Vår egen väg
Jag har inte allt hållit på BK Häcken. Vid ett antal tillfällen har jag berättat om min historik kring den här föreningen. När jag var en parvel på 90-talet var det Blåvitt som gällde. Det var inte särskilt konstigt. IFK Göteborg hade närmast utomjoridska framgångar, såväl nationellt som internationellt. De prenumererade på SM-guld och abonnerade på en plats i Champions League.
År efter år efter år.
Ingen pratade om BK Häcken. Jag har i och för sig ett vagt minne av den starka 031-anknytningen till en upplaga av Allsvenska under tidigt 00-tal där var och varannan match var ett derby innanför kommungränserna, men bortsett från det var de gulsvarta från Hisingen ett skämt. De hade en urdassig arena (var det ens en arena?), ruggigt fula dräkter och ett namn som antydde på en viss kroppsdel. Den fula ankungen förkroppsligad.
Men på något sätt passade jag inte riktigt in i Blåvitts gemenskap. Det var mycket goa gubbar, en fotboll som inte alls tilltalade mig och en självbild jag inte kunde förknippa mig med. Den där om att vara störst, bäst och vackrast. Aldrig blir det mer tydligt än här på Svenska Fans. När IFK Göteborg vunnit ett par matcher tror gemene blåvittsupporter att “de är tillbaka” och skall tvåla dit hela allsvenskan. När BK Häcken vinner ett par matcher brukar den allmäna konsensusen vara “lugnt, vi förlorar nog snart igen”. Måhända en slags glaset är alltid halvtomt-känsla, men likväl något jag har lättare att känna gemenskap kring. Det ständiga underdog-perspektivet lockar mer än att vara herre på täppan.
När jag så flyttade till Hisingen för en bit över tio år sedan började jag att hålla på BK Häcken. Jag minns väl en text som jag tror stod på klubbens hemsida, den om att du födds in till att hålla på IFK Göteborg, GAIS eller ÖIS. Det är något du får med modersmjölken, men att hålla på Hisingens stolthet var ett aktivt val. Något du gör för att du är övertygad om att det är rätt sak att göra.
Ur en supporteraspekt är detta något direkt fult. Du kan inte “välja” vilket lag du vill hålla på. Du har ditt lag och så är det med det. Jag har hört det många gånger, men ändå är det ingen som kan förklara för mig varför jag känner så starka känslor kring Hisingen och det fotbollslag som numera huserar på Bravida Arena. Kanske är det så att jag inte alls har valt att hålla på BK Häcken, utan bara det att jag egentligen alltid har hållt på dem, bara att det blev tydligt först när jag flyttade.
Jag är ingalunda någon supporter som hållt på klubben i hela mitt liv eller som varit med under alla ökenår I lägre divsioner, men det tycker jag inte gör mig till mer eller mindre bra som supporter. Det fina med den här föreningen är den mångfald vi står för, där alla är välkomna och alla är värda lika mycket. Det är många klubbar som snackar om det, men få som visar det. BK Häcken är för mig ett undantag.
Som många av er vet om har jag ett förflutet inom BK Häckens organisation, då som tränare för föreningens damlag. Det var tyvärr en kort, men framförallt en fin tid som jag alltid kommer bära med mig, att jag fick representera föreningen i mitt hjärta. På den tiden var ambitioner, precis som nu, otroligt höga. Vi såg en stor potential att bli utmanaren som skulle ruska om i svensk fotboll, att vi inom ett par år skulle spela i allsvenskan.
Så blev det inte för vårt gäng, men visionen fanns där. Då var diskussionen aldrig att vi skulle värva oss till framgångar eller bomba in miljoner i budgeten för att lyckas. Tvärtom så skulle vi bygga underifrån och upp. Börja från bredden för att sedan nå toppen. Det skulle ta tid, men framförallt byggas organiskt. Det fanns för- och nackdelar med det. Positivt eftersom att klubben verkligen gav oss rätt verktyg att jobba med som var anpassade för vår nivå, negativt eftersom att det kändes retligt att ha resurserna nära till hands men ändå inte kunna nyttja dem. Så här i backspegeln var det givetvis rätt och klokt beslut.
Men vad som är rätt då är nödvändigtvis inte rätt nu.
Idag står vi vid ett annat vägskäl.
Precis runt jul- och nyår stod det klart att KGFC inte längre skulle finnas. I varje fall inte i den formen som då. Om jag förstod saken rätt hade de nått vägs ände. För att verkligen kunna utmana de stora giganterna internationellt krävs mer än jävlaranamma, då behövs förutsättningar att bygga framgång på.
Det är här BK Häcken äntrar bilden. Det som ligger som förslag inför det extrainsatta årsmötet är, som alla här vet, att KGFC införlivas i BK Häcken. Över en natt kommer Hisingen att ha ett par regererande svenska mästarinnor som dessutom skall ut i Europa.
