Seger i stökig match

Hammarby svarade för en berömvärd kämpainsats när laget betvingade Almtuna med 6-4 i en svängig match, som de 786 åskådarna på Hovet inte lär glömma i första taget. I slutminuten tappade flera bortaspelare humöret och det resulterade i ett stort slagsmål med mängder av utvisningsminuter som följd.

Onsdagskvällens match på Hovet mellan Hammarby och Almtuna blev onekligen en minnesvärd tillställning, som alldeles lätt låter sig sammanfattas i en matchrapport. Till saken hör att detta var en jubileumsmatch; det var klubbarnas 90:e inbördes möte i tävlingssammanhang (otaliga vänskapsmatcher oräknade) sedan premiären den 9 januari 1958. Av alla lag är det bara Södertälje och Huddinge som Hammarby har mött fler gånger än Almtuna, och jag skulle gissa att Bajen tillhör en av Uppsalalagets ”mesta motståndare” genom tiderna. Att döma av dagens match lever prestigen och animationen mellan lagen och supportrarna fortfarande i dag, det blev uppenbart för alla och envar i matchens slutskede. Men låt oss ta det från början.

I första perioden inledde Hammarby piggt och dominerade under de första minuterna. Gästerna var aningen trögstartade, men kopplade så småningom ett visst grepp. Almtuna förde spelet under periodens andra halva, men de gröntröjade kämpade som riktiga bamsingar och fredade sitt mål. Några gånger tvingades storspelande Carl-Johan Klint visa klassen på allvar, bland annat hade Almtunas bäste spelare för kvällen Nicklas Danielsson ett par farliga lägen. Efter drygt åtta minuter lyckades Linus Stensson kontra in 1-0 framspelad av Mikael Zettergren. Resultatet stod sig perioden ut, och Hammarby skall nog vara ganska tacksamma för det. Almtuna hade några riktigt vassa lägen och vann skotten med 15-6.

I andra perioden fick Uppsalalaget och Nicklas Danielsson utdelning retroaktivt. Kvitterigen kom ett par minuter in i perioden, dessutom i numerärt underläge (Kristoffer Jobs) satt utvisad. Målet följdes av en period med klar Almtunadominans, om än Hammarbyspelarna fortsatte att kämpa på ett föredömligt sätt. Det betalade sig. Stefan Töyrä gjorde 2-1 mitt i perioden efter en supersnygg kontring där Jimmie Krafts framspelning var riktigt läcker. Målet gav hemmaspelarna råg i ryggen, och matchbilden skiftade på nytt. Under några minuter snurrade Hammarbyspelarna ganska friskt i Almtunazonen och det lönade sig verkligen. Med tre minuter kvar till paus erövrade Dan Tryborn en puck vid offensiv blålinje och hittade Linus Persson ute i vänsterläge. Persson trängde sig in framför mål och tryckte in pucken bakom Gusten Törnqvist i målet. Även andra perioden slutade skottmässigt i klar AIS-favör, men som helhet var den jämn. Alm,tuna började bäst, men Hammarby tog över mot slutet.

Så till sista perioden. Under matchens sista knappa 13 minuter föll sammanlagt sex mål, tre för vardera laget. Bara det säger en del om vilka karaktär spelade hade. Jimmie Kraft gjorde 4-1 efter 47 minuter, och många trodde nog att det var spiken i Uppsalalagets kista. Men Almtunaspelarna visste naturligtvis att de hade klarat att vända underläge mot HIF förut denna säsong (i första mötet) samt visat förmåga att göra flera snabba mål i rad (andra matchen i Gränbyhallen). De stärktes förmodligen i sin övertygelse när hyperfarlige Nicklas Danielsson gjorde 4-2 mindre än minuten efter Krafts mål. Knappt en minut senare drabbades Anders Strandberg av en avvaktande utvisning, och medan spelet pågick gjorde sig Samuel Beckstrand skyldig till en crosschecking. Gästerna fick således spela fem mot tre i två minuter och gavs därmed ett jätteläge att rycka ännu närmare i målprotokollet.

Mål blev det dock inte, utan efter 17 sekunder tvingades Marcus Ragnarsson sätta sig på botbänken sedan han tvingats fälla en Hammarbyspelare på offensiv blålinje. Ragnarsson hade inget val; av situationen hade annars blivit et friläge.När AIS några minuter senare fick en ny chans att spela fem mot tre (Stensson och Tryborn visades ut med kort mellanrum) plockade Robert Nordmark ut målvakten Törnqvist. Följden blev dock att Stefan Töyrä lyckades erövra pucken och skicka iväg den över isen och in i det tomma målet. Det innebar att ledningen utökades till 5-2 och segern syntes återigen vara som i en liten ask. Men Nordmark fortsatte att gambla (och varför skulle han inte göra det?) och plockade ut Törnqvist på nytt. Denna gång blev det mer lyckosamt. Först gjorde Martin Wiita 5-3 och strax därefter missade Marcus Jonasén ett jätteläge. Jonasén behövde dock inte gräma sig mer än några sekunder innan han i stället styrde in 5-4 på ett backskott. Två och en halv minut återstod då av matchen, och hemmaledningen var plötsligt bara ett mål.

