Getingpanelen inför höstderbyt

Med nio omgångar kvar av Allsvenskan är det dags för årets andra derby. I våras blev det förlust på Gamla Ullevi, men på hemmaplan i fjol blev det en explosion i form av en 4-0-seger. Matchen gäller inte bara äran av att vara bäst i stan, men är också viktig i den väldigt tighta kamp som pågår i mittens rike i Allsvenskan. I panelen den här veckan sitter Häcken-supportrarna Alexander Berg, Johannes Jensen och Viktor Hultgren.

Hemmamötet mot bottenlaget Trelleborgs FF blev inte samma urladdning som när vi mötte bottenlaget BP. Men seger blev det trots allt. 2-1 skrevs slutsiffrorna efter att Alex Jeremejeff dunkat upp en neddimpande boll i nättaket. Vad säger du om matchen?

Viktor:
Det var inte en särskilt välspelad match. Trelleborg spelade ganska smart, tryckte ut oss på kanterna och kom förbi lite för ofta på vår vänsterkant. Jag tycker att den dimensionen som Nasiru Mohammed tillför saknades, de tre offensiva mittfältarna är ju relativt lika sett till spelstil, duktiga på att passa runt men inte alltid så raka i sitt spelsätt, och tar färre djupledslöpningar.
Samtidigt har vi varit lite bortskämda med stora segrar på hemmaplan den här säsongen, ibland får det väl se lite mer krampaktigt ut. Man kan ju jämföra med förra säsongen när jag tyckte att nästan alla segrar vi tog mot sämre lag såg ut ungefär så här. Ser man till det positiva hittade Irandust och Paulinho varandra ofta, och gjorde båda en väldigt bra insats. Joona Toivio ser väldigt stabil ut i försvaret också.

Johannes:
Första och förhoppningsvis enda hemmamatchen jag inte såg på plats och det kändes ju någonstans som rätt match att missa. Lite oförlöst får man väl säga att det blev. Men å andra sidan är det inte så konstigt att fyrverkeriet uteblev med tanke på alla som saknades i truppen. Det viktiga är ändå att vi tar poängen. En riktigt go målskillnad är ju mest en bonus och som tabellen ser ut så lär vi väl inte missa Europaspel på antal gjorda mål...
Men gött att Jeremejeff börjat göra mål! Han har verkligen visat sig vara en viktig pusselbit i truppen. Mycket som faller på plats med honom på topp.

Alexander:
Barcelona – Basel, Real Madrid – FC Köpenhamn, eller Juventus – Club Brugge. Med risk för att ni ska tycka att jag helt har tappat fotfästet och fått total hybris så vill jag jämföra senaste årens BK Häcken mot bottenlag på hemmaplan med ovan nämnda matcher. Vi äger mycket boll, spelar runt lite hur vi vill och det enda motståndarlagen kan göra är att kämpa och hoppas på en lyckosam studs på ett inkast eller övriga fasta situationer. Statistiken på Bravida talar sitt tydliga språk; 7 vinster, 3 oavgjorda och 0 förluster med 29-5 i målskillnad.
Trots att måndagens match mot Trelleborgs FF slutade med uddamålsvinst och denna vinst satt långt inne så är dominansen (på Bravida) i mina ögon total mot dessa febrilt kämpande bottenlag. Detta glädjer mig något oerhört och jag är fascinerad över vilka kliv klubben har tagit senaste säsongerna.

Nu är det derbydags. På måndag klockan 19 kommer IFK Gbg på besök till Hisingen. Beskriv ditt drömscenario klockan 21.00 på måndag kväll: Vad har hänt och hur mår du? Och, om du låter hjärnan tala snarare än hjärtat, hur tror du att det går?

Viktor:
Såväl hjärnan som hjärtat fasar inför den här matchen. Drömscenariot är väl en kontrollerad insats, med ett tidigt mål och så lite nervpirr som möjligt. Säg 2-0 med två Paulinhomål i första halvlek och sedan att man stänger matchen. Målsättningen är att må så lite illa som möjligt under matchen.
Tyvärr har ju Häcken ofta underpresterat mot IFK Gbg, i våras spelade man väldigt stressat tyckte jag. Det känns som att spelarna också påverkas av stundens allvar och det faktum att det är derby. Samtidigt har Häcken ett bättre lag än IFK Gbg på nästan samtliga positioner. Underprestation men bättre kvalitet kanske tar ut varandra, så hjärnan säger att det blir 1-1 då.

