Allsvensk krönika del 8: Örgryte IS
Analys av samtliga lag inför den allsvenska säsongen 2001. Upp till bevis för "Lirarnas lag"!
”Örgryte är ett lag det är lätt att tycka om: ständig prestationsångest gentemot sin större/rikare lokalkonkurrent, dåliga publiksiffror men samtidigt en trogen skara både kunniga och ”goa” supportrar, och sist men inte minst en ärlig ambition att spela en positiv, underhållande fotboll. De senaste åren har laget varit och nosat på toppen, men lyckas aldrig löpa linan ut.
Laget är nämligen för ojämt och varvar suveräna perioder (ofta i början på säsongen) med oerhörda dalar. Ett annat problem är den ofta skrämmande ineffektiviteten framför mål, trots en måltjuv som Allbäck. Många är de gånger man lidit med göteborgarna när de gång på gång skrikit ut sin förtvivlan över alla hårresande missar. Örgryte må vara ett av Sveriges bästa och mest sevärda lag ute på plan, men med sådan uddlöshet framför mål vinner man inga ädla medaljer.
Årets upplaga skiljer sig markant från fjolårets, och det är därför lite svårt att veta var laget står. Aubynn är förstås en intressant värvning, som säkerligen passar väl in i ÖIS spelstil, men å andra sidan försvann Samba-Erik, så det gick nog ungefär jämnt ut. Största frågetecknet står dock anfallet för: visst är Hemberg duktig, men kan han verkligen redan axla ”Mackan”? Och vad går egentligen Fredholm för efter proffsfiaskot? Nä, längre än till en mittenplats kan jag inte sträcka mig, även om ÖIS är ett charmigt gäng. Jag menar; det går väl knappast att motstå ett lag där supportrarna kallar målvakten Dick Last för ´Big Dick´?”
(Daniel Andersson)
"Lirarnas Lag går mot en minst sagt intressant säsong. Laget har tappat spelare av klass i form av Allbäck och Erik Johansson. Även kolossalt övervärderade Johan Elmander försvann och dessa tre spelare skall ersättas med Jeffrey Aubynn, Patrik Elmander och Patrik Fredholm. Att Aubynn fyller E Johanssons plats verkar självklart. Bägge spelare är i sina bästa stunder av högsta klass, men har jämnhet som en div.7-spelare. I Allbäck tappar ÖIS målproduktion och en targetspelare av landslagsklass. I Elmander tappar ÖIS-publiken sin favoritspelare, som kunde göra 4-5 bra matcher per säsong, men som i längden bara var och är övervärderad. Resonemanget är följande: Feyenoord ville inte ha Alvaro, utan valde istället hypade Elmander. Skillnaden är att Elmander är 1 år yngre, men Alvaro är flera klasser bättre. Elmander är bortglömd om några år.
Hur som helst, ÖIS har kvalitéer för en placering på övre halvan, men kommer man verkligen att hamna där? Det skulle betyda att hela laget skulle spela på topp hela säsongen och det har inte ÖIS gjort på länge. Spelare som M Johannesson, Aubynn, Fredholm, Hemberg, Last och V Tomaz Jr kommer att få dra ett tungt lass i år. Saknaden kommer att vara stor efter lagkaptenen Sjöstedt (som inlett sin tränarkarriär i VF) och Allbäcks 15 mål när säsongen inte gestaltar sig som ÖIS:arna vill. ÖIS har i mina ögon dessutom gjort allsvenskans sämsta köp i P Elmander. Kalkonvarningen är stor på storebror Elmander och en undanskymd tillvaro i reservlaget tror jag på. Vi får väl se vad duktige tränaren Hamrén kan åstadkomma med årets ÖIS, men en sak är säker: laget kommer spela offensivt.
