Lagbanner

Högaborgs BK-Mjällby AIF 1-2(0-0)

En jämn match fick en spännande, och med Mjällbyögon, lycklig upplösning.

Mjällby ställde upp utan Thomas Westergren i backlinjen och David Rehn gick in som mittback medan Daniel Nilsson hade flyttats ned som högerback. Wille spelade som vanligt vänsterback. På mitten fanns Hiirsa och Jonas, medan Phille och Nicklasson huserade på kanterna. Fredrik Olsson var för dagen petad och Ekenberg och Boven fick börja på topp.

På det hela taget var det en mycket jämn match. Det är svårt att säga att något lag var bättre i första än i den andra eller dominerade under några längre perioder i matchen. Mjällby hade kanske greppet i fem minuter och vaskade fram några chanser och sedan gjorde Högaborg det de följande fem minuterna. Båda lagen agerade mycket stabilt och disciplinerat i försvaret, anförda av lagets fyrtorn i backlinjen, Magnus Torvaldsson i Högaborg och Marcus Senften i Mjällby. Överlag var backspelet i Maif mycket bra och plusbetyg vill jag föurtom till Senften även ge till ytterbackarna Daniel Nilsson och Wille Leandersson. Däremot var det slarvigt i det offensiva spelet. Det gick långsamt, passningsspelet på mittfältet var dåligt och rörelsen utan boll var stundtals obefintlig. Det fanns tendenser att slå för snabba genombrottsbollar mot Ekenberg/Boven, som lätt plockades bort av Torvaldsson o co samt att det blev för mycket spel i mitten och för lite ute på kanterna. Högaborg var bättre på detta, men ytterbackarna Leandersson/Nilsson stängde sina kanter fullständigt under större delen av matchen.

Två välorgansierade lag bakåt, men med problem framåt! Trots det skapades det ändå några farliga chanser och mål. I den 21:e minuten fick ex-allsvenske Dejan Pavlovic på ett bra skott strax utanför Mjällbys straffområde i samband med en hörna. Några minuter senare var det Mjällbys tur att anfalla i mitten, strax utanför straffområdet. Phille väggspelade med Ekenberg och fick på ett hyfsat skott. I den 38:e minuten var det återigen Dejan Pavlovic som skapde oro genom en nick, återigen efter en hörna. Och första halvleks sista farliga chans fick Nicklasson som via ett väggspel med Boven, inte helt olikt Philles chans, kom till skottläge centralt inne i straffområdet, men skottet gick tyvärr utanför.

I halvtidspausen gjorde Cratz ett bra byte. Ut gick Ekenberg som haft det tungt och in kom Fredrik Olsson, ett matchavgörande byte skulle det visa sig.

Men de första minuterna av andra halvlek var inte Maifarna på tårna. Först ett jätteskott av hemmalagets Fredrik Dupont och strax därefter var det hönsgård i straffområdet när bollen skulle bort. Men Mjällby kom in matchen igen och den gick in i samma jämna rytm igen. Fredrik Olsson var pigg och hade några chanser, men oftast var det bara nära för honom att komma loss. Otur? Kanske inte, han hade duktige exallsvenske Torvaldsson att stångas mot. Där kändes han 9 gånger av 10 alldeles för tunn i de avgörande momenten. Men på den 10:e så gick det vägen. Mer om det alldeles strax!

I den 24:e minuten utnyttjade Cratz sitt andra byte och bytte ut Phille Jonasson och satte in Richard Sandström, även detta skulle visa sig vara matchavgörande. Det fick även effekten att Nicklasson fick spela på vänsterkanten och Sandström gick in på högeryttern. I den 31:e minuten av den andra halvleken kom 0-1, av Marcus Senften efter hörna när man som minst anade det. Så långt hade det sett ut att gå mot en 0-0 match. I samma spelminut hade dessutom Nicklasson gått ut och Cederberg, mittbacken, fick hastigt och lustigt spela vänsterytter.

Även Högaborg gjorde några byten, men någon jätteforcering från hemmalaget såg vi inte. Istället började det bli lite större ytor nu och spelet böljade lite fram och tillbaka. I den 40:e minuten fick Mjällby en indirekt frispark efter att Fredrik Olsson blivit neddragen i straffområdet. Ett stenhårt skott av Cederberg blev resultatet av situationen, fast mitt på målvakten. Olsson fick ett nytt läge innanför straffområdet minuten senare, men på nytt är han inte tillräckligt distinkt i avslutningen vilket gör att försvarare kommer emellan i sista stund.

Och så - i matchens 89:e minut kom kvitteringen, inte helt orättvist alltså. Allt startade med en långboll upp mot Mjällbys straffområde där Senften för en gångs skull inte nådde bollen, utan den gick i stället fram till Dejan Pavlovic som fick på ett kanonskott lågt och pressat nere vid Ola Wendels högersida. Ola gjorde en jättebra reflexräddning, men returen gick ut till Hesam Rajabieh-Fard som kunde slå in returen. Snopet, men det kändes rättvist även om Mjällbyspelarna deppade. Men deppressionen blev inte långvarig. En minut senare tjongade bortalaget upp en boll i ett till synes desperat försök till ett sista anfall. Bollen snappades upp av Richard Sandström vid kortlinjen, mellan målet och hörnflaggan. Han tog sig förbi en försvarare och skickade in bollen mot mål där Fredrik Olsson kom störtande. Den här gången vann han duellen och stötte in segermålet, vilket kändes helt osannolikt egentligen. Bara en minut senare blåste domaren av matchen och Mjällby hade vunnit. Välförtjänt eller ej, segern var mycket viktig. Endast en poäng skiljer till serieledande Ängelholm. Nu har Mjällby spelat 16 raka seriematcher på bortaplan utan att förlora. Mycket bra!

Spelarbetyg:(1-5)

Ola Wendel(4)

Daniel Nilsson(4)
David Rehn(3)
Marcus Senften(4)
Wille Leandersson(4)

Phille Jonasson(2)
Peter Hiir Salakka(2)
Jonas Andersson(2)
Daniel Nicklasson(2)

Andreas Svensson(3)
Marcus Ekenberg(2)

inhoppare:

Fredrik Olsson(3)
Robin Cederberg(3)
Richard Sandström(3)

Daniel Sjölin 2004-06-20 20:43:00

Fler artiklar om Mjällby