AFC Eskilstuna - Örebro1 - 1
AFC Eskilstuna - Örebro SK 1-1: Årets första
Efter årets första mål så kom till slut årets första poäng för ÖSK som efter att ha varit tillbakatryckta av Denni Avdics AFC till slut hittade nätet i andra halvlek för första gången i år när Carlos Strandberg gjorde sitt första mål för ÖSK. Glädjen blev dock inte långvarig när Samuel Nnamani kvitterade för AFC men trots detta så går det inte att säga annat än att detta var ett steg i rätt riktning för ÖSK.
ÖSK vs Avdic
Med en vild Erik Wärlegård framför mig så var det inte enkelt att se någonting av första halvlek från min position på Tunavallens bortasektion. Inte för att det störde mig så värst mycket då det var kul att härja med klacken men det har gjort det lite svårt för mig att komma ihåg allt som hände i inledningen på matchen, speciellt när det gäller ÖSKs chanser framåt på andra sidan planen.
Därför får jag lov att ta hjälp av NA som var på plats och liverapporterade som vanligt, kudos till er!
Och tidigt började det hända lite smågrejer som hintade på att ÖSK faktiskt var med från start i denna match, så som när Carlos Strandberg fixade frispark och gult kort på en AFC-spelare tidigt. Just Strandberg skulle komma att spela en huvudroll i denna match.
Även Kevin Wright var het från start då han ordnade en hörna för ÖSK som visserligen inte resulterade i något mål, Nordin Gerzics hörnor höll tyvärr ingen vidare kvalité denna match och frågan är om det inte är dags för någon annan att slå dem.
Det hörnan resulterade i var en skada på en spelare i AFC, vilket ledde till att Jesper Björkman (som inte är besläktad med vår Daniel Björkman) fick lov att behandlas under ett par minuter.
Skadan verkade inte rubba AFC nämnvärt då Denni Avdic, som visade Viktor Prodell hur man ska spela targetspelare, tog sig till ett bra läge då just Björkman (den gode) slog en felpassning bakåt som Avdic snappade upp och med en kroppsfint så fick han Michael Almebäck ur vägen och det efterföljande låga avslutet räddade Oscar Jansson snyggt.
En farlig chans för AFC och kanske var det lite nerver inblandade i den passningen från Björkman (den gode) som gjorde sin allsvenska startdebut, mer sådant fick vi iallafall inte se från hans vänsterfot som blev säkrare och säkrare ju längre matchen gick.
Sedan tvingades AFC byta ut två spelare, däribland Björkman (den onde) och José León Bernal som varnades tidigare, en till olycka utöver faktumet att Felix Michel inte kunde komma till spel vilket ledde till att han ströks från elvan i sista sekunden.
Tre skador på AFC-spelare alltså, en innan matchen och två redan efter tjugo minuter, en kan undra om Sirius genomförde en mörk ritual för att överföra den förbannelsen som ligger över deras klubb till AFC innan matchen, vi kommer nog aldrig få reda på svaret.
Trots dessa skador så påverkades AFC inte nämnvärt av det hela, inledningen var trots Avdics superchans ändå jämn och det var jag okej med efter överkörningen Djurgården bjöd på i måndags.
Precis som då så klickade anfallsspelet inte riktigt som vi önskade.
Filip Rogic fick chansen att vara den länk emellan anfallet och mittfältet som han skulle vara mot Djurgården men han fick inte till det i denna match heller. Han har helt enkelt inte fötterna för det, han har vilja och målnäsan men den gör sig bättre i straffområdet än utanför där hans uppgift är att servera andra målchanser.
Och hans servering var under all kritik i första och den hade förmodligen lett till dåliga recensioner på Yelp från hans lagkamrater. Inte hjälpte det att varken Nordin Gerzic eller Johan Mårtensson kunde leverera dessa ack så viktiga passningarna framåt till de centrala spelarna i form av Prodell och Strandberg.
Som tur var hade Wright och den nyblivne pappan Albin Granlund en bra dag på jobbet på sina kanter där det hände grejer, Granlund som i och med denna match förpassade Daniel Björnquist till bänken för första gången på mer än två år och där kommer han nog få sitta ett tag.
Men ÖSKs anfallsspel under första kan väl beskrivas i att det passades i sidled i backlinjen tills någon, för det mesta Almebäck, skickade en långboll till Prodell som tyvärr inte kunde nickskarva eller ta ned bollarna på ett bra sätt tillräckligt många gånger för att en ska vara nöjd med hans insats framåt.
