Lagbanner
Nationalarenan, Friends Arena, 2023-07-08 15:00

AIK - Häcken
1 - 2

Sju punkter efter 2-1-vinsten mot AIK - tre poäng bärgades trots svag insats

Sju punkter efter 2-1-vinsten mot AIK - tre poäng bärgades trots svag insats

Häcken vände och vann med 2-1 mot AIK på Friends Arena. Trots vinsten finns många saker att kritisera. Här kommer sju punkter från matchen.

Svag insats av Häcken
Häcken gjorde en riktigt svag insats mot ett AIK som verkar ha fått en nytändning efter tränarbyte och med två nyförvärv i startelvan. Häckens insats mot AIK var säsongens näst sämsta efter bortaförlusten mot Halmstad. AIK förtjänade åtminstone en poäng mot Häcken då AIK spelade solitt försvarsspel samtidigt som de hittade vägar fram till snabba och farliga målchanser. Stundvis såg AIK ut som det gamla klassiska Gnaget som vinner med 1-0 på hemmaplan tack vare en äckligt disciplinerat defensiv och en tyngd i anfallsspelet. Lyckligtvis för Häcken var AIKs defensiv bara äckligt disciplinerad i perioder och tyngden i anfallsspelet var inte särskilt tung i boxen med målsumpningar från både Guidetti och Faraj. Häcken fick aldrig riktigt igång lagmaskineriet och lyckades inte flytta på AIKs låga försvar i sidled tillräckligt mycket. Skärpan och farten saknades också.  

Svaga ytterforwards
Häckens mittfältstrio var tillsammans med Peter Abrahamsson i målet med beröm godkända. Men utan bra ytterforwards var mittfältets dominans och briljans inte så mycket värd. I första halvleken dog många anfall ut på kanterna där framförallt Oscar Uddenäs var precis lika blek som vanligt. Tobias Sana var bättre på vänsterkanten men det såg ut som att samspelet med mittfältet och med ytterback Kristoffer Lund inte riktigt var synkat idag. Sana slarvade även bort en del bollar vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att Sana ännu inte är i matchform. Det såg aningen bättre ut i andra halvlek när Ibrahim Sadiq fick spela på högerkanten istället för Uddenäs. Häckens lag mot AIK kändes som en Ferrari med traktordäck. Anfallets oförmåga, långsamhet och uddlöshet gjorde mittfältets fina insats mer eller mindre verkningslös.

Sana är skotträdd
Jag brukar sällan kommentera enskilda spelares prestationer vid mål och baklängesmål men gör ett undantag idag. Tobias Sana visade tydligt vid AIKs ledningsmål att han antingen har dålig koll på geometri eller att han är skotträdd. Eller både och. När bollen landade hos AIKs nya dansk Mads Døhr Thychosen efter en hörna valde Sana som stod i skottlinjen att hoppa och dessutom göra sig liten i täckytan. Sana hoppade alltså ur skottlinjen och vände dessutom bort huvudet. Det såg mer ut som att han försökte blockera ett field goal i amerikansk fotboll med skillnaden att de som försöker blockera field goals försöker göra sig stora. Alla kan göra misstag. Alla kan bli för trötta under en match. Sånt händer och det kan man ha överseende med. Men att man som professionell fotbollsspelare inte vågar blockera ett skott med kroppen är under all kritik. Det gör mig förbannad på riktigt.