Matchen blev alltmer irriterad, delvis eftersom domaren Tobias Suomela hade svårt att hålla en jämn nivå. Från min horisont kändes det som att Hammarby drabbades av några fler tveksamma domslut än AIS, men jag antar att de rödvita fansen tycker tvärtom. Att domaren hade svårt att hålla koll på händelseutveckling tror jag dock att båda sidor kan hålla med om. När hundra sekunder återstod snärtade Mikael Zettergren upp 6-4 i nättaket bakom Törnqvist (som för omväxlings skull faktiskt befann sig på isen och inte i båset). Målet avgjorde definitivt denna svängiga match, där känslorna blev allt hetare och hetare.

En Hammarbyspelare (Liam Lindström) hade åkt ut för tripping på Almtunamålvakten Törnqvist, och kanske låg den händelsen bakom det som skedde i slutminuten. Då var det Almtunas Nicklas Danielsson – som i övrigt gjorde en riktig bra match – som körde över Carl-Johan Klint. Slashingen mot målvakten renderade i matchstraff när 27 sekunder återstod. Knappast anade domare Suomela att han skulle tvingas utdöma ytterligare åtta matchstraff i slutsekunderna. Efter 59.57 gjorde sig Marcus Ragnarsson skyldig till en våldsam boarding mot Jimmie Kraft, och det utlöste ett våldsamt slagsmål där ett stort antal spelare från båda lagen deltog. När domartrion lyckats sära på slagskämparna skickades Daniel Göransson, Samuel Beckstrand, Tobias Liberg och Jimme Kraft i Hammarby samt Marcus Ragnarsson, Per Fernhall, Kristoffer Jobs och Marcus Jonasén i förväg till duschen. Ingen av dessa spelare lär få spela i fredagens omgång.

Som helhet var det en spännande och svängig, men inte särskilt välspelad match. Hammarby visade upp en härlig lagmoral och fina kämpatakter. Emellanåt var spelet bättre än vad vi har sett på länge. Fler insatser av det här slaget borde innebära att laget rycker loss från kölagen i botten. Jimmie Kraft gjorde sin absolut bästa match sedan återkomsten till Hammarby, något som lovar gott inför framtiden. Det gör också den fina inramningen som hemmafansen skapade. Matchen bevittnades av 786 åskådare, vilket med Hammarbymått mätt är en bra publiksiffra som drog upp publiksnittet till 777.

Almtuna då? Tja, laget har kunnandet och kommer säkert att slåss om en plats i kvalserien. Med lite tur (och med en sämre målvakt än Carl-Johan Klint) hade resultatet kunnat för deras del bli det omvända. Möjligen saknades den vilja, som fanns hos Hammarbyspelarna. Det fällde avgörandet tillsammans med målvaktsspelet!

Matchfakta

Hammarby – Almtuna 6-4 (1-0, 2-1, 3-3)

Första perioden:
1-0 (08.09) Linus Stensson (Mikael Zettergren).

Andra perioden:
1-1 (23.09) Nicklas Danielsson, spel fyra mot fem, 2-1 (29.16) Stefan Töyrä (Jimmie Kraft, Joakim Ohlsson), 3-1 (37.28) Linus Persson (Dan Tryborn, Christoffer Lindholm).

Tredje perioden:
4-1 (47.10) Jimmie Kraft (Joakim Ohlsson, Stefan Töyrä), 4-2 (47.51) Nicklas Danielsson (Martin Gudmundsson, Jonas Johansson), 5-2 (51.57) Stefan Töyrä (Carl-Johan Klint), spel fyra mot sex, 5-3 (54.55) Martin Wiita (Marcus Ragnarsson, Nicklas Danielsson), spel sex mot fem, 5-4 (57.30) Marcus Jonasén (Martin Gudmundsson, Kristoffer Jobs), spel sex mot fyra, 6-4 (58.40) Mikael Zettergren (Stefan Markl, Jonas Sjöqvist).

Skott: 18-42 (6-15, 5-11, 7-16).
Utvisningar: Hammarby 145 minuter, Almtuna 135 minuter.
Domare: Tobias Suomela
Publik: 786.

Spelarpoäng

Hammarby:
3. Stefan Markl
2. Mikael Zettergren
1. Stefan Töyrä

Almtuna:
3. Nicklas Danielsson
2. Martin Wiita
1. Martin Gudmundsson

0 kommentarer