Michael Kallbäck - Geni eller galning?
IK Brages sportchef har onekligen marknadsfört sitt namn inom svensk fotboll på ett högst spektakulärt sätt i inledningen av sin karriär. Han anställdes av Brage så sent som i September i år och har redan hunnit värva en MLS-meriterad målvakt. Nu har han alltså tagit den skandalomsusade mittfältsmotorn Dulee Johnson till klubben - en man som alla fotbollsintresserade svenskar förknippar med alkoholmissbruk och svarta rubriker, men som också skulle gå rätt in i startelvan i valfri Allsvensk klubb
Det är ett högt spel som Brage spelar. Ett spel där man satsar stort i hopp om bästa möjliga avkastning. För hur man än vrider och vänder på det och hur många klausuler om rätten att bryta kontraktet man än skriver så sätter man ändå klubbens heder på spel. Allting hänger på om Dulee verkligen är villig att ta tag i sina problem och inse att han måste kämpa för att ta sig ur dem. Gör han det så har vi just bevittnat en av Superettans bästa värvningar i historien. Men om han misslyckas så blir Brage hånade för sin naivitet, att de i sin strävan efter något stort satte på sig sina skygglappar och blundade för det uppenbara.
Den här gången har Dulee Johnson tagit med sig sin familj. Hans fru och tre barn har flyttat med till Borlänge för att stötta sin familjefar i sin kamp mot missbruket. Det - kombinerat med det behandlingsprogram som klubben lagt fram som ett krav i avtalet - kan kanske bli den stora skillnaden för Dulee. Ordförande Tommy Andersson understryker i presskonferensen att man kan se värvningen på två sätt: Dels att Brage gör Dulee en stor tjänst som hjälper honom att på allvar ta tag i sitt alkoholmissbruk och leda in honom på ett nytt spår i livet, och dels att Brage får precis den mittfältare som de sökt efter och som ska fylla det stora hål som Slavik Jevtushenko lämnade efter sig när han lämnade klubben. Dulee fyller det hålet med råge, han får hålet att svämma över av kvalitet och kommer helt tveklöst att innebära ett sportsligt lyft som Dalfolket aldrig kunnat drömma om när Kallbäck pratade om en smällkaramell till jul.
Dulee Johnson var en av de tongivande spelarna när AIK vann dubbeln 2009 i en fotbollssäsong som avslutades med en rafflande maktkamp mellan storstadslagen AIK och IFK Göteborg, där AIK stod som segrare i både Allsvenskan och Svenska cupen. Vinterhalvåret hade han spenderat tillfälligt i Israeliska storklubben Maccabi Tel-Aviv där han var ordinarie hela säsongen 2008-09. Men innan Dulee kom till AIK var han med och spelade upp BK Häcken i Allsvenskan 2004 efter tre år i superettan med klubben.
Dulees kvalitéer som fotbollsspelare går att jämföra med de kvalitéer som Slavik besatt under sin tid i klubben. De spelar båda i en något tillbakadragen mittfältsroll och är själva motorn i spelsystemet. Dulees meriter smäller dock några decibel högre än Slaviks och rent sportsligt så har Kallbäck onekligen träffat helt rätt. Kanske är det därför som Brage vågar chansa med att plocka hit en spelare som Dulee, för att rent sportsligt så är det en bullseye-värvning.
Som supporter ser jag på värvningen med försiktig optimism. Självklart vill även jag se att det här blir en lyckosam framgångssaga där klubben, supportrarna och Dulee själv alla står som vinnare i slutändan. Men jag är även livrädd för ett scenario där vi efter sommaruppehållet står med byxorna neddragna efter ännu en fylleskandal och med hela fotbollssveriges förstå-sig-påare som skanderar "Vad-var-det-jag-sa" i kör.
Så frågan alla ställer sig nu är såklart: Är Michael Kallbäck ett geni, eller är han en komplett galning. Det får tiden utvisa.
