Hammarby vann utan att glänsa
Hammarbys segertåg fortsatte i SA-premiären mot Bofors. Bajens 13:e raka trepoängare satt dock långt inne, även om den knappa segern var rättvis.
Bofors fick annars en drömstart på superallsvenskan när Björn Eriksson - fint framspelad av Joakim Nordstrand och Torsten Yngvesson - gav laget ledningen redan efter nio (!) sekunder. Bajens försvar uppträdde dock mer än lovligt passivt när Carl-Johan Klint plötsligt ställdes ensam med Eriksson, som kallt fintade bort Bajenkeepern. När väl chocken hade lagt sig lyckades dock Bajen lyfta upp spelet och redan efter ett par minuter kvitterade Christian Lechtaler. Första perioden var som helhet jämn, kanske med något plus för bortalaget. Något skönspel bjöds inte; tvärtom föreföll båda lagen vara en smula tagna av stundens allvar.
I andra perioden började Bamsingarna bäst. Därför var det - kanske inte orättvist - men en smula ologiskt att Kristoffer Näslund kunde ge Bofors ledningen efter 3.57. Även detta mål föregicks av misstag i Bajenförsvaret; denna gång var det ett uppspel som misslyckades. Bajen forsatte dock att trumma på, och i den sextonde spelminuten kom utdelningen. Andreas Paulsson kunde raka in kvitteringen efter 15.10, varefter domaren knappt hann släppa pucken förrän Boforsmålvakten fick ge vika ännu en gång. Det var Henrik Nilsson som efter 15.27 elegant lirkade in pucken. Innan perioden var över hann Nilsson också med att missa en straff.
I tredje perioden försökte Bofors lyfta upp spelet, men laget hade svårt att nå några riktigt heta kvitteringschanser. Bajen visade nu - liksom flera gånger tidigare - att man är bra på att hålla en ledning och spela av matchen. Inte ens när målvakten plockades ut lyckades Bofors upprätta något riktigt tryck.
Matchen var, som sagts, mycket jämn. Hammarby vann mycket tack vare sitt starka försvarsspel, eller annorlunda uttryckt, för att Boforsanfallarna alltför ofta hamnade ute i sarghörnen. I bortalaget förtjänar bröderna Steens och Torsten Yngvessons formationer beröm, särskilt Calle Steen har vuxit sedan han var center i Bajen fram till 1999. Plus i Hammarby till backarna samt till alltid pålitlige Henrik Nilsson, slitvargen Linus Stensson och starke Tomas Kollar. Ett särskilt omnämnande också till Andreas Paulsson. Det här var långt ifrån någon av "Pålles" bättre matcher, trots detta gör han återigen både mål och svarar för en assist. Det kan inte nog understrykas hur viktiga spelare som Paulsson är; målskyttar av hans klass växer inte på träd.
Bofors håller - såvitt jag kan bedöma - ungefär samma klass som NHA-lagen. Om bara målfabrikationen fungerar bättre än igår, så kommer de kunna hota alla lag i superallsvenskan.
Hammarby har en bit kvar till toppformen, men det går samtidigt inte att gnälla på ett lag som har vunnit 14 raka matcher. Både Bofors och Bajen kan vara nöjda med att ha premiären avklarad, och kan redan nu börja förbereda sig för söndagsmatcherna. För Bajens del väntar Björklöven i Umeå, vilket är en allt annat än lätt uppgift. Skall det bli den fjortonde segern på raken lär Bamsingarna vara tvungna att prestera lite mer än igår.