Efter att Sirius förbannelse överförts på AFC och ett koppel nya spelare bytts in så skapade Avdic ännu en chans för sig själv, denna gång utan att behöva en passning från ÖSK-försvaret, men hans skott gick rakt på Jansson som enkelt räddade.
Samtidigt gungade det på norra stå och spelet gungade fram och tillbaka i AFCs favör som skapade ännu en chans via Wilhelm Loeper som avfyrade ett tungt skott som Jansson räddade med benen.
Sedan skulle ÖSKs stora chans i den första halvleken komma när ett patenterat "Gerzic-läge" dök upp när Wright fick en frispark några meter till vänster utanför straffområdet.
...Han la upp bollen...
...Han kollade vart han hade muren...
...Han steg fram och sköt...
Rakt i muren.
Efter att ha svurit ett antal svordomar och kommit till insikten att Nordin inte är i form så la sig besvikelsen och det var nära att besvikelsen gjorde en storartad comeback när Kadir Hodzic fintade upp Granlund på läktaren och serverade Avdic ett perfekt nickläge som den senare nickade utanför på.
Avdic fick ett superläge att göra mål på men sumpade sin chans och sedan tryckte Strandberg iväg i djupled efter att han tagit med sig Martin Lorentzsons passning på ett urläckert sätt men hans avslut ur en snäv vinkel satt i AFCs målvakts ansikte och gick ut till en resultatslös hörna.
Sedan blåstes halvleken av och det stod 0-0 i halvtid, läktarkampen stod ungefär 100-0 till oss på bortastå samtidigt som det var AFC som hade skapat de hetaste chanserna i första halvlek, främst genom Avdic som visade vad ÖSK gick miste om i vintras.
Endast tiden kommer visa om köpet av Prodell var det rätta valet eller om vi egentligen borde ha gått för Avdic istället.
Berra-effekten
Till andra halvlek svek jag klacken och ställde mig vid sidan av för att få en bättre synvinkel på matchen då ÖSK anföll åt vårt håll och ut kom nästan alla de som hade spelat första halvlek, förutom Mårtensson som gick av p.g.a. skadekänningar och han ersattes av Johan Bertilsson.
Bertilsson som fick agera "länk" istället för Rogic som flyttades ner på mittfältet.
Det skulle dock dröja ett tag innan matchen kunde sättas igång då det tändes bengaler i klacken, något som många på vårt forum inte verkar tycka om men där måste jag säga att jag inte håller med.
Bengaler är jag helt okej med, det är min åsikt kring det hela.
Bangers kan vi däremot strunta i.
En som däremot inte skulle få smälla dit en kasse i andra halvlek var Denni Avdic som sträckte sin ljumske, tror jag, och han fick lämna planen vilket ledde till att AFC hade genomfört alla sina tre byten efter blott femtio minuter.
AFC blev märkbart försvagade i sitt anfallsspel och nyinkomne Ivan Bobko hade inte samma styrka i spelet som Avdic vilket gjorde att Samuel Nnamani fick dra ett stort lass framåt.
En annan som jag glömt att nämna utöver Nnamani var den andre utav planens två MFF-lån, Adi Nalic, som gjorde en väldigt bra match för AFC och både han och Nnamani skulle göra livet surt för ÖSK lite senare.
Men först var det dags för ÖSK att göra sina bästa offensiva minuter så här långt denna säsong.
Först hittade Granlund in till Prodell som fick iväg ett rätt tafatt avslut som räddades enkelt, lite senare klippte Strandberg till på halvvolley men hans avslut gick en bit över och efter detta fick ÖSK en superchans att ta ledningen när Wright skickade in en boll som hittade fram till Bertilsson som skickade bollen över målet.
Wright skulle ett par ögonblick senare vara inblandad i ännu en chans när han skickade in ett studsande inlägg som hittade fram till Bertilsson eller Granlund och vem det än var som fick träff utav dem två så gick den över. Reprisbilderna säger i efterhand att det var Granlund som sumpade chansen men fortsätter ÖSK att lasta på med spelare i straffområdet på det där sättet så kommer målen börja ramla in.
Även om Granlund sumpade chansen så hade ÖSK en bra press på AFC under detta skede av matchen och tro det eller ej men 1-0 till ÖSK hängde i luften.
