Oavgjort mot BP och vinst mot Västerås!
Matcherna mot Brommapojkarna (1-1) och Västerås SK (2-0, seger) beskrivs.
IFK Värnamos säsong har hittills varit blandad där man haft såväl toppar som dalar. Efter nio omgångar så har elva poäng tjänats ihop och man är på elfte plats i tabellen. Det är faktiskt ett bättre poängsaldo än vid motsvarande tid under 2022 och 2023. De senaste poängen kom mot Brommapojkarna och Västerås, drabbningarna sammanfattas i artikeln.
Värnamo - Brommapojkarna: 1-1 (1-0)
Matchen mot Brommapojkarna spelades på Guldfågeln Arena i Kalmar och den slutade 1-1 där IFK:s mål gjordes av Kalu i den 43:e minuten. Sekvensen började med att Bergh satte press på Abrahamsson som i sin tur försökte rensa men via Bergh så styrs bollen till Kalu som hamnar en-mot-en mot Sidklev. Det slutar med att Kalu kyligt placerade in bollen i målet.
BP:s mål kom från inhopparen Jakobsen och det var i den 90:e minuten, situationen börjar med ett inlägg där Vasic nickar i ribban. Returen snappar den nämnde Jakobsen upp och via hans panna kommer 1-1. I sekvensen så blir försvararna alltför bolltittande och det är ingen som markerar målskytten.
Om man ser till matchen som helhet så är det skillnad mellan halvlekarna. Den första är stabil från Värnamos sida, särskilt defensivt. Brommapojkarna skapade inte mycket och Värnamos press fungerade bra. Motståndarnas främsta läge var en nick från Vasic där Rasheed var kvick med reflexerna. För IFK:s del så hade Engvall ett ribbskott och ett avslut som gick mot krysset men där Sidklev sträckte ut.
I den andra halvleken så blir Värnamo passiva och man sjunker lågt. Brommapojkarna radar förvisso inte upp lägen men de rödsvarta är ändå klart bättre, de vinner bl.a. fler dueller, är först på andrabollarna och har flera inlägg samt inspel in i boxen. På slutet gav det också resultat i form av en kvittering. I offensiv riktning så har Värnamo knappt något och de offensiva inhopparna, Zeljkovic och Alsalkhadi, kommer inte in i matchen.
Försvarsspelet är alltså bra i den första halvleken, men det beror inte ensidigt på backarna utan det är till stor del tack vare ett bolltryggt och löpvilligt mittfält. I den andra halvleken så var man mer tillbakapressade och det syntes tidvis. Kritiken mot backarna ska dock inte överdrivas, man klarade av att hantera flera av Brommapojkarnas attacker på ett adekvat sätt och BP har få ”superlägen”.
En svaghet som identifierades var dock spelet i luftrummet där man tappade anfallaren Vasic flera gånger. Det var också via två nickar som Brommapojkarnas kvittering kom. Vidare så är Jakobsens balja en indikation på att försvararna fortsatt inte är helt synkade med varandra, som tidigare skrivet så lämnas Jakobsen omarkerad och försvararna var passiva i den situationen.
Anfallsspelet är i stora drag mediokert, trots att det finns enskilda läckerheter. Ibland lyckas nämligen Värnamo spela snabbt via one-touch och på så sätt ta sig in i farliga ytor. Mot Brommapojkarna hände det dock alltför sällan för att den offensiva insatsen ska kunna kategoriseras som ”bra”.
Värnamo hade det tufft mot Brommapojkarnas täta och låga försvar, när de vitklädda fick bollen i närheten av straffområdet så var det ofta minst två BP-spelare som högg på bollhållaren. Det skedde förvisso en del omställningsförsök men dessa var uddlösa. Kalus mål var inte en konsekvens av individuell skicklighet eller en kollektiv kombination, utan av BP-slarv.
En intressant statistisk variabel är avslut i målzonen, där Värnamo hade tre till antalet och Brommapojkarna hade nio. En slutsats som kan dras är att BP var bättre på att ta sig in i boxen och skjuta, vilket till stor del kan förklaras med att deras inlägg var effektiva.
Det känns tjatigt att nämna Adjei igen, men även mot BP så brast det. Exempelvis så hamnade merparten av hans inlägg och inspel hos fel adress. Det finns förvisso mycket fart och vilja, men beslutsfattandet i straffområdet är en svaghet. Det finns exempelvis en sekvens i den 20:e minuten, där Adjei kommer ensam mot Calisir och har Kalu med sig i anfallet. I situationen så försöker Adjei gå på utsidan av försvararen, han får en dålig touch och därefter hamnar inspelet på fel sida av kortlinjen. Han försökte aldrig kombinera med Kalu och hans oskicklighet ledde alltså till att ett läge med potential rann ut i sanden.
Samtidigt vill jag säga att Adjei inte är en dålig spelare. Undertecknad menar inte heller att han nödvändigtvis bör petas från elvan, det finns nämligen mycket kvalité i honom. Det jag snarare menar är att om Adjei skulle utveckla sin spelförståelse och bli mer noggrann i sina aktioner så skulle han kunna höja Värnamos offensiv rejält och bli en slagkraftig allsvensk spelare.