(Fredrik Jonsson)
”Öis ser alltid så smånätta ut när de spelar i sina kritvita små strumpor, som ser ut som om de precis dragits upp inne i spelargången av mamma. Det är väl det enda laget från Göteborg som man tycker skall vara allsvenskt, även om motiveringen till varför de andra inte skall spela i Allsvenskan varierar. Det självutnämnda ”lirarnas lag” får ibland till säsongerna, men utgör sällan någon allvarlig pretendent till seriesegern. De sista säsongerna med Hamrén har man ändå haft någon form av kontinuitet och kvalitet i truppen, som gjort att man kunnat undvika att plötsligt öppna ögonen i en lägre division.
Mitt intryck av Öis på senare år tror jag beror på att deras mest kända spelare utåt har varit välkammade svärmorsdrömmar som Allbäck, ”Samba-Erik”, Sjöstedt och ”Fimpen” Elmander. Inför den här säsongen har dock dessa försvunnit och ersättarna, främst Björkqvist, ”ett konstigt efternamn-Bengtsson”, Fredholm och Jeff, känns inte särskilt övertygande ersättare spelmässigt. Spelaromsättningen har ö h t varit överlägset störst i Öis, och riktigt var laget står någonstans vet de nog inte ens själva. Det känns svårt att väga in resultat i träningsmatcher, eftersom Öis är en färskvara, bäst före datum kan vara passerat redan vid allsvenskans start. Tveklöst så borde laget ha tappat en del offensivt, och defensivt har man tappat mycket rutin, som man försökt köpa in och sånt kan gå lite hur som helst. Det känns som om jo-jon kommer att åka upp och ner längre ner i tabellen i år, antagligen kommer man vid några tillfällen att kriga för att hålla sig borta från kvalplatsen.”
(Jonas Löfgren)
”Inget annat lag i Allsvenskan har haft så stor omsättning på spelare inför säsongen som ÖIS. De mest kännbara förlusterna är förstås Allbäck/Elmander, som bägge flyttat till Holland. Men även Samba, Kuhn, Sjöstedt, Roth och Lindqvist är spelare som kommer saknas - såväl för deras kunnande på planen som för harmonin i laget. Det är viktigt för Hamrén att se till att snabbt finna den rätta taktiken för att få alla de nya att smälta in i laget.
För nya spelare finns det ju också gott om. Förlusten av Samba kan bli den som känns minst, eftersom de i hans ställe har förra höstens joker i HBK, Aubynn. En man med lika låg lägstanivå men betydligt högre högstanivå än sin föregångare. Huruvida sedan P Elmander är lika bra som sin bror återstår ju att se, liksom huruvida Putte Fredholm klarar av att ikläda sig rollen av målgörare – vill minnas att han fick nöja sig med ett enda mål på c:a 20 matcher sist han spelade i Sverige (AIK).
Om anfallet får en att tvivla så är det tvärtom med försvaret. En redan duktig backlinje förstärks med VF-duon Björkqvist och Bärkroth – vilka kanske inte bidrar till epitetet Lirarnas lag, men däremot till lagets defensiv och det med den äran.
Prio Ett för ÖIS denna säsong torde (som vanligt) vara att bli bäst i sta´n, men det känns som om det ska mycket till isf, snarare får man kämpa för att undvika att hamna lägst av Gbg-lagen”
(Peter Mikkelsen)
”Örgryte IS årgång 2000 gav en växande supporterskara all anledning till att jubla. Ett fartfyllt anfallsspel med finess gav många sköna stunder med ett cup-guld som extra belöning.
Tyvärr ser det ut som att ÖIS sötebrödsdagar är över i och med försäljningarna av publikfavoriterna Marcus Allbäck, Johan Elmander och Erik Johansson. Av dessa är det givetvis Allbäck som är den mest kännbara förlusten. Örgryte kommer i år att sakna spets.
Bland nyförvärven lyser Jeffrey Aubynn klart starkast. Jeff gjorde en succéartad avslutning i fjor i HBK och är i sina bästa stunder en av allsvenskans absolut bästa spelare. Men han har fortfarande stora brister i spelet utan boll och kan under långa stunder helt försvinna ur matchen.
Slutsatsen är att ÖIS är sämre än förra året men bör klara sig undan bottenträsket.”
(Jens Altnäs)
