Krönika: Dagen när allt blev möjligt och hoppet vaknade till liv
Svag form, inblandning i bottenstriden, utskällda och kritiserade spelare och ledare och flera negativa nyheter av olika slag. Det har varit några riktigt tuffa veckor för Örebro SK och dess anhängare. Men en galen avslutning på sommarfönstret fick alla svartvita att flyga iväg högt i drömmarna, fantisera om lyft i tabellen och på längre sikt även om att slåss i toppen. Dygnet var av ren och skär magi och tände ett ljus i det på senare tid trista fotbollsmörkret.
Augusti är en månad som Örebro SK nog helst bara vill glömma. Fortsatta problem med jämnhet och konitinuitet i prestationerna har satt laget i ordentliga bryderier. En vinst på sex matcher, tre förluster i rad och ett obehagligt sladdande mot den fruktade nedflyttningsstriden har, med all rätt, fått supportrarnas röster att höjas.
Den tidigare så fina defensiven har börjat skaka och framåt verkar laget vara ännu mer i den sökande fasen gällande att hitta ett vägvinnande spel med flyt som leder fram till övertag i matcherna och målmässig utdelningen.
Manager Axel Kjäll är ytterst ifrågasatt och avgångskraven har vuxit i styrka i takt med att läget i tabellen blivit tuffare och tuffare. Nyligen blev det även klart att Eyravallen-favoriten Filip Rogic väljer spel i AIK och inte återkommer till ÖSK (dock är det oklart exakt hur intresserat ÖSK egentligen var av att värva tillbaka honom).
När Nerikes Allehanda sedan avslöjade att succémålvakten Oscar Jansson tackat nej till en kontraktsförlängning, sista ordet är garanterat inte sagt där, och ÖSK blev mer eller mindre utspelat i nyckelmötet med Varberg i söndags och föll med ”smickrande” 2–1 visste ilskan nästan inga gränser. Fullt förståeligt. Om det inte sker en snar förbättring kommer föreningen att vara av Superettankaraktär 2021, för att vara krass.
Galenskap på hög nivå
Två dagar efter smällen på västkusten visade dock klubben och inte minst Axel Kjäll klass. Redan i gryningen står det klart att det här inte skulle bli någon vanlig dag. Det ryktas om spelare som både ska tillkomma och lämna ÖSK. Det skrivs spaltmeter i medierna och ÖSK som inte sällan blir bortglömt, eller bortprioriterat, i de stora kanalerna i landet dominerar den sista dagen av sommarfönstret och finns med och syns överallt.
På förmiddagen presenteras den första nyheten. Deniz Hümmet lånas in från Elfsborg. Spekulationerna om Malmö FF:s Romain Gall tar också större proportioner. I sociala medier vaknar en ordentlig energi, som visserligen alltid finns bland de mest trogna ÖSK:arna, till liv.
Folk börjar blicka framåt, se möjligheter och skissar på laguppställningar med nya spelare i olika positioner. Mitt i allt kommer nästa besked: Västerås SK:s Ahmed Awad ska ha valt ÖSK när det inte blev något spel i Östersund. Hur går det här ihop? Hur mycket ska klubben värva? Det måste väl vara uppgifter som inte stämmer?, frågar sig vi med svartvita hjärtan.
Boom! Där skriver Robin Book på ett låneavtal för att återvända till sin tidigare klubb Varberg i höst. Men vad händer egentligen på fronten gällande nyförvärv? På eftermiddagen kommer inga uppdateringar gällande Romain Gall eller Ahmed Awad. Men ryktena börjar gå om den finländske landslagsanfallaren Rasmus Karjalainen. Supportrarna vässar sina tangentbord mer och för ännu intensivare diskussioner.
Oron runt spelet på senare tid är som bortblåst och kritiken mot Axel Kjälls bristande förmåga finns inte längre. I stället är det en spänd upprymdhet som fyller sinnena på ett svårförklarigt sätt.
Troligtvis är tisdagens sista timmar ytterst intensiva på Örebro SK:s kansli, men utåt märks inget nytt och fansenes nervositet stiger och avspeglar sig i kommentarerna på diskussionsforumen. Ahmed Awad skriver på för Östersund. Ett evigt och intensivt tryckande på ”refreshknappen” på såväl ÖSK:s webbplats som andra kanaler där någonting om Romain Gall, Rasmus Karjalainen eller någon annan spelare kan dyka upp ger mig och många andra ont i fingrarna som sedan blir till en träningsvärk.
Ögonen börjar klippa och sängen kallar. Då, strax 30 mnuter före stängningen av fönstret, smattrar det till på ÖSK:s sajt. Skadedrabbade brassebacken Fabio lånas ut till Vasalund. Ett smart, vettigt och intressant drag, men kanske ändå inte riktigt det som stod högst upp på önskelistan att få läsa.
Men se där! Tio minuter senare händer det. Romain Gall är klar för ÖSK på lån. Glädjen är stor hos supportrarna och det dröjer inte länge förrän det börjar diskuteras om huruvida han kan spela redan mot IFK Norrköping och i vilken roll. För första gången på länge kryper jag, vilket jag antar att merparten av alla andra ÖSK-supportrar också gör, ned i sängen och somnar med ett leende på läpparna.
Runt lunchtid på onsdagen bekräftas det även att Rasmus Karjalainen ansluter från holländska Fortuna Sittard på ett låneavtal. Dramatiken har fortsatt även efter den officiella stängningen och på nytt vaknar supportrarna till liv och gör digitala ”high-fives” med varandra och letar efter den optimala miljön för finländaren i startelvan.
Fokus på verkligheten
Det är någonstans bara att lyfta på hatten för Axel Kjäll och kompani när det kommer till arbetet med att förstärka truppen. Med små, små resurser i en oviss viruspandemitid där ÖSK redan tagit mycket stryk ekonomiskt lyckas managern plocka in tre spelare av hög klass som alla kan förvänta sig ska gå in och bidra från första stund i laget.
Managern ska även ha kredd för sitt sätt att hitta lösningar för de yngre, lovande spelare som inte riktigt står sig i konkurrensen mot sina jämnåriga som mer eller mindre etablerat sig i Allsvenskan under hans ledning.
Det går inte att komma ifrån att den så ofta lika sågade som sympatiske Örebrokillen med ett ÖSK-hjärta större än hela Eyrafältet har satt många bra saker i spel under sin tid vid rodret och är i början av att bygga något stort som kommer att ge klubben mycket bättre förutsättningar på längre sikt. Ibland är det lätt att glömma bort när det inte fungerar som det ska eller borde göra på planen.
Det innebär dock inte att allt är frid och fröjd. Tvärtom. Axel Kjäll och hans tränarteam har mycket, mycket jobb att göra för att hitta ett hållbart spel som ger resultat, poäng och innehåller egenskaper som tar ÖSK framåt rent underhållningsmässigt.
Efter att ha plockat in Romain Gall, Deniz Hümmet och Rasmus Karjalainen ökar kraven på att först och främst ta de nödvändiga poäng som krävs för att inte hamna allra längst ned i tabellen och sedan hitta ramar och riktlinjer som gör att de många skickliga spelarna i ÖSK-truppen får ut mer av sig själva och som kan locka fler örebroare till läktarna när livet blir mer som vanligt igen.
Förhoppningsvis kan Axel Kjäll och laget, oavsett resultat, bjuda på en prestation som göder den energi som nu skapats i supporterled mot IFK Norrköping. Det skulle även ge honom viktig arbetsro gällande att få vara huvudtränare i sin uppväxtklubb ÖSK längre fram än till december 2020.
