Hammarby-Huddinge i retrospektiv, del V
Vid några tillfällen har Hammarby fått uppleva hur till synes säkra derbysegrar plötsligt har förbytts i nederlag eller poängförluster. Ingen glömmer Kyle McDonoghue i Björkängshallen 1995 eller NHA-mötet 2001, då Hammarbyklacken skanderade "Ska ni gå hem nu?" till Huddingeborna när Bamsingarna gjorde 3-0 i tredje matchminuten. Men skrattar bäst som skrattar sist!
Historien från 1989 skulle märkligt nog upprepa sig igen hösten 2001. Återigen svarade Hammarby för en chockstart. Henrik Nilsson gjorde 1-0 efter 24 sekunder. Ari Turpeinen ökade till 2-0 efter 1.15, och efter 2.34 ordnade Tim Eriksson 3-0. På läktarna ställde Hammarbyklacken den obligatoriska frågan till Huddinges anhängare: "Ska ni gå hem nu?" Dessvärre föreföll även Hammarbys spelare ha tagit ut segern redan i första periodvilan, och när Huddinge väl fick chansen att komma tillbaka in i matchen så tog man den med besked. Fem minuter från slutet kunde ex-hammarbyiten Lars Thunell fullborda vändningen med sitt 5-4-mål.
På något sätt kändes det som att luften helt gick ur Hammarby efter denna snöpliga förlust. Laget missade superallsvenskan och åkte sedan ut i play off mot Björklöven, bland annat efter en ny sanslös genomklappning där Björklöven tilläts vända underläge med 1-5 en bit in i tredje perioden till seger med 6-5 i sudden.
Till avdelningen makalösa Huddingevändningar måste också nämnas matchen i Björkängshallen den 29 november 1995. Trots att hemmalaget hade ett visst spelövertag höll Magnus Eriksson nollan i drygt 59 och en halv minut, och allt pekade mot en Hammarbyseger. I andra perioden gick Hammarby fram till en 2-0-ledning genom mål av Randy Maxwell och Björn Berggren. När en halv minut återstod av matchen ledde Hammarby fortfarande med 2-0. Huddinge plockade ut målvakten och in på isen gled bland annat amerikanen Kyle McDonough. Då klockan stod på 59.38 prickade McDonough in Huddinges reducering till 1-2. Av matchen återstod då 22 sekunder, och hemmalaget satsade naturligtvis allt på ett kort. När några futtiga sekunder återstod lyckades hemmalaget få till en tekning i Hammarbys försvarszon. Denna sista matchavgörande tekning kom - som en historiens ironi - att stå mellan två av Hammarbys största spelare i modern tid: Peter Nilsson och Tomas "Mini" Berg. Med andra ord mellan Hammarbys nuvarande och före detta lagkapten. Peter Nilsson hade inför denna säsong återbördats till Söderklubben efter elva säsonger i Djurgården, medan Tomas "Mini" Berg sedan drygt två år representerade Huddinge. Peter Nilsson brukade vara säkerheten själv vid tekningarna, men just den här gången förlorade han klockrent mot "Mini". Pucken gick tillbaka till Huddingebacken Ronnie Pettersson som i sin tur såg till att McDonoghue fick en absolut sista chans. McDonoghue klippte till direkt och pucken gick i mål. Klockan stod på 59.59 (!) och Huddinge hade således kvitterat i matchens näst sista sekund.
Denna sanslösa vändning, signerad Kyle McDonoghue, kom också att bli helt avgörande för striden om avancemanget till allsvenskan våren 1996. Huddinge knep platsen just före John Petersons bamsingar. Hela säsongen slutade så småningom i ett rejält ekonomiskt bakslag, vilket tvingade Hammarby att spela med en minimal budget under de följande åren. Namnet Kyle McDonoghue framkallar således inga vackra minnen hos grönvita hockeyfans.
Huddinges hemmamatch i division ett hösten 1989 skulle ha spelats i Björkängshallen den 26 oktober. Detta datum fanns båda lagen samt uppskattningsvis 1 200 personer i Björkängshallen. Några domare syntes däremot inte till, varför alla fick vända hem igen. Först den 8 november kunde matchen spelas, och den innebar att ännu en förlust i Björkängshallen kunde läggas till samlingen. Hammarby höll 3-3 efter två perioder, men orkade inte stå emot i slutrundan då hemmalaget ryckte till 7-3.
Den 23 november 1992 var det åter dags för Huddinge att sätta käppar i hjulet för Hammarby. Hemma på Hovet var de grönvita mer eller mindre piskade att vinna för att inte förlora möjligheterna till allsvenskt engagemang. Och Hammarby bjöd verkligen upp till match. Hemmafansens jubel visste inga gränser då Christian Styf med ett slagskott dunkande in kvitteringen till 3-3 i sista perioden. Hammarbys offensiv fortsatte, men det blev i stället Huddinges rutin som fällde avgörandet. Matchvinnare blev ex-bajaren Stefan "Myran" Gustavson, som knappast tillhörde hemmaklackens favoriter efter övergången till Djurgården ett år tidigare. Huddinge vann således med 4-3, men "Myrans" känslor var delade. Till Expressen sade han:
"Naturligtvis känns det alltid skönt att vinna, men jag känner ett visst vemod. Jag har fortfarande kvar en stor del av mitt hjärta i Hammarby, och jag lider verkligen med killarna."
Våren 1993 blev en framgångssaga för såväl Hammarbys som Huddinges supportrar. Inom loppet av några veckor ordnade båda klubbarna sina publikrekord genom tiderna. Redan i allsvenskan såg hela 12 487 personer "hemmalaget" Huddinge besegra AIK i Globen. Samma AIK blev i play off 3 utslagna av Hammarby, som i sin hemmamatch noterade en publiksiffra på 12 256. Även om Bamsingarna således missade chansen att övertrumfa Huddinges publikrekord innebar segern över AIK att laget kvalificerade sig för kvalserien. Dit nådde även Huddinge som precis som 1986 föll i den allsvenska finalen (denna gång mot Västra Frölunda).
Lagen möttes redan i kvalseriepremiären den 31 mars 1993. Matchen spelades i Globen, om än med Huddinge som hemmalag. Inte mindre än 8 128 åskådare fanns på plats, tidernas publikrekord för matcher mellan Huddinge och Hammarby. Tigers var vid den här tiden en veritabel mardrömsmotståndare för Hammarby. Huddinge hade en svit om elva derbyn i rad utan förlust, och Hammarbys senaste seger inhöstades den 19 oktober 1988 - således fyra och ett halvt år tillbaka i tiden. Men förr eller senare bryts alla sviter, och Hammarby lyckades vinna precis i rättan tid. Flytet från AIK-matcherna höll i sig och segersiffrorna skrev till slut till hela 0-5, vilket var Hammarbys största seger mot Huddinge sedan den 13 januari 1982. Till viss del berodde detta dock på att Huddinge var svårt skadedrabbat.
Med Mariusz Czerkawski i spetsen verkade Hammarbys flyt ett tag kunna räcka hela vägen till elitserien, men förlusterna i dubbelmötet mot Björklöven innebar att elitseriechansen gick upp i rök. I säsongens sista match, den 12 april 1993, väntade ett sista betydelselöst derby mot Huddinge, som bortalaget kunde vinna med 7-4. Värt att notera är att både Tomas "Mini" Berg och Mariusz Czerkawski denna dag gjorde sina sista mål för Hammarby.
Fortsättning följer.
