Övertagandet av Göteborg FC: för och emot

Den stora snackisen i Göteborgsfotbollen den senaste månaden har varit beskedet om att Kopparbergs/Göteborg FC kommer avsluta sin elitsatsning och att deras verksamhet eventuellt i stället kommer övertas av en annan förening. Den klubb som står närmst att ta över nu är BK Häcken, men medlemmarna bestämmer. Här sammanfattas frågan och de främsta argumenten för och emot.

På onsdag den 27 januari 2021 äger det rum, det som supporterklubben Getingarnas styrelse kallade det viktigaste medlemsmötet sedan klubben bildades (1940, för den som till äventyrs tappat bort årtalet). Sedan Getingarnas ledning uttryckte sin oro för snart två veckor sedan, då bomben släpptes att Göteborg FC skulle kunna bli en del av BK Häcken, har en del saker klarnat. Många supportrar och medlemmar har bestämt sig för hur de ska rösta på onsdag, men vissa har det inte.

Här försöker vi ur ett supporterperspektiv sammanfatta de viktigaste argumenten för och emot att (Kopparbergs/)Göteborg FC:s verksamhet går upp i Bollklubben Häcken. Hur processen sett ut och alla teknikaliteter finns det inte utrymme att diskutera här, och det är inte heller den här sidans uppgift. Klubbens ledning, främst klubbchef Marcus Jodin, har ställt upp på flera både privata och offentliga samtal om frågan. Så för den som vill fördjupa sig rekommenderas det extrainsatta digitala medlemsmötet, samt det senaste avsnittet av En podd om BK Häcken, där Jodin intervjuas av supportrarna Jonas Henriksson och Christopher Berg.

Den 29 december släppte Göteborgs FC:s ordförande och huvudsponsor Peter Bronsman bomben att de svenska mästarna inte skulle delta i nästa års damallsvenska utan lägga ner verksamheten, något som då endast styrelsen och juristen Carl Fhager verkar ha känt till. Redan dagen efter ändrade sig dock ciderkungen Bronsman, som själv styrt och ställt det mesta i föreningen som framstår som högst odemokratisk. Nu skulle GFC ändå anmäla sig och antingen spela under egna färger ett år till, eller gå ihop med någon annan lokal förening. Sedan var det någorlunda tyst ett tag, men den 13 januari släpptes nyheten att BK Häcken kallar till extra årsmöte för att rösta om frågan om vår gulsvarta Hisingsklubb skulle ta upp GFC i sin verksamhet.

Från BK Häckens sida anfördes i den inbjudan som gick ut till medlemmarna några saker. Man uppfattade att klubbens egen flick- och damverksamhet skulle lida kraftigt om regionen blev utan damallsvenskt lag och kommunen utan elitlag (Alingsås och Jitex spelar i Elitettan). Klubben har haft som långsiktigt mål att ha elitlag på både herr- och damsidan. Hittills har det senare gällt en långsammare satsning på existerande damlag, men nu skulle det då i stället ske genom att man tog över GFC:s verksamhet.

Fördelarna med detta är tydliga: Häcken får sitt elitlag på damsidan, klubben blir mer komplett. GFC ska spela Champions League, består nästan uteslutande av landslagsspelare och här kommer då finnas förebilder för de egna flicklagsspelarna och över huvud taget flickor (och pojkar) på Hisingen och annorstädes. Fotbollsälskare kommer kunna se Jennifer Falk, Elin Rubensson och Stina Blackstenius på Rambergsvallen. Gothia Cup, som ju satsar på både flickor och pojkar, får en skjuts av att klubben tillhör landets bästa även på damsidan. Över huvud taget stärks BK Häckens position som förening både i kommunen och i fotbolls-Sverige i stort.

Många såg det också som att BK Häcken här behövde kliva fram och ta ansvar för (dam)fotbollen i regionen. Det behövs en elitverksamhet på västkusten och damlag på högsta nivån behöver drivas i seriösa föreningar och inte av enskilda rika privatpersoner. Detta har också lyfts av många ”neutrala” betraktare av skeendet. För vissa supportrar till Häcken är detta inget argument: man hejar på Häcken, inte på ”fotbollen i regionen”. För andra supportrar tycks det dock faktiskt vara en legitim orsak att stötta förslaget: att ta ansvar för att professionalisera damfotbollen är exakt så man tycker att ens förening ska handla. Det kan ses som en jämställdhetsfråga och Häcken ska verka för jämställdhet. Jämställdhetsargumentet är över huvud taget viktigt för många; man vill se en lika framgångsrik flick- och damverkamhet som pojk- och herrdito.

Motargument knyter ofta an till slagordet Mot Den Moderna Fotbollen, som kan betyda olika saker men ofta kritiserar kommersialism, smutsiga pengar, klubbar som utnyttjas eller drivs av privatpersoner, bristande föreningsdemokrati. En symbolfråga här har de senaste åren varit övertagande av andra klubbar. Vissa rivaler kommer därmed säkerligen använda en eventuell sammanslagning för att anklaga oss för att vara en plastig förening eller dylikt. Det första de väldigt stabila genierna i en lokal blåvit podcast gjorde var därmed förstås att kalla Häcken för ”A(G)FC Red Bull”, alluderandes på AFC Eskilstuna, som under en entreprenörs ledning hoppat upp i seriesystemet på tveksamma sätt, samt läskföretaget Red Bull, som köpt upp idrottslag här och där, pumpat in pengar och driver dem som reklampelare.

