Cupäventyret slut för denna gång
Det blev en för stor uppgift för Mjällby AIF borta mot IFK Norrköping, man orkade tillslut inte riktigt hålla uppe tempot och när man skulle köra igång sin slutforcering kunde IFK sätta in sin nådastöt och därigenom döda Mjällbys fortsatta cupdröm.
Ett Soligt Norrköping och Nya Parken välkomnade mjällbyspelarna vid lunchtid på lördagen, men det skulle bli allt annat än ett varmt välkomnande med saft och bullar. Matchen började med att IFK tryckte på ganska friskt, självförtroendet flödade och Mjällbyspelarna kändes en aning stumma och trycktes tillbaka ganska kraftigt. Första målet skulle också komma redan i den 8:e minuten efter att bollen slunkit igenom Mjällbyförsvaret till IFK-spelaren Lars Krogh Gersons stora förnöjelse som enkelt kunde raka upp den i nättaket. Andra halvan av första halvlek tog Mjällby för sig lite mer och kunde ta initiativet i matchen för första gången. Detta initiativ var dock väldigt ängsligt och relativt uddlöst utan någon tyngd bakom det spelarna förtog sig.
Andra halvan av matchen tar återigen Norrköping över det mesta av spelet, det skapas dock inte speciellt mycket målchanser till en början. Mjällbys chanser är få och IFK-försvaret har koll på det mesta som skapas farmåt. Den enda riktigt farliga chansen var en frispark som Victor Argadius lyckades få i stolpen. I den 70:e minuten satte dock IFK punkt för föreställningen genom ett 2-0 mål av inhopparen Christoffer Telo. Resterande del av matchen trummar IFK på och hotar Mjällby ett antal gånger innan huvudomaren satte pipan i munnen och blåste slut på cupdrömmen för den här gången.
Anders Torstensson erkänner efter matchen att det bästa laget vann och att man idag inte hade speciellt mycket att sätta emot ett välspelande IFK Norrköping. Det positiva var att man höll fast vid sin spelidé matchen igenom utan att förivra sig över ett tidigt baklängesmål menar Torstensson.
I premiären skall man återigen möta östgötarna, denna gång på listers gräs, tills dess behövs enligt undertecknad en hel del detaljer slipas på, anfallsspelet genom mittfältet skapar många frågetecken och här kanske det skulle behövas ett eller två nyförvärv (Detta är så klart drömtänk). Med en skadad Pär Ericsson får man förlita sig på ett alldeles för tunt spelarmaterial på forwardsidan, men jag är också oroad för att unge Andreas Blomqvist får ta ett för stort offensivt ansvar på mitten i sin riktiga debutsäsong, här måste man skapa större backup och fler alternativ. En positiv överraskning är mittbacksparet, Arokoyo och Sudic som visat prov på en stor mognad och precision överlag. Resultatmässigt har det sett bra ut, men synar man sömmarna lite mer märker man ganska snabbt att vinsterna har kommit mot relativt bleka motstånd, samt att förlusterna kommit mot två allsvenska lag. Avslutningsvis så tror jag ändå att Mjällby kan överraska rejält i årets allsvenska, jag hoppas och tror att Sudic och Arokoyo fortsätter att utvecklas och håller tätt bakåt och att truppen i stort håller sig skadefri. Att Blomqvist tar steget och blir en avgörande pjäs i många matcher med understöttning av Haynes, samt att Ekenberg med hjälp av ”pärlan” och Pode äntligen ska hitta tillbaka till sin forna gestalt som exekutör framför mål. Om detta blir verkligehet så kan IFK Norrköping förvänta sig ett minst lika varmt välkomnande i den allsvenska premiären som Mjällby fick på Nya Parken igår.
Resultat:
IFK Norrköping - Mjällby AIF 2-0 (1-0)
Målen:
IFK: Gerson 8:e, Telo, 70:e