Matchbilden efter 1-2 målet var en besvikelse
Varje gång Häcken tar ledningen i en match tänker jag “yes, nu blir det åka av!”, förutom när Mikael Stahre tränade Häcken. Jag tänkte precis likadant när Ibrahim Sadiq gjorde mål i 74:e matchminuten mot AIK. Men jag blev besviken, trots att matchen till slut vanns av Häcken. Efter målet var hela laget (utom målvakt Peter Abrahamsson) helt passiva, ingen ville ha boll och ingen ville ge någon medspelare bollen. AIK vann samtliga andrabollar och trots det valde Häckenspelarna att sätta igång flera frisparkar på egen planhalva med en krossboll eller långboll där AIK utan problem antingen vann första- eller andrabollen enkelt och kunde etablera anfall efter anfall. Var det trötthet? Var det överdriven respekt för ett lag som ligger på 14:e plats i Allsvenskan? Eller var det feghet? Alla alternativ är lika dåliga. Sen valde dessutom Högmo att byta in en tredje mittback med åtta tilläggsminuter kvar, och varför gjorde han det? Högmo har ju uttryckligen sagt att Häcken inte ska köra femback i slutskedet av matcher. Jag tycker att Häcken är så mycket bättre på att gå för en tvåmålsledning än att försvara en ettmålsledning. Särskilt med tanke på manskapet man har och kvalitén som finns i fötter och hjärnor. Simon Gustafsons styrkor ligger inte i att nicka undan bollar i eget straffområde utan att ta bollen framåt i banan. Ni kan bättre Häcken! 

Nya tider för två lags supportrar
Jag sitter hemma och är missnöjd trots att Häcken vänt ett underläge till vinst mot AIK på Friends Arena. Jag gissar att många från AIK-håll tycker att matchen mot Häcken var ett steg framåt och ser ljusare på framtiden än vad de gjorde för två veckor sedan. Det är nya tider nu, för bara något år sedan hade en vändning av Häcken på Friends varit en bragd i mina ögon. Nu är jag tacksam för de tre poängen men tar mer eller mindre inget annat positivt med mig från matchen.
 
När ska Häcken växla upp egentligen?
Häckens säsong har hittills varit kantad av skador. Som Häckensupporter har man hela tiden hoppats att det ska bli magi när alla är tillbaka. Då tänker jag framför allt på Simon Gustafson och Ibrahim Sadiq. Simon är tillbaka på riktigt nu och han har varit riktigt bra och har en uppåtpekande formkurva. Men vad har hänt med laget och spelet? Sedan Lars Olden Larsen gick till NEC har det inte riktigt klaffat. Nu var visserligen Benie Traore borta idag men jag känner trots det viss oro. Det var ju nu det skulle bli bra med Simon och Ibra tillbaka. Jag får fortsätta att tro och hoppas att nästa match blir bättre än den förra, för det är ju fortfarande många spelare som är på väg tillbaka från skada. De behövs om/när Benie säljs.

Halvtidssummering
Häcken har spelat 15 matcher i Allsvenskan och det är på sin plats med en kort halvtidssummering. På grund av en haltande tabell går det inte att fastslå en tabellplacering men det kommer förmodligen landa på en tredjeplats då Elfsborg har lika många poäng som Häcken med två färre spelade matcher. Häcken har 32 poäng och har därmed över två poäng i snitt per match, vilket man brukar se som ett SM-guldsnitt. Man brukar även säga att för att ta SM-guld krävs 18 vinster. Häcken ligger även där framför snittet med 10 vinster på de första 15 matcherna. På grund av en skiktad och ojämn serie med många underpresterande lag ligger både Malmö och Elfsborg längre fram och det känns som att varken två poäng i snitt eller 18 vinster kommer att räcka till SM-guld i år. Malmö och Elfsborg har dessutom inget Europaspel att tänka på vilket är en fördel på samma sätt som att Häcken inte hade matcher i Europa under fjolårets guldsäsong. Häcken har trots skador och några svagare insatser (som AIK borta idag) lyckats ta 32 poäng hittills och det får ses som en mycket bra första halva av serien. Vi får se hur Häcken klarar Europaspel och spel i Allsvenskan framöver, samt se vilka spelare som säljs och vilka nya spelare som tas in. Europaäventyret börjar redan på onsdag med hemmamatch mot walesiska The New Saints.

Sven Nöjd2023-07-08 22:48:00
Author

Fler artiklar om Häcken