JatteGalan: Årets KFF 2010 – Del II

Det är dags att göra bokslut för säsongen som gått och en del utmärkelser ska delas ut. En del roligare än andra och allting skrivet med glimten i ögat och stor dos ironi och nypa salt. Högt och lågt. Seriösare utmärkelser och mindre seriösa utmärkelser. Prisutdelningen fortsätter!

Årets Dokusåpa

I bästa ”Kungarna av Tylösand”-andan fanns det under en period av säsongen en viss spänning och dramatik inom KFF:s trupp. Det var inga Robinson-pakter eller vita och svarta kameler a lá Villa Medusa utan snarare ett kärleksgnabb mellan två spelare som förutom att bitchfightas gjorde allt man kunde för att se så likadana ut som möjligt. Det var frisyrer, kläder, gångstil, uttryck och bilar. Jag talar givetvis om catfighten mellan Tobbe Zentio och Anton Flensburg. Det höll på att urarta och övergå i fysiskt bråk vid något tillfälle enligt rykten från Klippanfesten, men som tur var höll det hela sig mest på en verbal nivå och under hösten verkade det svalna av och rinna ut i sanden.

Årets Inhopp

Skulle kunna vara Anis mot Östra Ljungby, det var trots allt längesen vi fick en Insaghi-glädje-målgest nere på Åbyvallens grusplan en kall februarieftermiddag. Men det är samtidigt svårt att inte utnämna Dennis Hanssons insats mot Eket som årets inhopp. Må vara att det var en träningsmatch, men ingen kan ta ifrån Denpa det faktum att han med mindre än en halvlek på planen lyckades med konststycket att göra inte mindre än fyra mål. Imponerande! Efter en trevande första halvlek blev det målexplosion i den andra halvleken där Denpa var en starkt bidragande orsak. Så här sade huvudpersonen själv direkt efter matchen: ”- Jo det gick ju rätt hyfsat för min del i matchen. Senast jag gjorde 4 mål i samma match minns jag inte, men så har jag ju också rätt dåligt minne.” Rätt hyfsat känns i det här sammanhanget aningen blygsamt från bagarens sida.

Årets Brännström

Skulle kunna vara Henkes märkliga avslut när han kom helt ensam med målvakten nere i Kågeröd, eller något av Möllers alla otaliga försök under säsongen. Eller varför inte Denpas alla frilägen under våren. Men nej, väger man in omständigheterna så var Hermans miss i slutminuterna mot Åstorp anledning nog att utses till Årets Brännström. Bollen låg perfekt på foten, matchuret hade tickat upp mot 90 minuter, ställningen var 0-0, det var ett hett derby mot ett kaxigt Åstorp, KFF hade gjort en heroisk insats och var välförtjänta av tre poäng. Men Herman missade målchansen och möjligheten att avgöra derbyt. En miss som gjorde väldigt ont. Ett bra tag. Ridå.

Årets Kommentar

Hade vi bara kommit ihåg allt som sagts under säsongens gång hade vi säkerligen kunnat fylla flera A4-sidor med sköna kommentarer och grodor som kommit upp under årets gång. Fors stod för en odödlig klassiker i matchprogrammet inför säsongen när han uttalade sig så här: ”- De flesta i vårt unga lag har blivit ett år äldre sen förra året…”. Skönt att inte alla behöver fylla år varje år! Men det jag minns bäst och som fortfarande är så otroligt klockren stod Andre Möller för när Åstorps FF efter säsongen ringde och försökte värva över honom. Möllers sylvassa svar när Andy från fotbollsutskottet ringde var: ”- Och vem fan är du då?!”.

Årets Skador

Under vårsäsongen genomled KFF ett rent helvete med sträckningar i baksidan av låret och under 2-3 veckors period tror jag att sju KFF:are fick bristningar i baksidan. En klar signal om att träningarna kanske inte varit upplagda helt optimalt samtidigt som det också ligger i varje spelares individuella ansvar att sköta om sin egna kropp och komma förberedd till träningsmomenten genom att vara uppvärmd och stretcha noggrant. Under hösten var det istället knäna som gick sönder på folk i jämn takt. Tobbe H och Jonas V hade småproblem med sina knän medans Nypa och Tobbe C drabbades av lite värre knäskador som höll de borta från planen i de mest avgörande lägena av säsongen.

Årets Taxiresa

Ja här fans det inte särskilt manga utmanare om vi ska vara ärliga. Visst det har åkt en del mellan såväl Helsingborg-Klippan som Ängelholm-Helsingborg men de har inte mycket att komma med om vi jämför den som resan som inleddes i Helsingör och avslutades i Markaryd. Drygt 3000 kronor fattigare kom Skägge fram till sin flickvän, bra bränd med tom, flackande blick. Weltklasse!

Årets Utflykt

Ingen Ayia Napa resa i år eller liknande äventyr, några KFF:are var i Thailand i början av året och gottade sig men faktum är att dessa ovan beskrivna plus alla andra resor gjorda under året, inkluderat familjen Nuhics ”lilla” felkörning till Bårslövs IP (fråga gärna Möller om detta), alla dessa står sig bleka i konkurrensen till den utflykt som äger rum just idag, kanske just som ni läser detta. Det har planerats i veckor, tagit ledighet från jobbet, matsäcken är packad, ja till och med släpet är hyrt och förberett. Researrangör är ingen mindre än tofflornas commander in chief Krister och resmålet är inget sämre än de shoppingfrälstas egna mecka i de halländska skogarna Ullared. Vidare kommentarer känns ganska överflödiga va?