Och några minuter senare kom det, årets första mål och det var så vackert.
Eller avslutet var det, uppspelet från AFC-spelaren som fastnade på Bertilsson var inte lika vackert, detta ledde till att Bertilsson och Strandberg kunde sätta full fart mot det orangea försvaret och Berra la en fin passning till Strandberg som fick en liten knuff i avslutsögonblicket men det gjorde inget då hans skott satt stenhårt i Levchenkos högra hörn.
1-0 till ÖSK i den sextiosjätte minuten och bortasektionen exploderade i ren eufori, en känsla vi inte hade känt på länge.
Åh, som vi saknat den.
Sedan var det dags för AFC att börja trycka framåt och för ÖSK att försöka kontra in nådastöten.
Gerzic tryckte av ett skott som gick tätt över ribban, Adnan Kojic i AFC likaså.
Några minuter efter dessa chanser så skulle Tuna Towers på andra sidan planen, och delar av sittplatssektionen förstås, få jubla.
Nalic, under press av Wright, tog sig ner på mållinjen och slog in ett inlägg på vinst eller förlust som Nnamani kunde torna upp sig på, Lorentzson kunde inte matcha honom i luftrummet och nicken satt i målet bakom en fastklistrad Jansson.
1-1 i den sjuttionionde minuten.
Men ÖSK skulle inte lägga sig ner och dö denna kväll, de fortsatte trycka på framåt.
AFC drog på sig sin fjärde varning under matchen i en situation några minuter efter målet och Michael Omoh böts in för att få till lite tryck i offensiven.
En kan inte kalla det ett fegt drag av Axel som kände precis som vi på den norra läktaren att vi hade AFC på hälarna, trots målet.
De sista minuterna skapade vi två hörnor som inte resulterade i något vettigt och Omoh lyckades komma till två bra inspel som tyvärr inte ledde till några mål.
Sedan, efter nittiofyra minuter av okej fotboll och en utomordentlig sånginsats från de tillresta supportrarna, så blåstes matchen av.
1-1 slutade alltså slaget om gnällbältet och trots årets första poäng så var det nog de svartvita i Eskilstuna som gnällde mest efter matchen.
Matchfakta
AFC Eskilstuna - Örebro SK 1-1 (0-0)
0-1 Carlos Strandberg (ass. Johan Bertilsson)
1-1 Samuel Nnamani (ass. Adi Nalic)
Varningar AFC: Jose Leon, Wilhelm Loeper, Mehmed Dresevic, Adnan Kojic
Varningar ÖSK: Ingen
Årets första mål och poäng, bättre nu än aldrig säger optimisten samtidigt som pessimisten säger att vi borde haft tre poäng.
Båda har rätt och båda har plats bland våra supporterled och på vårt forum.
Denna match var ett steg i rätt riktning för ÖSK som faktiskt fick till ett bra anfallsspel i andra halvlek, när Bertilsson kom in som offensiv länk bakom Strandberg och Prodell så hände det grejer.
Bertilsson spelade på en yta som jag önskat mig få se ÖSK använda sig utav flera gånger förut, nämligen i ytan emellan motståndarens vänsterback och innermittfältare, en yta där han kan ta emot bollar från en central mittfältare för att antingen ta den mot straffområdet eller som han gjorde ett par gånger igår, skicka den mot en wingback som slår ett inlägg.
Jag som inte trodde att Bertilsson hade detta i sig men ack vad skönt det känns att ha fel i detta fall.
Rogic skötte sig bättre som central mittfältare i andra halvlek och kanske är han där för att stanna, det beror på vad statusen är på Mårtensson samt hur Gerzic presterar på träningarna i veckan.
Visserligen såg Gerzic bättre ut igår än mot Djurgården, samtliga spelare var bättre igår än mot Djurgården men han ser fortfarande inte ut att vara i hundraprocentig form och han är definitivt inte i samma form som han var vid denna tidpunkt förra året.
Kanske är det så enkelt som att åldern, efter att ha spenderat flera år i jakt på den gode Gerzic, kommit ikapp.
Vilket får mig att undra, kommer Rogic få spela centralt tillsammans med Mårtensson nästa match? Kommer vår kapten kanske att förpassas till bänken för första gången sedan Sundsvall brann när vi möter AIK?
Oavsett vad så hoppas jag att det är den spelare som är hungrigast och i bäst form som får spela nästa fredag och att vi för guds skull övar på hörnor.