I det här fallet är det dock alldeles uppenbart att det knappast är vi som är Red Bull. Ska man göra liknelser så är det snarast så att vi är med och lägger ner ”AFC Red Bull” och minskar antalet kolsyredrycks-lag med en genom att inkorporera dess verksamhet i en större klubb med välfungerande föreningsdemokrati (GFC:s styrelse kommer inte följa med, vi tar över verksamheten). Det kan också nämnas att det inte finns några tecken på att BK Häcken tidigare försökt hitta genvägar, först när man ställdes inför detta fullbordade faktum blev en sån här lösning över huvud taget relevant.

Men man kan ändå tycka att detta vore fel för att det skulle innebära att vi tar en genväg till eliten. Att klättra i seriesystemen ska man enbart göra på sportsliga grunder, inte genom att ta över andra föreningars platser eller inkorporera deras verksamheter. Genom detta skulle alltså vår klubb sätta grundläggande sportsliga principer på spel. Här finns nog knäck-argumentet för de flesta som är emot. Detta är ett så viktigt principargument att det trumfar alla andra möjliga argument. En variant av detta är det känslomässiga: kommer man som supporter till en fotbollsförening som alltid byggt långsamt och tagit sin egen snirkliga väg till toppen kunna glädjas över att vi från ett år till ett annat är bäst i landet? Hur kommer det kännas att Elin Rubensson plötsligt spelar i gulsvart på grund av ett mötesbeslut? Vill man inte hellre att vi satsar på att nå eliten utifrån vår befintliga verksamhet – skulle inte det vara ett lag som vore lättare att heja på?

(Det finns paralleller i övriga landet. Malmö FF, som en gång var så usla på att sköta sitt damlag att detta bröt sig ur och idag heter FC Rosengård tänker nu plötsligt börja om. I Malmö röstades ett förslag om att ta över LB07 i Elitettan ned och istället startade man en satsning från division 4. Kritiska röster har där dock höjts då MFF värvade 13 spelare från en och samma div. 1-klubb och vann sin serie med 139-0 i målskillnad. LB07 lade ner elitlaget.)

Och ja, vår befintliga verksamhet har också varit en knäckfråga. Mångas ryggradsreaktion var att detta vore respektlöst mot vårt eget damlag och att vi skulle satsa mer på det i stället. Här tycks många ha svängt när det framkommit att det egna damlaget varit positiva till en sammanslagning. Vårt damlag kommer inte lösas upp utan på ett eller annat vis (antingen som b-lag eller som en lösning med dotterförening) kommer den verksamheten drivas vidare. Mer om detta diskuteras bland annat med damlagets tränare Erika Faith i det extrainsatta informationsmötet. Nämnas kan också att de GFC-spelare som uttalat sig har varit positivt inställda till BK Häcken.

Anette Börjesson, en av de största profilerna inom svensk damfotboll, uttalade sig i en intervju positivt, men menade att det var viktigt att Häcken gjorde detta på allvar. Här håller nog de flesta med, det här måste vara något som görs helhjärtat och på lång sikt. Kopplat till detta har många misstänkt att det också kan kosta och ekonomin har varit en fråga som många funderat över. Har vi råd? Kommer detta påverka den övriga verksamheten? Här kan man förstås inte veta säkert, men två saker har anförts: GFC:s verksamhet bär sig idag. Bryggeriet Kopparberg (som Häcken redan samarbetar med) säger sig vilja fortsätta sponsra, även om vi förstås inte kan veta om summorna förblir lika höga på längre sikt. Här tycks dock klubbens ledning inte vara oroliga, utan snarare se fördelar. Man tror sig kunna öka sponsorintäkterna med hjälp av detta, samtidigt som damfotbollen befinner sig i en expansiv fas ekonomiskt och till exempel Women’s Champions League-pengarna skjuter i höjden. Att kostnaderna att driva det damallsvenska laget kan minska på grund av ”synergieffekter” har också upprepats närmast som ett mantra.

Bör det sägas något mer? En sak kan anföras och det är att de som står på nej-sidan i de allra flesta fall knappast är emot att vi har ett damelitlag eller satsar på flick- och damverksamhet, det är hur vi gör det som spelar roll. Någon enstaka anonym röst har förvisso uttalat sig negativt om damfotboll i stort, och det är förstås tillåtet, men det har varit en så perifer position i diskussionen att det är tveksamt om det ens är relevant att nämna här. BK Häcken har också haft damverksamhet sedan 1978.

En sak ska understrykas: hur resultatet än blir på onsdag ser processen ut att ha varit så rimlig den kan i denna konstiga situation. Klubbledningen sökte tidigt dialog med damlag, olika delar av föreningen och inte minst med olika mer eller mindre fasta supportergrupperingar. Vissa av dessa har varit negativa, vissa positiva, precis som enstaka medlemmar kan tycka olika. Diskussionen har varit öppen och tonen respektfull – det ska vi vara glada över. Getingarnas styrelse har uttryckt tvekan, men också sagt att de inte uppmanar att välja det ena eller andra – däremot att alla supportrar som också är medlemmar i BK Häcken ska sätta sig in i frågan och rösta. För vi ska vara glada för att detta faktiskt är ett föreningsdemokratiskt beslut som kommer fattas av medlemmarna i en välfungerande bollklubb.