"Det är inte aktuellt att stänga elitserien"
Hammarbyredaktionens Nina Arnewing har intervjuat Hockeyförbundets ordförande Christer Englund med anledning av Jörgen Jönssons utspel om att elitserien borde stängas. Den frågan är dock iskall för närvarande, försäkrar Englund.
Jörgen Jönssons utspel i tidningarna för en tid sedan aktualiserade på nytt diskussionen om elitserien borde stängas. En annan fråga som ofta återkommer i diskussionerna är huruvida elitserien skall utökas till 14 lag eller inte. Jag vände mig till Svenska Ishockeyförbundets ordförande Christer Englund för att höra hur förbundet ser på seriesystemet och den interna demokratin inom svensk ishockey.
Jörgen Jönsson tillhör dem som förespråkar en stängd elitserie för att lagen i lugn och ro skall kunna spela sina juniorer. Vad tycker du om det?
- Frågan om att stänga elitserien är inte ens uppe till diskussion, principen i svensk ishockey har alltid varit att man skall kunna kvalificera sig till en serie och där är vi alla överens om att så skall det fortsätta att vara.
Majoriteten av klubbarna i både allsvenskan och elitserien vill ha ett system med 14 lag i både elitserien och allsvenskan, hur ser du på detta?
- Jag är inte lika säker på att "14-14" verkligen är en bra lösning. Vi vill säkerställa kvaliteten i elitserien, och jag är rädd att den inte blir lika hög om man utökar antalet lag till 14. Det är tveksamt om vi i dag har så många spelare av hög kvalitet om vi samtidigt skall verka för att begränsa alla utländska spelare i både allsvenskan och elitserien.
Jo, men detta är väl knappast är förenligt med EU:s regler om fri rörlighet (såvida det inte rör sig om icke-europeer). Vore det inte en bättre väg att gå att införa 14-14-modellen?
- Vi kan göra som i andra länder ta in hur många man vill, men inte spela med fler än t.ex. tre åt gången under matcher. Vårt jobb inom förbundet är givetvis att vi ska möta önskemålen om 14-14 från de röstberättigade när det blir en fråga för förbundsstyrelsen.
Tycker du att dagens system med kval mellan elitserien och allsvenskan är bra eller tycker du att man borde återgå till direkt upp- och nedflyttning enligt det system som fotbollen och andra idrotter tillämpar?
- Jag tycker att den modell vi har är bra och rättvis. Det är kanske snarare så att andra sporter borde anamma det system vi tillämpar. Det gäller att säkerställa att de lag som kommer underifrån håller tillräcklig kvalitet. Däremot är derbygrupperna en förlegad och osportslig företeelse, som jag tycker har överlevt sig själv.
Du tycker alltså inte att det är orimligt att lag, med kanske 10 procent av den budget som ett elitserielag har, skall klara av att slå ut "storebror" i kvalmatcherna?
- Nej, det går bevisligen att ta sig upp med dagens modell. Flera lag har gjort det, och om man inte har ekonomin i balans hur ska man då klara spel i elitserien?
Många anser att man genom att ha placerat sig etta eller tvåa i allsvenskan ska rendera i en uppflyttning, som sker i exempelvis fotbollen?
- Nej, jag tycker att dagens lösning är bra och rättvis för båda elitserielagen och lagen i allsvenskan. Den säkerställer att de bästa lagen spelar på högsta elitnivå.
SHL (Svenska Hockeyligan) har i dag ett antal avtal med Svenska Hockeyförbundet som ger SHL rätt att bestämma över elitseriens utformning samt hur upp- och nedflyttningar skall gå till. Tycker ni att det är bra att SHL har en sådan maktposition och inflytande över viktiga frågor?
- Hur upp- och nedflyttningar skall se ut mellan elitserien och allsvenskan är Hockeyförbundets ansvarsområde. Det bestäms av förbundsstyrelsen och i vissa fall av årsmötet.
Hur jobbar ni från förbundet med problemet att aktieägarna i SHL har ett avtal som ger dem rätten att inte böja sig för ett majoritetsbelut (den s.k. vetorätten) som i mångas ögon både är maktfullkomlig och ett sätt att hålla de allsvenska lagen på plats både sportsligt och ekonomiskt?
