Häcken - Brommapojkarna4 - 2
Fem punkter efter 4-2 mot Brommapojkarna
Häcken lyckades till slut bärga tre poäng mot Brommapojkarna. Här är fem punkter från matchen.
En match som ingen förtjänade att vinna
Matchen mot Brommapojkarna var på många sätt en besvikelse både från Häcken- och BP-håll. Häcken ska vara missnöjda med grundspelet men ska vara nöjda med tre inspelade poäng. Brommapojkarna ska vara mycket nöjda med deras grundspel men ska vara missnöjda med bristen på kvalitet i avsluten. Brommapojkarna spelade i mitt tycke den bästa bortalagsfotbollen av alla lag som mött Häcken på Bravida Arena i år. De var det bättre laget i långa stunder ända fram tills de nådde Häckens straffområde, där var kvaliteten i avsluten på tok för dålig. Där märktes skillnaden på ett topplag och ett mitten/bottenlag. Mikkel Rygaard sköt i krysset medan BP-spelarna missade krysset med en meter. Häckens anfall kändes matchen igenom farligare än Brommapojkarnas.
Brommapojkarna förtjänade absolut inte att vinna matchen men det gjorde å andra sidan inte Häcken heller. Oavgjort resultat hade varit ett mer rättvisande resultat. Många Häckenspelare måste rannsaka sig själva utifrån hur mycket de slarvade, och då tänker jag främst på Even Hovland och bröderna Gustafson. Var det underskattning av Brommapojkarna? I så fall är det under all kritik.
Är Samuel Gustafson mentalt trött?
Samuel Gustafsons formkurva har pekat nedåt de senaste matcherna. Lågvattenmärket kom idag då Samuel inte gick att känna igen. Han måste ha slagit bort minst tio bollar och tappade några till vid sina fötter. Samuel gjorde utan tvekan sin sämsta insats sedan återkomsten till Häcken och det här var första gången jag ger honom ett underkänt betyg. Kan det vara så att Samuel är mentalt trött? Samuel har ju mer eller mindre spelat fotboll konstant i ett och ett halvt år med tanke på att han varit med på många landslagssamlingar på sistone, januariturnén inkluderat. Samuel kanske behöver någon veckas paus från fotboll för att kunna hitta fokus igen? För som han sett ut på sistone lär det inte bli något landslagsspel framöver.
3-4-3-uppställning kan vara ett sätt att såra Häckens mittfält
Brommapojkarna spelade 3-4-3 både i anfalls- och försvarsspelet mot Häckens 4-3-3. Brommapojkarnas yttrar på fyramannamittfältet tog kliv in i banan och gjorde det trångt för Häckens tremannamittfält. Det var ett lyckat drag då de fyra BP-mittfältarna vann många bollar och störde Häckens uppspel. Kanske 3-4-3 är ett bra sätt för Häckens motståndare att neutralisera Häckens mittfält på? Problemet för Brommapojkarna blev dock att när de väl vann bollen fanns det få alternativ att passa bollen till framåt i banan med så många spelare centralt i planen och det gick därmed för långsamt i omställningsspelet.
I matchens första timme mötte Brommapojkarna allt som oftast ett samlat Häckenförsvar som lyckades hålla Brommapojkarna på utsidan av straffområdet. Trots uddlösheten i avsluten gillade jag vad jag såg i det taktiska spelet från Brommapojkarnas sida. Sista halvtimmen började Brommapojkarna med stor framgång slå långbollar bakom Häckens backlinje och både kunde och borde straffat Häckens försvar fler gånger än de gjorde med tanke på alla kvalificerade målchanser som de skapade.
Sana i centrala ytor - ovanlig taktik från Häcken?
Tobias Sana såg mer ut som en offensiv central mittfältare mot Brommapojkarna än som den ytterforward han egentligen är. Var det en taktisk justering för att möta upp det numerära överläget som Brommapojkarnas fyra centrala mittfältare skapade? Eller var det på eget initiativ från Sana? Det kan ha varit en del av taktiken att ge ytterback Kristoffer Lund hela vänsterkanten själv och att ge Sana rollen av en insmygande tia. Fungerade det? Ibland gjorde det det, ibland inte. Kristoffer Lund ägde vänsterkanten och kom till många farliga inlägg men kändes trots sin fina insats lite isolerad. Sana kunde inte heller hjälpa till i defensiven på Brommapojkarnas högerkant lika mycket när han rörde sig i mer centrala ytor. Frågar du mig ser jag hellre att Häcken spelar som de gjorde med Lars Olden Larsen och gör med Ibrahim Sadiq, vilket är att ytterforwards håller bredden i anfallsspelet och försöker skapa två mot en-situationer mot motståndarlagets ytterbackar. En extra central spelare gör mest de centrala ytorna trängre i mitt tycke.
Svårbedömda spelare
Filip Trpcevski och Franklin Tebo fick spela från start och Ola Kamara blev inbytt med en halvtimme kvar av matchen. Ingen av de tre har spelat särskilt många minuter i Allsvenskan tidigare. Alla tre ser aningen kantiga ut i spelet. Tebo slog några enkla felpassningar för mycket och såg inte alltid ut att komma överens med sina ben och med bollen. Filip Trpcevski har i de senaste tre matcherna inte lyckats göra mål, vilket han borde ha gjort åtminstone mot The New Saints i onsdags i CL-kvalet. Trpcevski har varit dålig i beslutsfattandet och har hittills varken haft tekniken eller utförandet som är värdigt en nia i Häcken. Ola Kamara har sett kantig ut och har inte kommit till målchanser eller varit lyckad som uppspelspunkt. Det är svårt att veta med dessa tre spelare vad som är matchovana och vad som är att de helt enkelt inte är bättre fotbollsspelare. Enda sättet att få veta det är att ge dem mer speltid. Jag dömer inte ut någon av dem utifrån vad jag sett hittills och kanske det täta matchandet som förhoppningsvis kommer framöver kan ge dem chansen att visa hur bra de egentligen är.
