Lagbanner

Hammarbyredaktionen träffar backklippan Stefan Björk

KFIB:s serie med spelarintervjuer fortsätter. Denna gång har Mikael Arnewing och Carl Frängsmyr ställt några frågor till Stefan Björk.

Hammarby hockey har överraskat mycket positivt i vinter. Laget har tidigare ofta haft snabba och farliga forwards, men försvaret har ibland varit en akilleshäl, till exempel i kvalserien för två år sedan. Denna säsong har Bajens defensiv dock fungerat ypperligt. Man förfogar över både fysisk styrka och spelskicklighet. Nyförvären har ökat slagkraften, men framför allt har spelarna från fjolårstruppen överraskat positivt. Det gäller inte minst Stefan Björk, som nu gör sin tredje säsong i Bajen:

MA, CF: Du kom till Bajen inför säsongen 2000/01 sedan du varit i USA en sväng. I USA spelade du för Bemidji State University. Hur var det och vad lärde du dig av den amerikanska hockeyn?
SB: Det var kul och definitivt något nytt och annorlunda. I Nordamerika är det anfall och inte försvar som prioriteras, vilket delvis beror på de mindre rinkarna, men också på spelstilen och mentaliteten. Därmed inte sagt att det var populärt att missa i defensiven!

MA, CF: Men redan 1999 ryktades det om att du var på väg till Hammarby tillsammans med dina backkolleger i Huddinge Lars Thunell och Robert Edholm. Stämmer det?
SB: Ja, det stämmer! Jag fick ett väldigt bra erbjudande från Bajen, men då hade jag redan bestämt mig för att prova på spel i USA och känna på livet där. Men det var å andra sidan kontakterna 1999 som gjorde att Bajen blev det naturliga valet när jag återvände till Sverige.

MA, CF: År 1991 blev du utsedd till bäste back i TV-pucken. Vad minns du av turneringen och vad har TV-pucken betytt för dig?
SB: Det var naturligtvis väldigt kul just då, men eftersom jag var mycket ung så har det kanske inte påverkat min senare karriär på något avgörande sätt. En del av priset var en träningsvecka med det tjeckiska landslaget, som dock blev något av en mardröm eftersom det fanns en (!) person på lägret som kunde prata lite knacklig engelska. Men helt klart gav det erfarenhet om inte annat!

MA, CF: Under andra halvan av 90-talet spelade du för en rad klubbar i Stockholmsområdet: Djurgården, Arlanda, Vallentuna och Huddinge. I vilken klubb trivdes du bäst?
SB: Ja, i Arlanda var jag ju bara någon månad och det var inte frivilligt. Jag var utlånad från Djurgården av någon anledning, förmodligen för att jag inte platsade just då. Därmed inte sagt att jag inte trivdes i Arlanda för det gjorde jag!

MA, CF: Du gör nu din tredje säsong i Bajen och det känns som att det också är din spelmässigt bästa. Håller du med om det, och varför går det så bra just nu både för dig och laget?
SB: Ja, det är svårt att sätta fingret på. Detta är absolut den bästa säsongen under min tid i Hammarby, vilket naturligtvis beror på att vi har en starkare trupp än tidigare. I fjol hade vi inte samma flyt och flera spelare - däribland jag själv - kom inte upp i vår normala klass. Vi hade dessutom problem med skador. I år siktar alla spelare högt, och vi är medvetna om att framgång kräver hårt arbete. Vi jobbar hårt, men har kul inom gruppen ändå.

MA, CF: Mycket har hänt sedan du kom till Bajen för snart tre år sedan. Hur har Hammarbys organisationsuppbyggnad och AEG-samarbetet framstått från din horisont som spelare?
SB: Visst, märker man att organisationen blir starkare och starkare även om man som spelare befinner sig på en viss distans. Det som märks mest är att Leif Boork blev sportchef; även om han inte springer runt oss hela tiden så finns han till hands och ger goda råd. Daniel Broberg har betytt mycket som tränare, det får man heller inte glömma. Londonturneringen var ett mycket roligt äventyr, som dessutom var välorganiserat på alla sätt. Visst är det roligare att spela träningsmatcher mot Sparta Prag och Eisbären Berlin än mot de inhemska lag som man annars är van vid att möta.