- Vi vet att det finns en majoritet som vill ha en ändring av antal lag i elitserien. Men eftersom rätten ligger hos SHL - och följaktligen måste lösas internt hos dessa aktörer – är det inte en fråga för förbundet.
Om man räknar antal röstberättigade på stämman har SHL via sina avtal 1/4 av rösterna. Är det rätt eller fel tycker du?
- Jag får det till c:a 1/5 del av rösterna, men jag vill inte kommentera om det är rätt eller fel. Detta är en fråga som fastställt av ett årsmöte och det även där som en förändring skall behandlas.
Inför förra årstämman gjorde jag en koll bland distrikten för att få en uppfattning om hur delaktiga de enskilda klubbarna har fått vara i viktiga frågor. Distriktsledningarnas röstning borde väl avspegla vad majoriteten av deras klubbar tycker. Ingen av de klubbar jag kontaktade hade fått någon enkät eller på något som helst sätt fått framföra sin åsikt till distrikten. Är det så svensk hockeydemokrati fungerar att distriktsledningen – vars ledamöter inte sällan sitter i det lokala elitserielagets styrelse – framför sin egen, och inte klubbarnas åsikter, till förbundets årsstämma?
- Jag vill ju inte tro att så är fallet, men säger du att du kollat får jag ju tro på dina uppgifter. Jag hoppas verkligen att distrikten tar in och känner av sina medlemsklubbars åsikter och röstar enligt detta på stämman. Om så inte är fallet bör de röstberättigade fundera på hur man ska rösta fram nya förtroendevalda. Dessa är ju framröstade av sitt distrikt för att de skall föra deras talan på stämman.
De allsvenska klubbarna tycker att de får för dåligt betalt för de spelare som tecknar elitserieavtal. Olika rykten säger att det finns ett fast pris och att även detta avtal ska ha sina rötter i SHL. Har du någon kommentar kring detta?
- Om en spelare står utan avtal utgår från och med denna säsong ingen ersättning alls om spelaren är över 21 år. Är spelaren mellan 16-21 år har man möjlighet att söka ett s.k. utbildningsbidrag för spelaren, men eftersom detta är nytt för året kan jag inte ge några generella ersättningsnivåer. Om spelaren står under kontrakt gör klubbarna upp om priset.
Till sist två frågor som särskilt rör villkoren för Stockholmshockeyn. Hammarby och AIK delar arena (Hovet). Det innebär att lagen inte kan få full sponsring ens på sin sarg, eftersom den delas med annan part. Dessutom finns inga möjligheter till sidointäkter. Hur ser du på situationen?
- De unika förhållanden som finns i Stockholm är inte bra, eftersom klubbarna inte får samma ekonomiska förutsättningar som ute i landet. Det är givetvis inte bra att inte ha en egen arena med de fördelar detta ger. Från hockeyförbundets sida kan vi bara konstatera att det är svåra förutsättningar i Stockholm. Om klubbarna vill ha stöd från förbundet kan vi vara dem behjälpliga.
Stockholmshockeyn har blivit så dyr att mindre klubbar inte har råd att spela träningsmatcher i sin egen hall, utan åker till närliggande kommuner som Ekerö, Järfälla, Rimbo och annat för att barnen ska få tillgång det som borde vara självklart, nämligen istid. Har du någon kommentar till detta?
- Vi är smärtsamt medvetna om det prekära läge som hockeyn befinner sig i i Stockholm och att det rent ekonomiskt är svårt både för föreningar och föräldrar att klara sig. Det råder brist på istider och när det finns är det för dyrt. Att behöva åka runt till närliggande kranskommuner med mindre barn för att få spela hockey är givetvis inte bra, men man måste även hitta alternativa träningsvariationer där allt inte sker på is. Som förälder finns det alltid möjlighet att köpa begagnade utrustningar och att inte skaffa för avancerad utrustning i för låg ålder. Men självklart är detta ett problem som Stockholm Ishockeyförbund och föreningarna måste arbeta väldigt aktivt med.
Tack för intervjun och för att du tog dig tid!
- Tack själv.
