Lagbanner
Söndagskrönika: Är Victor Söderström en slump?

Söndagskrönika: Är Victor Söderström en slump?

Brynäs har under många år producerat fram många talanger ur sin "plantskola". Men i dagsläget ser det annorlunda ut. Brynäsredaktionens Henrik Bakke går igenom Brynäs talanger - år efter år.

Vad tänker Marcus Westfält nu?

Året efter J18VM brukar dom flesta talanger ta klivet upp och få stort förtroende i seniorhockeyn. Vi Brynäsare har varit bortskämd med en fantastisk juniorverksamhet och sett spelare som Elias Lindholm (2 mål i J18-VM 2012), Calle Järnkrok (2 mål i J18VM 2009), Nicklas Bäckström (2 mål i J18-VM 2005) och Jakob Silfverberg (1 mål i J18-VM 2008) fått stort förtroende i A-laget året efter.

Säsongen 2018/19 är året efter J18VM för talangen Marcus Westfält som likt nämnda svenska stjärnor ovan gjorde 2 mål för Sverige förra VM. Vid gårdagens match mot Färjestad satt Marcus kvar på bänken när slutsignalen ljöd i Gavlerinken. Han hade 0:00 minuter i speltid trots att en spelare som Emil Forslund lyckats skrapa ihop 0-3 på runt 5-6 minuters speltid på två perioder. Sånt gör riktigt ont i ett Brynäshjärta!

Drar vi tillbaka tiden till säsongen 2016/17 så var det året efter att talangen Jesper Boqvist spelat J18VM och även han gjort 2 mål för Sverige. Denna säsong när Jesper skulle ta klivet upp i A-laget lånades han ut till Timrå. När skadekrisen kom och Brynäs måste plocka hem Jesper kom också vändningen och energin tillbaka till laget. Juniorkedjan med Boqvist/Ölund blev vändningen som tog oss hela vägen till final. Ingen Brynäsare glömmer den lyckan som skapades av energin från en toppjunior. Efter denna säsong besökte Jesper Boqvist tre andra SHL klubbar för att ge Brynäs en väckarklocka. Varför gjorde han det?

Jag funderar mycket på vad dessa juniorer tänker när minst en handfull spelare i A-laget underpresterar och när tränarna väljer att spela medelmåttor från allsvenska lag framför. I Marcus Westfälts fall borde tankarna också vara vad hans lagkompisar i J18VM laget från förra säsongen gör just nu. Varför får inte jag chansen när mina lagkompisar ur Svenska truppen spelar SHL nu? 

Personligen tror jag att Marcus Westfält funderar ganska mycket nu efter gårdagens 0-6 förlust. Han vet säkerligen om vilka 10-15 spelare ur den Svenska J18VM truppen som redan fått representera Svenska J20 truppen i år. Ska jag stanna i Brynäs för min utvecklings skull? Vad är bäst för mig? Sånt här behövde aldrig Bäckström, Silfverberg, Järnkrok och Lindholm tänka på, för dom fick chansen i levererande roller. På den tiden bänkade man hellre allsvenska värvningar som Joachim Gällerstedt, Alexander Sundström och Daniel Hermansson.

Under Stefan Bengtzéns debutår 14/15 representerade 17 juniorer A-laget. Året därpå luftades 11 juniorer och år nummer tre hamnade man på 9 juniorer. År nummer tre var årskullen 1997 sistaårsjuniorer. Den årgång som varit en av Brynäsjuniorernas bästa årgångar på mycket länge med ”Noppas guld” och hela 7 spelare som representerat Sverige i juniorlandslag. Säsongen 2016/17 gick vi till final mycket på grund av Sundlövs bygge underifrån. Det här är saker som vi inte får glömma nu i efterhand. Det dukade bord Bengtzén hade detta år tycker iallafall jag att han borde förvaltat bättre från början. Då menar jag vad som hänt fram tills finalserien 2017. Bengtzéns pussel var snyggt på många sätt och en hårsmån från att lyckas, men personligen tror jag att det också föll på förtroendet för juniorerna. 

