Silly Season Resumé
Vi klarade oss med nöd och näppe kvar i Superettan 2011. Säsongen var katastrofal med usel försäsongsträning som ledde till många skador, hög tränaromsättning, många jobbiga poängtapp och många hemska hemresor med noll poäng men till slut sågades den ruttna Grenen (Hans) av för att i stället ge plats åt en blommande Björkgren (Jonas). Med honom vid rodret kom äntligen den djupt efterlängtade vändningen och min första bevittnade bortavinst för året i Ljungskile och resten är i historia.
Efter säsongen verkade dock ledningen tycka att Björkgrenen var vissen så även han beskars från Brageträdet och en av motiveringarna var att de ville splittra den alldeles för starka gruppen. Detta fick mycket kritik och chocken blev stor när nya tränarduon från Ljungskile beståendes av Bo Wåhlemark och Örjan Glans presenterades. De gjorde bland annat ett väldigt gott intryck i en radiointervju och får därigenom från supporterhåll chansen att börja på plussidan.
Många spelare stod med utgående kontrakt 2011. Av dessa har man i skrivande stund bara lyckats eller valt att förlänga med sex spelare (Daniel Åkervall, Gerhard Andersson, Johan Persson, Slavik Jevtushenko, Mikael Eklund samt förra årets Serik Adam Gradén) Till de mest tongivande spelartappen hör: Johan Eklund med totalt 48 mål i den grönvita dressen, hänföraren på mittfältet Tobias Johansson som gick till lokalkonkurrenten Dalkurd samt rutinerade mittbacken Niklas Forslund som valt att lägga av.
Första nyvärvet är den starka och resliga anfallaren Peter Nilsson närmast från Qviding (son till Torbjörn). Med tanke på att han har tagit tröjnummer 7 är frågan om han är tänkt som ersättare till Johan Eklund och om han klarar av att axla den rollen.
På mittfältet hittar vi än så länge de flesta nyförvärven. Först kom nigerianen Prince Eboagwu. En reslig stark innermittfältare från Åtvidaberg som från en Åtvidabergssupporter beskrivs som en stor del av deras vändning till en bra höst i Allsvenskan 2010. Tobbe Johansson skrev ödmjukt på twitter. ”Kungen har lämnat för Prince” och många supportrars förhoppningar växte om att Prince skulle bilda kungligt mittfältspar med Slavik. Prince kan även användas som mittback vilket han visade med bravur i träningsmatchen mot Hammarby. Sedan släpptes bomben om ytterligare två mittfältare: Andi Toompuu som inte fick förlängt kontrakt med Assyriska samt den i Sverige lite mindre kända norska spelaren Mats Cato Moldskred från FK Bryne som spelar i Adeccoligan, deras motsvarighet till Superettan. Bo-Örjan hittade honom i en flernationsturnering med kontraktlösa spelare och han är tänkt som högerytter. Örjan har förutspått att han kan bli en publikfavorit i år och åskådare på första träningsmatchen betvivlar inte det.
Caio Mendes värvades från Norrköping som den vänsterfotade vänsterbacken som länge har saknats men har fått kritik från Norrköpingsupportrar att han är alldeles för offensiv som ytterback och att han ofta går bort sig men tanken kan vara att han även kan användas som yttermittfältare. Den 20-årige anfallaren Carl Björk lånades in från Djurgårdens IF. Han är en snabb och lång anfallare som är bra både i djupled och som huvudspelare. Lånetiden är tänkt att sträcka säsongen ut. Det saknas fortfarande några pjäser i försvaret då rutinerade Niklas Forslund valt att lägga ner och Jon Åslund fortfarande inte har skrivit på några kontrakt. Dessutom har man inte valt att förlänga med Borlängesonen Gustav Sundström som även han har skrivit på för Dalkurd. Om Samba-Jon väljer att skriva på kan det räcka med ytterligare en rutinerad back
Sammanfattningsvis tror jag att det här kan bli säsongen då Brage etablerar sig på riktigt i Superettan och får vi in ytterligare en giftig anfallare och en rutinerad back borde övre halvan vara ett realistiskt mål.
