Rubrik saknas
En tung Hammarbykväll går mot sitt slut. På Söderstadion blev vi förnedrade både på planen och läktaren, och hemkomna därifrån nåddes de grönvita fansen av nyheten att lagkaptenen och trotjänaren Stefan Töyrä gjort det ofattbara: skrivit på för AIK efter sex år i Hammarby. Vissa saker gör man bara inte, skriver Nina Arnewing.
Du kunde fått kultstatus för resten av livet Stefan Töyrä, men nu ...
Det finns dagar när det är fan så mörkt att vara hammarbyare. Dagar när trotjänare och lagkaptener skriver på för värsta rivalen, och skitungar förstör för andra på Söderstadion.
Som Hammarbyare är man van att spelare kommer och går, och som hockeysupporter är det fan värsta vinddraget när det sinar i plånboken och spelare försvinner till höger och vänster. Att man vill kunna leva på sin sport och ha en dräglig lön, har jag full förståelse för men att agera ojuste och lögnaktigt mot klubben i samband med att man går finns det ingen anledning till.
Under de år jag nära följt Hammarby har man sett alla typer av sätt att avsluta sina kontrakt och merparten av dem kan man både förstå och acceptera. Det kan ha handlat om allt från mer pengar till att man inte trivs i Stockholm, till missnöje med tränare eller annat, och självklart är det OK.
Men det finns också spelare vars beteenden sätter sig som en tagg och vars svek man inte kan förlåta. Vi gillar spelare som älskar Hammarby och som är fostrade i klubben. Vi älskar när de går ut och talar om att de inte kan tänka sig att spela i någon annan klubb i samma serie. Vi suger i oss och sätter dessa grabbar på en piedestal som inte många kan rubba, men så händer det otänkbara!
Senast i raden är vår lagkapten Stefan Töyrä som de senaste 6 (sex) åren varit i Hammarby och innan dess endast spelat i Kiruna. Under hela sommaren har dialog förts och han har velat trappa ner för att inte resa så mycket och Nacka nämndes som tänkbar klubb. Helt OK, klart att man vid drygt 30 års ålder vill ta det lugnare och elitserien är ett avskrivet kapitel.
Att Hammarby ville ha kvar sin kapten rådde det knappast någon tvivel om, och man var nog beredd att gå den extra metern om så skulle behövas.
DÅ SKRIVER HAN PÅ FÖR AIK!!!!!
Ursäkta, men allvarligt, vad får en 32-åring att efter sex år med derbymatcher skriva på för värsta rivalen om inte för att spotta oss i ansiktet. För inte tror någon i sin enfald att den status man fått efter sex år är värt ett skit nu? Jag skiter i vilken anledning som ligger bakom, vissa saker gör man bara inte.
Även förra säsongens skyttekung Mikael Zettergren gjorde samma sak, men han rev kontraktet och blåste även AIK, vilket inte glädjer mig, utan bara bekräftar att moral och etik är en sak inte alla klubbar lyckas pränta in i huvet på spelarna. Vilken klubb vill skriva kontrakt med en spelare som lovar en klubb en sak, skriver på för den andra - och sedan drar i väg för att spela med den tredje?
I dag är en mörk dag för Hammarby. Vi är förnedrade på Söderstadion, både på planen och på läktaren.
Ibland undrar man om man ska orka resa sig upp efter alla smällar och just nu känns det som att ställa sig upp är att jämföra med att bestiga Himalaya.
Men man har gjort det förr så det är bara att bryta ihop och gå vidare, men man kan undra varför man ska jobba så hårt för att få status för klubben och laget, när det inte finns respekt ens från trotjänare.
Men helt klart är att de som återfinns i dagens laguppställning inte är där för vare sig pengar eller status, vilket även gäller de tappra som hjälper fram dem från läktarhåll. Ingen skugga ska falla på alla de hjältar som finns och har funnits i Hammarby under så många år, vi älskar er och kommer ge allt för att ge er det ni förtjänar! Men till dem som inte ens har kurage nog att stå för sina beslut, er hatar vi och det kommer ni bli varse på Hovet i vinter.