Mjällby - Häcken
Inför cupfinalen mot Mjällby AIF
Det väntar en cupfinal. Häcken tar sig under torsdagen ner till Listerlandet och Strandvallen i hopp om att kamma hem den tredje cupbucklan på sju år. Nedan finner ni getingarnas förutsättningar inför den viktiga matchen.
Positiva vindar på Hisingen
Häcken behövde inte direkt ta ut på krafterna i helgen. 6-1 blev det mot ett svagt Degerfors, och Häcken kunde därmed studsa tillbaka efter den oväntade förlusten mot Halmstad under den föregående veckan. Det var mycket som var positivt mot “Degen”. Benie Traore var åter i målprotokollet, Momodou Sonko fick göra sitt första allsvenska mål, men framför allt så var Ibrahim Sadiq tillbaka i startelvan. Han visade inga tecken på att ha varit borta i ett antal veckor, och spelade precis så som vi minns honom tills han blev utbytt efter en timme. Dessutom gör nu rapporter gällande att både Simon Gustafson och Johan Hammar kan vara aktuella för spel i cupfinalen. Simon Gustafson, som inte har spelat något i Allsvenskan ännu på grund av en höftskada, imponerade stort under försäsongen, och Högmo var tydlig med att Simon håller landslagsklass. Det skulle ge Häcken en enorm boost ifall han är tillgänglig för cupfinalen, eftersom det är en spelare med det lilla extra, och en drömspelare att skicka in vid ett dödläge. Med Johan Hammar även han tillbaka i diskussionen igen betyder det att hela Häckens “ordinarie” startelva är skadefria igen. Äntligen!
Svårspelat och hypermotiverat Mjällby
Trots att Häcken måste ses som favoriter på förhand så tyder ingenting på att det kommer att bli en lätt match. På andra sidan står ett Mjällby som kan bli historiska genom att vinna klubbens första stora titel i sin 84 år långa historia. Så att om Mjällby brukar vara svåra att bryta ned i vanliga fall så kommer det definitivt inte bli enklare att bryta ner dem nu. Trots en urstark defensiv, strösslat med utslagsgivande talanger som Noah Persson och Otto Rosengren så finns det en sak som talar för Mjällby mer än något annat, nämligen Strandvallen, eller pissarenan som vi kallar den i Häckenled. Häckens förlust mot Halmstad på Örjans Valls tveksamma gräsplan måste ha smakat mumma för Mjällby. Det var en match där Häcken inte alls kom upp i någon vidare nivå, och spelet flöt inte alls på som det brukar göra, mycket på grund av gräsmattan. Känslan är desto ojämnare Strandvallens gräsmatta är, desto större risk är det att Mjällby tar pokalen. Så jag hoppas att Högmos team har suttit och filat på saker som de kan göra annorlunda den här gången när de ska spela på en svårspelad gräsplan. Det kommer dessutom säkert finnas ett stråk av inneliggande ilska hos Mjällby-spelarna, och hos Mjällby-supportrarna, efter Samuel Gustafsons utspel under försäsongen om hur Strandvallen minsann är en pissarena.
Lugnt firande vid seger
Något som Högmos mannskap måste ha i åtanke är att det inte går att tappa fokus efter cupfinalen eftersom det kommer en match med jämbördig kaliber redan på söndag. Då står Malmö FF för motståndet, och det kan mycket väl vara den matchen som avgör ifall Häcken kommer vara med och tampas om guldet i år igen, eller om Malmö redan nu tillåts att springa iväg. Sen dröjer det endast tre dagar innan Häcken ska ta sig till sandlådan på Tele2 Arena för att möta Djurgården, tätt följt av det viktiga derbyt mot IFK Göteborg. Så att det är mycket viktigt att fästa blicken framåt snarare än att lägga alltför krut på firande vid en eventuell vinst.
Potentiella startelvor:
Häcken (4-3-3):
Abrahamsson; Fridriksson, Sandberg, Hovland, Lund; Sa.Gustafson, Amane, Rygaard; Sadiq, Traore, Olden Larsen
Mjällby (3-5-2):
Törnqvist; Rösler, Eile, Kricak; Persson, Rosengren, Brorsson, Gustavsson, Ståhl; A.Johansson, Moro
Häckens väg till finalen
Älmhult (b) 1-2
Jönköping Södra (h) 5-0
FC Trollhättan (b) 1-6
Halmstads BK (h) 2-1
IFK Norrköping (h) 3-0
Djurgårdens IF (h) 3-0
Mjällbys väg till finalen
Hässleholms IF (b) 0-2
Dalkurd FF (h) 1-0
Oskarshamns AIK (b) 1-2
IK Sirius (h) 3-2
Kalmar FF (b) 0-0, 4-5 efter straffar
Hammarby IF (h) 1-0
Cupfinaler under senare år
2021: Hammarby - Häcken 0-0, 5-4 efter straffar - Mörkret
Efter en säsongsstart som inte kan beskrivas på något annat sätt än katastrofal så hade Häcken chans att sminka över jumboplaceringen i Allsvenskan med en cuptriumf. Efter 120 minuter var det fortfarande mållöst efter en tämligen händelsefattig match. Mest notabelt var kanske Alexander Jeremejeffs röda kort under förlängningen. Hammarby drog det längre strået i straffläggningen efter att Benie Traore var den enda spelare som hade missat sin straff. Det var Andreas Alms sista match som tränare för bollklubben. Allting var piss där och då.
2019: BK Häcken - AFC Eskilstuna 3-0 - Promenadsegern på hemmaplan
Det är svårbegripligt hur AFC Eskilstuna ens hade tagit sig hela vägen fram till cupfinalen. Här var det inga tveksamheter, utan det var tydligt från matchens första andetag vilka som skulle gå vinnande ur den här striden. Alexander Faltsetas gav Häcken ledningen tidigt, och firade med en misslyckad bakåtvolt. I andra halvlek kunde Joona Toivio knoppa in ett mål för att dryga ut ledningen, innan Viktor Lundberg fastställde slutresultatet till 3-0 i matchens slutskede. Mycket mer bekväm final än så här går inte att hitta.
2016: Malmö FF - BK Häcken 2-2, 4-5 efter straffar - Simon Sandberg, cupenguld!
En match som när den spelades var den största matchen i Häckens historia. Nu är det rättvist att säga att fjolårets guldmatch mot IFK Göteborg har passerat den i storhetsskalan, men jag vill påstå att den här matchen fortfarande är på andraplats. I början såg det dystert ut för Häcken; mål av Magnus Wolff Eikrem och Markus Rosenberg gjorde så att malmöiterna gick in i pausvilan med en tvåmålsledning. Sen vände det. Startskottet var Oscar Lewickis utvisning. Efter det tog det inte lång tid innan Häcken hade både reducerat och kvitterat genom Demba Savage respektive Nasiru Mohammed. Matchen gick till straffar, och straffläggningen har kommit att bli en riktig klassiker. Efter René Makondeles straffmiss hade Malmö chans att avgöra i den sista straffomgången, men istället räddar Peter Abrahamsson och historien tar en helt ny väg. Ytterligare en räddning av Abrahamsson bäddade för Simon Sandberg att avgöra, och det gjorde han med en stensäker straff som man fortfarande sjunger om i Häcken-led.
