En pungspark i Umeå
Petflaskor och pungsparkar verkar hagla över Bajensupportrarna denna vinter, skriver Magnus Hallberg i sin reserapport från Umeå och trettonhelgens bortamatch mot Björklöven. Hallberg missade söndagens bortaresa till Nyköping, skall kanske tilläggas ...
Som supporter till Hammarby Hockey har man åkt på många pungsparkar eller petflaskor ( observera att detta är en metafor) under årens lopp. Glad i hågen åkte man till Skycom arena för att se Bajen ta sig an Björklöven och gå segrande ur den kampen. Det var trettondag och många Umebor kom med flera bira innanför västen till sitt hockeytempel.
Ana och jag hamnade i sektion H, Björklövenklackens sektion bakom ena målet. Vi bar våra väskor till ena kanten och gjorde oss redo att se Bamsingarna förstöra Umebornas "hockeyfest". När Bamsingarna äntrade isen började jag sjunga "Hammarby, Hammarby" för fulla lungor. Någon Lövensupporter höjde säkert på ögonbrynen, men mina ansträngningar sveptes förstås bort av Björklövsklackens samlade röstresurser när den svarade med "Björklöven". Matchen som sådan kan sammanfattas i några få dystra kommentarer: bristfälligt skridskoåkande, oftast dålig tåga i närkamperna och ingen initiativförmåga. Alltså gjordes den största insatsen på målvaktssidan. Målvaktsspelet och någon enstaka fajt var det som gladde en bajare.
Aningen desperat skrek jag med tågbiljetten i högsta hugg: "Vi har tio timmar på tåget framför oss. Gör ett enda mål, snälla…".
Alla mina inövade ramsor mot Umeås samlade veganer, feminister, trotskister och andra kommunister kom helt av sig. Dels för att jag blev mer och mer bedrövad, dels för att publiken inte verkade tillhöra vare sig vegan-, feminist- eller kommunistkategorin, utan mer verkade vara Volvoanställda med intresse för hockey och bira. När man står så nära motståndarlagets klack kan man uppfatta ramsorna de sjunger väldigt väl. Man kan klart konstatera att de gröngula Lövenfansen inte bara har en av sina färger gemensamt med oss, utan också har haft stora öron då vi spelat mot dem. Minst 50 procent av deras ramsor verkade snodda från oss. "Här är Björklövens A-lag, Här är Björklövens fans, alla kommer från Ume och vi älskar Björklöven" och "Så kom igen vårt Umegäng vi måste kämpa för att vinna, så kom igen vårt Umegäng".
Intressantare var då de ramsor som inte hade Bajenanknytning: när "Klappa i händerna om du är riktigt glad" hade körts i högtalaren hoppade hela Lövenklacken och sjöng – "Klappa i fötterna om du är riktigt glad". Och riktigt glada var medlemmarna av Björklövens Green Devils. Sedan sjöng Green Devils också "Vi kommer från Norrlands huvudstad". De sjöng nämligen upp sig inför derbyt mot Skellefteå. Det enda negativa som de sjöng om Bajen var "offensiva Bajen".
En liten Bajenklack med banderollen "Äta skita spy" fanns i hallen och sjöng några ramsor, men denna trettondag var en förlorad dag för våra kära bamsingar. När tåget passerade härliga platser som Långsele, Ånge och Mellansel tänkte jag att vi bamsingar är ett härdat släkte. Petflaskor och pungsparkar haglar nämligen denna olycksaliga vinter.