MA, CF: Vilken eller vilka motståndarforwards i superallsvenskan tycker du är farligast?
SB: Tja, jag kan inte namnen på dem. Allt jag vet är att de skall hålla sig på mattan och på behörigt avstånd från mål - vad namnet sedan är bryr jag mig inte om!

MA, CF: Vilken är den bäste spelare du någonsin har spelat med?
SB: Trots att jag har spelat med många mer namnkunniga spelare är Kristoffer Ottosson den jag tänker på först.

MA, CF: På nätet brukar Hammarbys backar - det gäller främst Elias Abrahamsson och Johnny Oduya - ibland beskyllas för att spela fult och vårdslöst. Vad är din kommentar till det?
SB: Ja, visst kan jag förstå om motståndarsupportrar tycker att det är jobbigt att se när Abrahamsson och Oduya går på deras spelare. Och motståndarspelarna tycker säkert att det är minst lika jobbigt att möta dem. Abrahamsson och Oduya spelar tufft, men absolut inte vårdslöst. De är stora och starka vilket ofta gör att deras tacklingar ser värre ut än vad de är. Det är heller inte lätt att avbryta en tackling när man ser att en motståndarspelare plötsligt tappar balansen eller ändrar riktning. Värre är att det ibland känns som att spelare med avsikt vänder ryggen till för att domaren skall döma för tackling i rygg.

MA, CF: Under dina första två år i Bajen bildade du backpar med Michael Badelt. men i år har du spelat såväl med Mattias Nilsson som Johan Ejdepalm och nu med Andreas Lindh. Finns det några för- eller nackdelar med att byta så ofta?
SB: Nej, det finns inga fördelar med att byta ofta. Kontinuitet är att föredra, men i år har det inträffat en del saker som gjort det nödvändigt att byta. Just nu trivs jag väldigt bra med att spela tillsammans med Lindh.

MA, CF: Vilken är den största sportsliga framgången respektive besvikelsen som du upplevt under din tid i Bajen?
SB: Första året var en stor framgång även om det inte gick något vidare i kvalserien. Största besvikelsen var att vi missade superallsvenskan ifjol. Det kändes faktiskt värre än den snöpliga play off-förlusten mot Björklöven.

MA, CF: Vilket av övriga SA-lag tycker du är starkast?
SB: Absolut Björklöven! Men det blir en tuff match på onsdag borta mot Rögle. Sedan hoppas jag att sista hemmamatchen mot Björklöven kan dra mycket folk!

MA, CF: Du har kontrakt med Bajen även nästa år. I vilken serie spelar Hammarby i då?
SB: Vi tar inte ut något i förskott men visst är elitserien målet, både för mig och laget!

MA, CF: Hammarbys publiksnitt börjar öka igen. Vad betyder klacken och den publikmässiga inramningen för laget och för dig?
SB: Det betyder naturligtvis otroligt mycket, det är ju för fansen man spelar. Ibland kan det nästan vara roligare att möta Skellefteå borta med 4000 på läktaren, trots att de skriker så fort man rör pucken. Men nu i superallsvenskan har det varit mycket folk och ofta bra drag i Globen och på Hovet!

MA, CF: Vad tycker du om planerna på att stänga elitserien?
SB: Ja, det får ju inte ske innan Bajen har tagit steget upp i alla fall! Nej, skämt åsido, jag har svårt att se hur det skulle kunna utveckla svensk hockey. Vad skulle hända med alla de lag som utvecklar och för fram de flesta talanger? Och för oss spelare skulle det vara tråkigt om bara ett fåtal fick chansen i högsta serien.

MA, CF: Tack Stefan! Lycka till framöver, nu närmast i den tuffa bortamatchen mot Rögle på onsdag.

Mikael Arnewing & Carl Frängsmyr2003-02-08 14:10:00

Fler artiklar om Hammarby