Johannes:
Jag brukar egentligen tycka om uddamålssegrar som avgörs sent, efter en riktigt jämn match där Häckens spetskvalitéer avgör – om vi pratar rent upplevelsemässigt. Men på måndag vill jag nog bara tvåla till Blåvitt riktigt ordentligt, så en upprepning av förra årets hemmamöte vore väl mumma!
Sen vet jag inte om det går att vara mer analytisk när det kommer till derbyn, det är för mycket känslor inblandade. Men en mer pessimistisk magkänsla säger att Blåvitt kommer slåss som djur och att vi inte kommer få någonting gratis. Men visst fan skall vi ta dem som de går nu! Kanske blir en avgörande kanon på stopptid då…

Alexander:
I mina finaste drömmar så har vi vunnit med 4-0 likt förra gången IFK Göteborg kom till Hisingen. Vi har visat upp den underbara fotboll som kännetecknar BK Häcken. Målglad, mycket finess och långt ifrån den stereotypa fotbollen som IFK Göteborg väljer att utöva. Dessutom inför en fullsatt Bravida Arena där vi är många i Häcken-klacken och dominerar med sång och glädje medans många IFK Göteborgssupportrar i ren frustration återigen börjar skrika på deras tränares avgång. Målskyttar: Paulinho x2, Mervan Celik och ett avslutande mål av inhoppande framtidslöftet Kevin Ackermann. Min personliga favorit Daleho Irandust briljerar på mitten med 3 läckra assist. Jag är euforisk och skyndar mig hem för att hinna se matchen igen på Cmore.
Om jag istället ska låta hjärnan tala så tror jag inte vi lyckas upprepa 4-0-segern utan istället vinner med 5-1. IFK Göteborgs säsong är något bättre än vad jag trodde på förhand (tippade kvalplats) och anledningen till detta är nog att klubben har lyckats implementera, hos supportrarna, att klubben genomgår en process och därmed sluppit hårt tryck från läktarled trots en bottenplacering. Jag har svårt att se den röda i tråden i processen. Hög omsättning av spelare, kortsiktiga lån och ganska mediokra spelare som värvas in. Att klubben dessutom går en kräftgång på läktaren med kraftig avvikande publiksiffra (tappat cirka 2000 person/match!) gör väl denna ”process” än längre då ekonomin kommer drabbas hårt av detta publiktapp. Att Mats Gren får vara kvar är för mig en gåta.

Derbyna mot IFK är oftast säsongens största matcher nu för tiden, särskilt när de andra Göteborgslagen lyser med sin frånvaro i Allsvenskan. Och det har ju spelats några genom åren. Vilket är ditt bästa derbyminne? Och har du något värsta? I så fall vilket?

Viktor:
Jag har ju bara följt Häcken på närmare håll några säsonger, och under den perioden har det tyvärr inte blivit så många segrar, så jag får väl säga 4-0-vinsten förra säsongen som en höjdpunkt. Det var en känslomässig urladdning, att leda 3-0 efter två lite turliga mål och sen ha Rasmus Lindgren utvisad inför andra halvlek. Det var fantastiskt att cykla hem efter det och sen sitta och kolla highlights och läsa matchrapporter hela kvällen.
Jag vill inte se bortaderbyn på plats. Att sitta omgiven av flera tusen IFK:are och stå inför risken att förlora vill jag inte utsätta mig för. Jag försöker därför se matcherna på tv och hålla distansen till det som sker, så gott det går. Vårens förlust var en väldigt uddlös insats, som det tyvärr har sett ut i flera derbyn. 4-0-förlusten 2015 var ju ett riktigt bottennapp, men då tror jag att jag stängde av när jag insåg varthän det barkade.

Johannes:
Bra derbyminnen är man ju inte bortskämd med som Häckensupporter, men 2011 var riktigt fint. Vi var ute i dålig tid och kom inte in på gamla Rambergsvallen, så vi köpte fish and chips borta på Wieselgrensplatsen och fick uppleva segern så gott det gick från kullen uppe vid höghusen bredvid vallen. Rätt snopet där och då, men det tilltalar min inre fotbollsromantiker så här i efterhand.
Bortamötet är ju alltid en ren ångestaffär, men värst var nog ändå årets förlust eftersom det kändes på förhand som om vi faktiskt skulle vinna och göra ett ryck i tabellen efter alla snopna poängtapp matcherna innan. Riktigt jävla tungt. Dock var vi rätt många i klacken och gjorde en bra insats därifrån, så något kunde man ju ta med sig i alla fall.

Alexander:
Mitt bästa minne är utan tvekan senaste derbymatchen på Bravida. Att tillslut få visa upp vilken bra fotboll BK Häcken spelar även mot IFK Göteborg var på tiden.
Innan vi blev bäst i stan har jag ofta haft låga förväntningar inför derbyna mot IFK Göteborg och därför inte så många minnen som är jobbiga utan mer matcher där mina förväntningar motsvarades, dvs att vi förlorade med några bollar och agerade uddlöst mot en större och starkare klubb. Annat är det nu och det kommer visa sig på måndag.
Apropå derby. Idag (söndag) är jag i Stockholm för att se AIK – Hammarby på ett fullsatt Friends. Måste vara den hetaste matchen på evigheter i huvudstaden. Ska bli intressant att känna på den atmosfären. Det blir en bra uppladdning inför måndagen.

Vi säger ett stort tack till veckans panelister för deras kloka reflektioner! Vill ni diskutera vidare så gör detta på forumet här eller på twitter under hastaggen #getingpanelen. Annars är det bara att plocka fram årskortet eller skaffa sig en biljett till sektion G, värma upp stämbanden och börja ladda för måndagens drabbning! Vi ses på läktaren.