För varför, i hin håles namn, slår Nordin alla hörnor? När var senaste gången en hörna slagen utav honom letade in sig i mål? Låt Wright slå hörnorna från vänster iallafall, han hade flera bra inlägg igår och det vore inte helt ologiskt om hans hörnor höll bra klass dem också.
Wright, Strandberg och Jansson, där har ni tre spelare som förtjänar mycket beröm efter denna match. Wright som gjorde en bra insats framåt och bakåt, det man begär av en wingback, Strandberg som var ett monster framåt och Jansson som höll oss kvar i matchen under första halvleken.
Även Granlund ska berömmas för sin insats och under slutet drog han iväg ett par långa inkast och varför inte? De leder till oreda i straffområdet och jag är hundra procent positiv till att vi bör fortsätta kasta långa inkast i framtiden och jag är än mer positiv till spelare som eldar i gång ståplatspubliken som Granlund gjorde igår, hyvä!
Som jag skrev ett par rader ovanför så kommer det nog bli svårt att ta ut en elva nästa match, Bertilssons inhopp var riktigt bra och Gerzic har inte riktigt övertygat ännu, samtidigt så börjar Martin Broberg och Agon Mehmeti närma sig truppen efter en tids frånvaro vilket kommer leda till angenäma problem för Axel Kjäll och Daniel Bäckström.
Sedan kommer det bli ännu ett dilemma i hur vi ska formera oss nästa match, ska vi fortsätta på 3-5-2 spåret eller ska vi gå tillbaka till 3-4-3? Prodell har ännu inte börjat synka med varken Strandberg eller resten av laget så jag undrar om vi inte ska spela 3-4-3 med Bertilsson och Omoh på kanterna med Strandberg som ensam anfallare.
Nu har jag delat ut en massa beröm här, osedvanligt mycket men en del ris (eller gulaschsoppa?) måste delas ut också.
Först och främst hade vi tur när Avdic gick ut, han var mycket bra under första och hade han varit kvar på planen hade det nog inte blivit så stort tryck mot AFCs mål som det blev.
Sen måste det bli mer rörelse i spelet med och utan boll, flera gånger igår så hade våra spelare ytor att avancera med bollen på men de valde det säkra alternativet och spelade hemåt vilket i sin tur ledde till en långboll till okänd adress.
Det är nästan så att Axel borde jaga runt på spelarna med en elpistol på träningarna, om vi inte vågar något så vinner vi inte något och om en spelare väljer att spela hem bollen även om de har en yta som de kan avancera på utan en motståndare i vägen så borde denne få sig en stöt.
Sen ska vi inte glömma att AFC är i cupfinal av en anledning, deras spel igår kan jag endast beskriva som riktigt stabilt för trots att de drabbades en mängd skador och byten så höll AFC en jämn nivå under nästintill hela matchen, däremot tror jag inte de har en chans mot Häcken i finalen då Häcken (Paulinho) just nu spelar som om de vore från en annan planet.
Äsch, jag vill ändå avsluta denna matchrapport med att dela ut lite mer beröm, denna gång till den underbara klacken som var på plats.
Vilket tryck det var på bortasektionen, sen undrar jag hur det gick med bojkotten av kioskerna men det struntar vi i.
Just klacken var inblandade i ett av matchens bästa ögonblick om ni frågar mig för i samband med målet så klättrade några supportrar upp i nätet vilket ledde till att delar av skyddsnätet ramlade ned.
Detta i sin tur ledde till att man tämligen enkelt kunde dra i nätet och i sin tur målet, för i nätet satt ett snöre som i sin tur satt fast i målet och genom att dra i nätet så kunde man dra loss ena stolpen från gräsmattan.
Något som klacken gjorde ett antal gånger och gång efter annan fick AFCs målvakt Levchenko sätta ditt stolpen bara för att se den ryckas upp igen framför hans ögon.
Till slut gav sig klacken med detta efter att Levchenko delat ut en "jag ska kväva dig i sömnen"-blick mot klacken men det var lika roligt varje gång.
Och det behövs humor i dessa tider, härnäst väntar AIK som vill ta sin första seger i årets allsvenska, sedan väntar Elfsborg borta och under våren kommer vi spela flera svåra matcher.
Detta kommer bli en lång vår och visst var gårdagens match ett steg i rätt riktning men jag känner längst inne att det kommer bli tufft och då gäller det att ha humorn nära och en högljudd klack att skratta med.