Liknande tankar hade jag om Engvalls insats, han gör flera bra saker men i de avgörande situationerna så vill de sig inte. Även Engvall är en spelare som skulle kunna få Värnamo att lyfta om han höjde sig.
Västerås – Värnamo: 0-2 (0-1)
Matchen mellan nykomlingen Västerås SK och IFK Värnamo var lite av ett ångestmöte. Inför matchen var VSK i botten med endast tre poäng på kontot, förvisso hade det funnits en spelmässigt hög nivå men effektiviteten hade saknats. IFK hade tagit mer poäng än VSK men nivån på spelet hade varit ojämnt och det var således svårt att veta vad som var rimliga förväntningar.
I slutändan vann IFK matchen med 2-0. Det är givetvis ett positivt resultat men i övrigt lämnar insatsen en del att önska, särskilt den första halvleken. De första 45 dominerades nämligen av västeråsarna och man var så när att ta ledningen i den 39:e minuten när Ali nickade i ribban. Via ribban gick bollen i stolpen och studsade sedan, längs med linjen, på Rasheeds rygg och ut.
I stället för hemmaledningen så kunde Värnamo göra 1-0 knappt tio minuter senare. Douglas gör ett bolltapp på egen planhalva vilket ger Kalu ett skottläge och en slarvig Brattberg släpper bollen bakom sig.
Västerås hämtade sig aldrig från kallduschen, tidigt efter paus kommer i stället 2-0 efter att Engvall snappat upp en retur. Därefter är matchen jämn med relativt få chanser åt bägge hållen. Luften gick nog ur Västerås rätt rejält efter Engvalls mål, och det blev inte bättre efter Diabates jättemiss i den 78:e minuten när han misslyckas med en enkel tap-in. Om Diabate gjort mål så hade avslutningen blivit nervös, men så blev det inte.
Det är svårt att presentera en enhetlig syn över matchen eftersom halvlekarna skiljer sig. Försvaret är hårt pressat under de första 45 minuterna och trots en del löpmeter på mitten så har Värnamo svårt att hantera Västerås snabba bollrullande. När IFK väl fick tag på bollen tappades den ofta, bland annat från Adjei som aldrig kom in i matchen.
Västerås var särskilt framgångsrika på deras högerkant där Gefvert och Simon Johansson hittade varandra flera gånger och kunde på så viss runda Bergh tämligen enkelt. För Värnamos del så var försvaret i straffområdet relativt bra, mittbackarna Larsson och Hasic fungerade nämligen fint ihop och stod för flera vunna luftdueller samt brytningar. Samtidigt så ska det påpekas att Västerås skapade en del chanser och hade IFK mött något annat allsvenskt lag och släppt till de chanserna så hade man nog legat under.
Utöver Alis nick som gick via ribban och stolpen så hade samme Ali ett friläge i den 19:e minuten där han kommer fri mot Rasheed men är långsam i beslutsfattningen. Även Åslund lämnas omarkerad i boxen i den 34:e minuten vilket ger honom ett hyfsat skottläge.
I den andra halvleken så blir försvarsspelet bättre. Wenderson tar ett tydligare defensivt ansvar och är flera gånger nere på vänsterkanten där VSK var som bäst under matchens första halva. Dessutom kom Lohikangas in samtidigt som Bergh flyttades upp vilket ledde till att elvan blev mer defensivt balanserad. En annan sak som gynnade försvaret var att Näsström blev inbytt i stället för Adjei. Näsström vann många dueller på mitten, var bra med fötterna och nickade undan bollar som VSK matade in.
I offensiv riktning så fanns det i princip ingenting under den första halvleken. Utöver Kalus mål så hade Wenderson ett desperat långskott som flög över ribban. De offensiva spelarna kom inte riktigt in i matchen och hade få bolltouch vardera.
Det blir bättre efter pausen, förutom Engvalls balja så hade Kalu, Zeljkovic och Thern avslut vardera. Känslan var dock att Värnamo primärt fokuserade på att behålla 2-0-ledningen och inte gå för ett tredje mål. Det är knappast en ologisk strategisk bedömning med tanke på att vinsten är viktigast och inte antal mål.
Ser man över hela matchen så är det dock en slätstruken offensiv insats, Värnamo har svårt att ta sig in i de farliga ytorna, hålla högt tempo i passningsspelet och producera målchanser. Zeljkovic var osynlig under långa stunder och Engvall hade sällan bollen på offensiv planhalva. Inte heller Calle Johansson fick det att stämma när han äntrade planen.
Det som dock är ett glädjeämne efter matcherna mot Brommapojkarna och Västerås är att Kalu gjort två mål och även varit inblandad i ytterligare ett. Med sitt nyvunna självförtroende kan förhoppningsvis Kalu bli en effektiv målgörare och då är han minst sagt en tillgång för IFK.
