Fredrik "Erland" Erlandsson
Ny podcastare och stundtals skribent på Svenskafans
Hej, eftersom jag är ny här så tänkte jag ta tillfället i akt att presentera mig själv lite kort.
Jag är född i Karlstad en vårdag 1995; den sjätte april för att vara exakt. Med det datumet i betänkning så tycker jag att det är både komiskt och praktiskt att två av mina absolut starkaste och bästa, och ett av de sämre, hockeyminnen är från just sjätte april. Den sjätte april 2002 så spelade Färjestad BK mot Modo hockey i den då nybyggda Löfbergs Lila Arena, jag minns hur jag iförd en lilagul Färjestad-tröja med 21 Fredrik på ryggen hastigt kastade i mig maten och ilade iväg till TVn, mina väntande presenter tyckte inte mitt sexåriga jag var det viktiga i den stunden. Lyckligtvis, och förväntat, så vann Färjestad guldet det året och den dagen. Det var den bästa presenten jag kunde ha fått. Mitt andra bra minne är från 2006. Jag hade fått Daniel Hento Henrikssons vita Sher-Wood-klubba i present signerad av hela laget och var så nöjd jag bara kunde bli; trodde jag. Det spelades en match den dagen också, en sjunde SM-semifinal i Jönköping mellan HV71 och Färjestad. Återigen var jag bänkad och brydde mig minimalt om det runt omkring. Det såg länge mörkt ut, HV hade gått ifrån och ledde med 3-2 fram tills dess att det återstod en minut av matchen. Hela familjen satt och led, mest med mig tror jag. På en tiogradig skala så befann sig min nervositet på ungefär 19. Men när Jonas Höglund kvitterade till 3-3 med exakt en minut kvar så släppte det mesta. Men, med ungefär 15 sekunder kvar av tredje perioden så får Björn Melin pucken för HV på offensiv blå, han tappar pucken och det blir en tvåetta för Färjestad; resten tror jag att de flesta kan, men Lasse Granqvists referat ekar i huvdet och ner i fingrarna: NORDSTRÖM HAR LÄGET OCH WALLIN SKJUTER.. I MÅÅÅL! RICKARD WALLIN GÖR 4-3 TILL FÄRJESTAD EFTER 19.53 OCH NU UTBRYTER EN TV-PUCKGLÄDJE I FÄRJESTADLAGET!
Det dåliga är det som är färskast i minnet, 2013. Jag fyllde 18 och gick tillsammans med en rad andra fans till en pub innan matchen och drack öl, taggade och hade väldigt trevligt. Vi gick sedan de knappa fem kilometrarna till hallen, det kändes att det skulle bli ett bra tryck i hallen när vi väl kom dit. Tyvärr så slutade det med att vi blev utsklagna mot Luleå, i förlängning om jag inte missminner mig.
Om ni nu orkat trassla er igenom det där textstycket så får man väl tacka för det och fortsätta några rader om mig själv..
Som sagt, född i Karlstad men uppvuxen utanför i en liten kommun som mest är känd för sitt pappersbruk i allmänhet, men hockeymässigt för Jonas Höglund och Oskar Klefbom, Hammarö. Jag flyttade från Karlstad i somras, till Los Angeles för att plugga på Santa Monica College. Så här sitter jag nu, inte rört en xboxkontroll sedan 24e juli och inte sett en riktig hockeymatch sedan april 2014. Nåja, några NHL-matcher men ingen där man får visa sin kärlek och skrika ut sina känslor som på en ståplats i Sverige.
Hoppas att ni kommer tycka om våran podcast och kom gärna med förslag på vad vi kan göra eller vilka gäster vi ska försöka få tag på.
Ni hittar mig på twitter: @FErlandsson, eller podcastens twitter, @hockeykrogen.
Tack och bock!
