Hammarby vände och vann mot serieledarna
0-2 efter två perioder. Ett borttappat spel. Och efter en reducering 10 slutminuter med inte bara motståndarna emot sig. Trots allt detta lyckades Hammarby vända matchen.
Bilder från Hovet
Domare: Ulf Gyllander/Tony Carlsson, Fredrik Candell.
Även Röglespelare drabbades av Gyllanders emaljögon. Magnus Eriksson fick ett otäckt jack utan åtgärd. Eriksson tillhörde dock det lag som oftast tjänade på Ulf Gyllanders nolltolerans (mot utvisningar alltså).
Betyg: Säg så här: hade Linköping varit hemmalag så hade postmannen fått mycket att göra. I första perioden bestämde sig Gyllander för att släppa alla fasthållningar, hakningar och holding-the-stick. Även om Hammarby normalt är ett ganska fysiskt spelande lag, så tjänade Rögle rejält på det. Med 9:30 åkte Barklund ut för en hakning. Då hade en domare med alla sidorna kvar i regelboken kunnat plocka ut 4 eller 5 Röglespelare. Förmodligen hade matchen blivit renare från sådana gris-moment. Parodin i tredje redovisas nedan.
Publik: 2 116. Betyg: Underbar stämning. Inte bara i tredje perioden. Klacken höll igång från start och hade bara korta schackningsperioder. Till skillnad från annars så hängde många runt klacken, med i ramsorna. I slutet hela publiken. Laget var verkligen värt vändningen efter allt slit. Även Hammarbypubliken var värd vändningen efter allt slit.
Bra i Bajen: Johan Klint och Andreas Paulsson bäst i ett bra Hammarby.
Förslag till träning: Powerplay kan gärna gnuggas på lite.
Hammarby: Klint, Heino-Lindberg - Elias Abrahamsson, Göthberg, Kraft, Lechtaler, Paulsson - Oduya, Ejdepalm, Kollar, Henrik Nilsson, Barklund - Lindh, Björk, Gräsberg, Cannerheim, Stensson - Holmström, Dahlberg, Töyrä, Hägglund, Fjällby
Analys:
Hammarby inledde matchen med ett oväntat bra passningsspel. Det var högt tempo på spelet och bägge lagen hade goda chanser. Rögle sköt mycket och bra, Hammarby sköt också en del men hade något fler spel-chanser. Oavgjort i första paus fullt rättvist, fast 1-1 kanske hade speglat matchen bättre. En kul period.
I andra tog Rögle så smått över matchen. Hammarby fick inte till det och laget kändes ganska ofarligt under en lång stund. Rögle är ett tungt, försvarsinriktat lag - åtminstone ikväll - och spelarna höll fast och hakade väldigt mycket. Visst blev det några utvisningar under matchen, men det är inte kul om hockeyn helt försvinner av alla spelförstörande tilltag. En Rögleledning kändes ganska naturlig. Laget var kyligare och effektivare.
En bit in i tredje reducerade Jonas Göthberg, och det väckte upp Hammarby som satte en större press på Rögle. Men, liksom de 45 minuterna tidigare så var det kramkalas och håll-mej-hårt-party på Ulf Gyllanders meny. Visst ska det få vara lite fysiskt i hockey, men det blir ju närmast löjligt när Niklas Barklund efter 10.21 sprattlar sig loss ur en 4-sekundersfasthållning och träffar den kramsjuke med en armbåge i ansiktet. Tillfälligt död Röglespelare på isen och Barklund i utvisningsbåset. En klar dubbelutvisning i normala fall.
I slutet av utvisningstiden hittar så Gyllander en cross-checking och en hakning samtidigt, och Rögle får med 8 minuter kvar spela fem mot tre. Mycket hårt dömt. Speciellt då det matchen igenom blundades resolut för fasthållningar, mängder av holding-the-stickor och hakningar. Även klara klubbor i ansiktet slank igenom.
Med 47 sekunder kvar att spela tog Hammarby ut Klint. Men laget hade svårt att komma till avslut. Rögle hade en mycket bra möjlighet att avgöra matchen. Efter 19.54 skjuter en Röglespelare en lite onödig rensning till icing. Hammarby vinner tekningen och pucken spelas fram till Andreas Paulsson, som väntar en mindre evighet innan han sopar in pucken i mål.
Det oavgjorda resultatet var rättvist. Rögle spelade taktiskt riktigt. Man dunkade in två puckar som inte ens Carl Johan Klint lyckades ta. Klint gjorde annars en strålande match. Hammarby kämpade sig tillbaka in i matchen, och trots "allt" emot sig, så kom kvitteringen till slut.
I förlängningen tog Hammarby kommandot och med 28 sekunder kvar var Paulsson framme igen, och avgjorde till Bajens fördel. Övertiden började svängigt med chanser åt bägge håll. När målet väl kom satt man mest och väntade på straffar.
Rögle visade med all önskvärd tydlighet att den södra allsvenskan inte alls är så pjåkig. Laget är livsfarligt i stort sett i varenda anfall. Mot sämre lag svänger det nog rejält i anfallszon. Mot bra lag (relativt sett) verkar det bli lite väl mycket ”NH-hockey”. Om denna match var signifikativ asprirerar laget på en titel som Sveriges tråkigaste hockeylag.
Hammarby hänger bra med i superallsvenskan. Men det känns ändå som det är en bit upp till toppformen. Laget blir alltför fantasilöst under vissa perioder. Ok, Rögle spelade smart, men då får man spela smartare...
