Hur nöjda kan vi vara med Stahre hittills?
På måndag drar det igång igen efter sommaruppehållet, när BK Häcken för tredje året i rad har en julimatch hemma mot Hammarby. Inför den matchen bjuds vi här på Sektion G på en gästkrönika av Mathias Krusell. Nu när vi snart spelat halva säsongen kan det faktiskt vara dags att lyfta blicken och fundera på hur Stahres nya Häcken ser ut, och det är just vad Krusell tar sig för här.
Precis som övriga allsvenska lag så återvänder Häcken till den allsvenska säsongen nästa vecka efter ett kortare sommaruppehåll. Tolv av trettio (ungefär 40%) av matcherna är spelade och laget ligger på en 9:e plats, hyfsat säkra från bottenstrid men samtidigt tio poäng från serieledningen. Mikael Stahres första säsong som tränare för laget har än så länge bjudit på svajiga resultat och ojämn form, det inleddes lite knackigt med en seger, tre oavgjorda och en förlust på de första fem matcherna. Därefter kom den förlösande 4-0 segern mot blåvitt följt av tre ytterligare segrar innan Häcken gjorde 0 mål på tre matcher och fick med sig en oavgjord och två förluster.
Givetvis önskar man att ens lag ska hitta rätt direkt med en ny tränare men det svårt att vara alltför upprörd om resultaten och spelet går lite upp och ner till en början. Häckens ambitioner är bra mycket högre än i mitten av tabellen men Stahre var inte alltför hård mot laget (eller sig själv) när han sammanfattade vårsäsongen för Häcken-TV den 4:e juni.
”Det har varit okej tycker jag. Det har inte varit våldsamt bra, det har definitivt inte varit våldsamt dåligt. Jag tycker vi har fått till en stabilitet som jag är väldigt nöjd med. Sen så vill man självklart ha mera, man vill ha mer segrar och mer mål men det gäller också att vara ödmjuk och se till hur vår vinter och vår har varit det har varit ganska mycket spelare in och ut med skador, avstängningar och så vidare. Så att man får också vara ödmjuk med att serien är väldigt jämn.”
Ur det här går det att utläsa att Stahre ser inledningen av säsongen som godkänd och att laget är på rätt väg, trots att utdelningen i resultat skulle kunna vara bättre. Det finns i hans ögon goda förhoppningar om att laget ska kunna nå en högre tabellposition under hösten.
Personligen så hoppas jag att Stahre hittar förankring för det här i träningar som jag inte haft möjlighet att se, för i min mening så finns det mycket i lagets spel som oroar. Visst har den defensiva stabiliteten förbättrats i relation till Gerhardssons Häcken (9 insläppta mål på 2017 års 12 första matcher jämfört med 14 insläppta mål på de 12 första år 2016 är ett konkret bevis på det) men laget har haft svårt att upprätta en defensiv kontroll över matcher. Ledningar har tappats (som mot Norrköping, ett väldigt bra lag) och vi har hamnat i underläge tidigt genom tappade bollar på mittfältet eller taffliga resningar (som mot Östersund och Elfsborg). När omställningsspelet inte riktigt sitter så har det också varit svårt att spela sig fram till chanser, det tycks gå för långsamt i passningsspelet på defensivt mittfält och våra offensiva spelare får allt som oftast möta samlade försvar och chansa på inlägg in mot en stillastående anfallare i straffområdet.
När sportchefen Sonny Karlsson fick frågan om vårsäsongen (i samband med att Kevin Ackermann presenterades som a-lagsspelare den 12:e juni) så var han spetsigare i analysen om vad som gått fel under våren. Sammanfattningsvis menade han att de unga spelarna (Irandust, Egzon) presterat över förväntan men att de etablerade spelarna (Farnerud, Crespo m fl) inte kommit upp i önskad nivå. Vilket för mig sätter ytterligare frågetecken kring Stahre. Sedan förra sommaren har Häcken nämligen gjort en tydlig satsning på att köpa in och behålla rutinerade spelare såsom Rasmus Lindgren, Alexander Farnerud, Alhassan Kamara, Erik Friberg och Alexander Faltsetas. Anställningen av Stahre som tränare måste ses som en led i den satsningen, ett projekt som i någon mån står och faller med huruvida tränarstaben lyckas omsätta de etablerade spelarnas kvalitéer i resultat snarare än utveckla unga spelare och oslipade diamanter (som var lite av Gerhardssons specialförmåga).
I vårens sista match, bortaförlusten mot Elfsborg, så hade Häcken påtagligt svårt att skapa bra chanser och laget var egentligen aldrig nära att utmana Elfsborg om segern efter att boråsarna tagit ledningen tidigt. Stahres analys efter matchen var att ”alla våra offensiva spelare är ur form just nu”. En analys som alla som såg matchen kan hålla med om men som känns lite bekymmersam när den kommer från den som har ansvaret att se till att laget har rätt form samt att ta ut den formstarkaste matchtruppen.
I min mening finns det all anledning att gå in i resten av säsongen med en skeptisk hållning gentemot Stahre. Det ska såklart mycket till för att avsluta ett treårskontrakt i förtid men för att känna tillförlit inför kommande säsonger så hoppas jag på en rejäl uppryckning i grundspel, speluppbyggnad och omställningar.