Efter inledande 12 matcher av årets SHL har Brynäs släppt fram två juniorer. För fyra omgångar sedan hade man släppt fram en, då hade inte Victor Söderström spelat en minut. Det var bara Marcus Westfält som snittat runt 9 minuter på sina 3 matcher då. Om man jämför detta med 17 ombytta juniorer säsongen 2014/15 så förstår ni alla vad jag är ute efter. Det blir en lycka för lokalpress, en lycka för Brynäs och alla supportrar att ha Victor Söderström att prata om. Men vad hände med en av Sveriges bästa plantskolor bara på fyra säsonger?

Min känsla är att man senaste åren försökt strypa jättetalangerna, eller strypa kanske är fel ordval. Men på något vis har allt gått väldigt sakta vilket utmynnat i en totaldominans i J20 Superelit och på sin höjd några minuter i en brunkande 4:e kedja alt extraback, ibland på helt fel position och helt fel roll. När skador uppkommit har juniorer kastats in en match här och en match där i laboreringarnas afton. Kontinuiteten och att få chansen bygger ju på förtroende. När spelare som Linus Ölund, Jesper Boqvist och nu den senaste Victor Söderström kommit fram har det mycket handlat om bananskal. Bananskalseffekten har under perioder ställt tränarna inför ett ”vi har inget val” scenario. Ett tydligt exempel var Linus Ölund, mycket lovande och smart center. Det som krävdes för att han skulle blomma ut var två skadade centrar. Det handlar om en jättetalang som levererat genom hela juniortiden. Han var faktiskt assisterande kapten för Sverige i J18-VM 2014/15.  

Sen kan man fråga sig hur förtroendet från Chicago Blackhawks ser ut gent emot Brynäs när man plockar över Adam Boqvist redan nu. Vet man att Brynäs inte satsar på juniorer längre eller är det av någon annan anledning. Man kan ju inte säga att Adam fick chansen förra säsongen med snurren på 7 backar. Kamperande med olika backpartners hela tiden och osäkerheten sken igenom. Chicago hade ju redan här låtit Lucas Carlsson växa i Brynäs, där man i efterhand också kan fråga sig om han fick chans han förtjänade. 

Under säsongen 2017/18 var Marcus Westfält ett givet val i J18-VM och i min syn borde en sån talang gå före ett par stycken forwards i årets trupp. Han ska matchas in i laget på samma sätt som på Sundlövs tid i rätt miljö, det ska inte behövas 3-4 spelare skadade. Han borde vara given. Att det sen behövs två backskador och en som går hemma och väntar barn för att Victor Söderström ska få chansen ger bara vatten på min kvarn. Sen får man gärna dra historier om att Victor gjort bra ifrån sig på träning, faktum är att vi aldrig sett honom utan skadorna på Larsson och Norin.

2018/19 kommer bli det första J20-VM:et utan representant från Brynäs, mycket på grund av hur satsningen sett ut senaste fyra åren. Här har ni Brynäs representanter de senaste 10 åren i J20-VM. 

2018 Jesper Boqvist
2017 Jens Lööke, Felix Sandström, Lucas Carlsson
2016 Jens Lööke, Felix Sandström, Oscar Lindblom
2015 Jens Lööke, Adam Brodecki, Oscar Lindblom
2014 Christian Djoos, Elias Lindholm
2013 Christian Djoos, Elias Lindholm, Emil Molin
2012 Johan Larsson, Ludwig Rensfeldt
2011 Johan Larsson, Calle Järnkrok, Simon Bertilsson, Sebastian Wännström
2010 Jakob Markström, Jakob Silfverberg, Anton Rödin

Energi är något alla SHL lag behöver, släpp fram Westfält redan på tisdag. Det kan vara räddningen i år!

Henrik Bakke2018-10-28 15:30:00
Author

Fler artiklar om Brynäs

Leksand – Brynäs - "Brynäs vann för första gången i Tegera arena sedan 9 mars 2017"