Många har varit oroliga för det ekonomiska. Har verkligen BK Häcken råd med detta? Hur kommer detta att påverka satsningen på herrlaget? Av mina erfarenheter kan vi vara lugna. Klubben har inte tagit sig till den nivån de är på för att de killgissat på kansliet och hoppas att deras kalkyler håller. Föreningen är vass här och jag kan inte föreställa mig att risken är särskilt hög i relation till den eventuella vinst det kan ge i form av såväl pengar som goodwill. Som värst tror jag att kalkylen innebär en kortsiktig förlust för att sedan som värst gå plus minus noll, men då tar vi som sagt inte in alla synergier som kan finnas i att ha två elitlag inom klubben. Kort sagt tror jag att de som oroar sig för att herrlagets ambitioner kommer på skam på grund av detta grovt bedrar sig själva (eller önsketänker, det finns trots allt några konstiga människor som inte tycker om damer som spelar boll). BK Häckens ledning är mycket, men naiva är inte ett av orden jag skulle använda. Det är inte naivitet som gjort att föreningen är en av de mest välmående i Sverige, utan noggrannhet, analys och eftertänksamhet.
Som jag ser det är denna fråga inte ekonomisk utan snarare filosofisk, etisk och moralisk. Är det verkligen rätt att BK Häcken bara tar över ett befintligt guldlag? Är detta verkligen något som föreningen skall satsa på? Vad händer med det befintliga damlaget?
Givet att alla frågor inte har svar i dagsläget så finns det några saker att ta in. En är ett damlaget redan gett sin välsignelse. Den konspiratoriske kan tillägga att “vad skulle de annars göra än att spela med”, vilket det onekligen ligger något i, men samtidigt ger det ju dem själva också världens möjlighet. De får faktiskt vara med i en elitförening på riktigt, antagligen få ett utbyte av landslags- och världsstjärnor på daglig basis och kan på så vis bygga nya generationer av framtida toppspelare. Länge har det tjatats om att BK Häcken borde satsa mer på damer, vad som skulle kunna toppa detta får någon med högre densitet av hjärnmassa lista ut. Självklart kommer det vara spelare vana vid division 2-spel i ett A-lag som inte kommer finna sig i att spela andrafiolen och söka på annat håll, men det må vara hänt. Alla kan inte köpa en riktningsförändring.
BK Häcken har tydligt gått ut med att de vill rädda elitfotbollen innanför 031. Det må vara ädelt, men vi ska också ha klart för sig att det är självklart att föreningen ser en egenvinning här. Hade vi haft ett damlag i högsta divisionen hade detta givetvis aldrig inträffat, då hade vi snarare gnuggat händerna. Och det handlar givetvis inte om ren och skär sponsring, I såfall hade klubben bara kunnat dela med sig av resurser utan att kräva något i utbyte. Även om det inte är tal om ett uppköp här så är det klart att sammanslagningen görs för en egenvinning, även om det förstås inte per automatik betyder att detta är något dåligt.
Som ni hör så finns det argument på båda sidorna av det här myntet. Länge stod jag också själv I valet och kvalet. Å ena sidan tycker jag att det är viktigt att tjejer inom vår region har något att sikta på och att en föreningen av vårt mått förtjänar att ha elitlag, å andra sidan har det varit en känsla av att det känns lite fel att bara ta över en annans klubb och historia. Det jag bestämt mig för är att hur det än blir kommer känslorna för föreningen inte att avta. BK Häcken kommer jag fortfarande att stötta, vad vi än väljer i den här frågan. För att jag är övertygad om att vi alla gör det för att det är det vi som föreningen skall göra. Det vi tycker är rätt, precis som jag tyckte det var rätt att börja hålla på den här klubben en gång för många år sedan.
Det som till sist fick mig att fatta ett beslut (och du är välkommen att göra annorlunda för här få alla tycka olika) var att se den där skylten som finns på långsidorna på Bravida Arena. Den där det står om mångfald, att alla är välkomna, att detta är Hisingens klubb. Oavsett hudfärg, religion eller kön. Det var då jag mindes varför jag en gång valde att börja hålla på BK Häcken, varför jag fortfarande hyser så starka känslor kring föreningen trots att jag inte längre ens bor innanför 031. Varför jag älskar Hisingen.
Då blev det så självklart för mig. Om vi verkligen vill leva upp till allt det där som står på skylten finns det bara ett givet svar på den här frågan. Nej, det är givetvis inte helt och hållet oproblematiskt eller ens friktionsfritt, men alternativet är att vi inte står upp för våra egna värderingar kring mångfald, jämställdhet och allas lika värde. Det som jag tycker är kärnan i BK Häcken. Vi kan prata taktiskta formationer, spelarvärvningar eller europakval bäst vi vill, men utan det är vi inte samma klubb. Då är vi en av alla andra. Det är så jag ser det, fullt inbegripen i alla komplikationer, men som ändå väljer den vägen. Må så vara att det skaver, att det inte är enligt boken eller den väg som alla andra klubbar har vandrat. Å andra sidan är det ju så vi alltid har jobbat.
Vi på Hisingen har alltid valt vår egen väg.
