Uselt Hammarby torskade mot seriejumbon
Man kan normalt beklaga de låga publiksiffrorna, men denna eftermiddag var spelet inte värt att visas upp ens för en ismaskin.
Man kan tala om dåligt självförtroende, oflyt, skoskav, ja vad som helst - i 22 omgångar. Men den 23:e? Nej, då har förklaringarna tagit slut.
Man kan förledas att tro att den första perioden var ok. 17-4 i skott låter bra. Men de 17 skotten Hammarby presterade var mindre farliga än Kirunas 4.
Skotten var fullkomligt värdelösa. Tror man att en allsvensk målvakt ska släppa in lösa dragskott som tar i magen? Visst gjorde Timo Leinonen en del bra räddningar, men i denna match skulle vilken målvakt som helst glänsa. Ja, det skott som den lilla knatten presterade på Jocke Persson innan matchen, går faktist in på tio-bästa-listan denna hockeylösa decemberdag.
Passningarna
Passningarna! Passningarna?? Passningarna??? En puck som lämnar klubban mot en totalt slumpmässig destination borde inte få kallas passning. Nej, det blir inte superallsvenskan med norra allsvenskans sämsta passningsspel. Vad sägs om Dan Trebils passning ohotad i egen zon, i sidled två meter bakom en medspelare som leder till 1-2, eller Tim Erikssons briljanta bakomryggenpassning i spel 6 mot 5 i jakt på kvittering, som leder till 1-3. Det är taskigt att peka ut dessa två. Trebil var annars stabil och är mycket bra på att lugna ner spelet, och Tim försökte i alla fall...
Skridskoåkningen är nyckeln till framgång. Hammarby har fullt av skridskoåkare. Varför åker de då inte skridsko?
Power play orkar jag inte ens kommentera, men det är dags att fundera på om ramsan ”Nu är det nästan jämnt” är självironiskt snarare än retsamt.
Målvakten
Ok, visst kunde Joakim Persson spelat bättre, men det är självbedrägeri att basera försvaret av Hammarbys tysta höst att målvaktsstatistiken skulle vara något avgörande skäl till att vi spelar som krattor.
En positiv sak var att det blev få utvisningar. Att Oduya drog på sig en i spel 6-5 var olyckligt. Men är man taggad så är det lätt hänt när man hamnar ett skär efter. Att han cross-checkade målvakten i momentet efteråt är fullt förståeligt. Jag skulle definitivt göra samma sak (och då är jag ändå snäll som ett lamm.
Kiruna spelade klokt och var betydligt, ja oändligt mycket vassare framåt. De ska ha all heder av segern som var välförtjänt. Visst är laget betydligt sämre än Hammarby, men vad gör det? Tre poäng är vad det handlar om, inte vad som gäller på pappret. Papper har aldrig vunnit en hockeymatch.
Klacken ska ha heder för att de orkar med eländet, och dessutom peppar och kör tifon. Men några kängor kan de också få. En megatrumma med en rabiessmittad trumslagare hör inte hemma på en match med 300 i publiken. Nu användes den inte så mycket, som tur var. Konfetti är härligt när spelarna kommer in och när det blir mål, inte under hela jävla matchen. Men det kanske är som vissa tycker. Om man sätter sig nära klacken så får man skylla sig själv om man får kläderna förstörda av bengaler, och korven kryddad med tio fyrkantiga pappersbitar klippta från en klubbtidning.
Skjut!! är ett mantra vissa utropar så fort en Hammarbyspelare har pucken. Visst ska det skjutas när läget är det rätta, men detta gapande får bara spelarna att bli stressade, i den mån de hör något. Mot Kiruna sköt Hammarby snarare för mycket, och framför allt för dåligt. Hade de följt supportrarnas ”råd” hade skotten bara blivit ännu sämre.
Tack vare Huddinge så lever chansen till superallsvenskan kvar, och naturligtvis är allt förlåtet 17.30 i morgon då spelarna kommer ut på isen igen (fast visst är det ironiskt att kampen om den sista superallsvenska platsen står mellan seriens två sämsta lag).
