Fredrik behöver inte betyda fred!
Denna säsong har Svartvitt dammat av den gamla lupp som legat gömd någonstans i vintermörkret, för att med den bevaka och objektivt bedöma en spelare i varje match
Naturligtvis är det en av våra Svartvita ÖSK spelare som kommer hamna under luppen och i vissa fall kommer denna spelare att väljas av slumpen, i andra fall beroende på den rådande situationen som kan finna det intressant att granska någon av mig vald spelare.
Bortamatch mot Helsingborg stod på tur, och det brukar resultera i en tråkmatch, tyvärr.
En av våra viktigaste spelare Lars Larsen var dessutom obrukbar på grund av en sträckt lårmuskel, varpå den så viktiga positionen på innermittfältet fick fyllas av allroundkunnige Patrik Haginge.
Innermittfältsduon blev således Nobbe (Fredrik Nordback) och Hagge (Patrik Haginge).
Förutsättning:
Fredrik Nordback är den spelare som jag valt att granska i denna match mot Helsingborg.
Nobbe har varit i ÖSK sedan 1995, då han kom hit som 16 åring från Finska Hangö IK.
Nobbe sågs som ett framtidslöfte, och i gamla matchprogram från den tiden kunde man läsa att vissa talade om en ny Jari Litmanen.
(Kuriosa man också kan läsa i ett gamalt matchprogram från 1999:
"-Jag laddar upp litet extra med Wrigley´s Extra under träning och matcher" -Micke Steen)
Nu är det en smula orättvist att jämföra Nobbe med Litmanen, men någonstans kan jag undra om Nobbe nått en mättnad som bottnar sig i en ovilja att betala priset för framgång?
Hårda ord kanske? Men under vissa träningar ser jag Nobbe alldeles lysande, för att en annan dag komma på mig själv med djupa suckar efter att ha skådat hans insats.
Jag ser potentialen i Nobbe och beundrar hans härliga stunder av "one-touch fotboll", hungern efter att åter erövra bollen till sitt lags ägo och förmågan att göra sig spelbar.
Efterlyser härmed mer av den varan.
Luppen granskar Nobbe i matchen mot Helsingborgs IF genom TV sändningen. En viss reservation inför Kalla fakta redovisningen vill göras i och med detta!
Kalla fakta:
Passningar:
- Totalt: 33
- Rätt: 20 (60%)
- Fel: 13
Dueller:
- Vunna: 3
- Förlorade: 7
Brytningar: 9
Mål: 0
Avslut: 1 (utanför)
Analys av:
-Samspel med sin omgivning:
Hagge/ Nobbe som innermittfältare för första gången tillsammans, på Olympias breda plan torde vara ett prov som heter duga.
Tränarduon valde att spela med ett rakt 4 mannamittfält, och samspelet mellan Nobbe/Hagge var inte bra alls.
Nobbes medverkan i matchen såg mer plikttroget än hungrigt ut.
-Positionsspelet:
Då Nobbe inte såg ut att vara på tå riktigt kom han sent in i nästan varje situation.
Därmed fick Nobbe jaga hela denna match och fick ytterst sällan känna lädret vid fötterna.
Helsingborgs spelare såg anfallsmässigt mer benägna att springa utan boll, vilket medförde att ÖSKs lag fick flytta lagdelarna i både sidled och djup för att hamna rätt i positionerna. Ingen dröm för ett nykomponerat innermittfältspar.
-Ambition:
Då luppen granskade Robert Mambo Mumba skrev jag så här i min artikel "Därtill kan Ni lägga en avstängd Fredrik Nordback, som efter den snälla säsongen 2003 nu åter talar om för motståndaren hur det känns att möta honom. Bra Nobbe"
Ena matchen ser vi Nobbe på tå, medans han i t.ex. denna match mot Helsingborg tycks vara helt i avsaknad av ambitionen att vilja vinna.
-Närkampsspelet:
Utan ambitionen kommer man oftast sent in i situationerna, varpå närkampsspelet blir lidande.
10 man mot man dueller under 90 minuter är inte tillräckligt av en innermittfältare.
För trots ytorna som bjuds på Olympia måste man kunna hitta närmare motspelarna i sin press.
-Defensiv:
Just i dessa två kommande rubriker tror jag problemet med duon Hagge/Nobbe ligger.
Båda är duktiga fotbollsspelare, men rollfördelningen blir inte glasklar då allroundkunnigheten i dessa två spelare kväver en eventuell spetskompetens. Såsom ypperlig bollvinnare eller eminent bollfördelare.
Naturligtvis är Hagge i en annan fas i sin karriär, där skolningen fortfarande äger rum till viss del.
Luppen såg en defensiv från Nobbes sida som mer liknade en träningskon än en allsvensk spelare.
Helsingborgs mittfältare spelade sig busenkelt mellan och förbi Nobbe/hagge.
I matchminut 79 jobbar Nobbe på bra och stör en Graulund i genombrottsförsök tillräckligt för att denne ska träffa stolpen och vända sig om och uttrycka sig med obscena gester mot Domaren eller Nobbe (såg inte vem han riktade sig mot).
-Offensiv:
Larsens frånvaro är påtaglig i uppspelsfasen och i denna match går merparten av uppspelen via ÖSKs högerkant och genom Patrik Anttonen.
Ytterst få bollar spelas upp centralt genom mittfältet.
Det är nästan bara i en bra 15 minuters period (60-75) som vi ser Nobbe framgångsrikt prestera i denna match.
Då Nobbe befinner sig alldeles ensam i en yta 20 meter in på HIFs planhalva får han en underbar boll av Midas. Avancerar några meter innan bössan avlossas. Dock med fuktigt krut.
För övrigt var tillfällena få då luppen såg Nobbe komma rättvänd med bollen för att fördela den vidare till lagkamraterna.
Summering:
Inte roligt att skriva en sådan negativ artikel som denna, men om luppen granskar utan filter så ska det som syns genom den publiceras.
Nobbes passningsprocent stannar på svaga 60, och är för dåligt av en etablerad Allsvensk spelare i innermittfältsposition.
Med en innermittfältare som ser orörlig, loj och ointresserad ut, blir det inga saftiga segrar.
Det som krävs är lagmoral som får en att med en hungrig inställning "ta fighten" mot härliga poäng att glädjas åt tillsammans då matchen är slut.
Vore jag tränare för en dag skulle jag ta mig ett samtal med Nobbe för att försöka lyfta honom mentalt till nästa match. För det är där jag tror anledningen till denna berg och dalbane prestation (säsongen 2004) från Nobbe ligger.
Annars kan Micke Steen ge honom ett paket Wrigley´s Extra. Då kanske vi får se Nobbe på en jämnare och högre nivå, där han i matchsammanhang nämns i termer som krigare istället för fred.
Betyg:
1 (5)
