Tidigare transatlanter i Hammarby, del I
I morgon debuterar amerikanen Jamal Mayers och kanadensaren Taylor Pyatt i Hammarby. Hammarbyredaktionens Carl Frängsmyr har med anledning av detta i krönikeform skildrat Hammarbys tidigare nordamerikanska importer.
Transatlanter i Bajen är ett ämne som hos många väcker en del nostalgiska minnen till liv. Det är ju inte för inte som Bamsingarna länge kallades för "Söders kanadensare". Visserligen dröjde det till 1970-talet innan den förste nordamerikanen drog på sig Hammarbytröjan, men faktum är att Curt Piper redan under Bamsingarnas berömda Englandsturné gjorde tappra - men fåfänga - försök att värva kanadensaren Lou Bates till Söder hösten 1946. Inför Hammarbys allsvenska comeback 1968 ryktades det länge och väl att Almtunas tuffe kanadensare Don Hughes hade tackat ja till "Tjalle" Mild & co, men inte heller den övergången blev av.
Den transatlant som bröt isen blev Vic Mercredi, som kom till Hammarby från Baltimore Clippers 1976. Mercredi sköt lika bra med vänster- som med högerfattning, varför han spelade med en nästan rak klubba. Merparten av sin istid i Hammarby tillbringade Mercredi annars i utvisningsbåset, vilket väl bidrog till att han fick återvända till USA (och Phoenix Roadrunners) efter bara ett år på Söders höjder. Fyra mål hann han göra i Hammarbytröjan. Det första av dessa prickade han in den 31 oktober 1976 i en match som Hammarby faktiskt förlorade hemma mot Surahammars IF med 6-5 inför 1480 besvikna själar. De övriga tre Mercredi-målen tillverkades mot Almtuna och Linköping hemma, samt mot Nynäshamns IF borta.
Efter Mercredi-epoken dröjde ett decennium innan nästa transatlant dök upp i på Söders höjder. I play off I 1988 blev Hammarby utslagna av Tyringe SoSS som anfördes av två hypervassa nordamerikaner: Scott Richard "Skeeter" Moore och Chris S:t Cyr. Uppenbarligen slog åtminstone den förstnämnde an på Hammarbys spelarvärvare. Sommaren 1989 rekryterades "Skeeter" Moore till Södermalm, och det gick hyfsat för honom under året i Hammarby. Det blev 17 mål från hans klubba vilket innebar att han delade tredjeplatsen i den interna skytteligan säsongen 1989/90 med tre andra spelare (Odd Nilsson, Per Backe och Jerry Friman). Flest mål den säsongen (26 stycken) gjorde Tomas "Mini" Berg. På andra plats hamnade Henrik Nilsson, som fortfarande i dag är aktiv i Hammarby. Framgångarna i Hammarby gjorde att "Skeeter" Moore lockades till Södertälje efter bara en säsong i Bamsingarna. Karriären avslutade han så vitt jag kan se i San Angelo Outlaws 2002.
Även den följande säsongen, 1990/91, fanns det dock ett transatlantiskt inslag i Hammarby i form av den tuffe amerikanske backen Scott Drevitch från Brookeline, Massachusetts, som kom till Söder från New Haven Nighthawks. Drevitchs huvuduppgifter fanns i defensiven och någon målspruta var han inte. Två mål gjorde han för Hammarby, båda hemma på Hovet. Det första prickade han in i mot IFK Tumba den 19 november 1990, det andra slog han in mot IFK Lidingö den 5 december samma år. Efter höstsäsongen drog Drevitch tillbaka till Nordamerika och Albany Choppers. Drevitch är fortfarande aktiv. I år (säsongen 2004/05) tillhör han Adirondack Frostbite.
I tre olika omgångar, från slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet spelade kanadensaren Tony Skopac, som föddes i Vancouver 1968. Under debutsäsongen 1988/89, då han kom från MoDos A-juniorer gjorde han 40 poäng på 38 matcher. Sedan blev det en ettårig utflykt till ångermanländska Husum, innan Skopac hösten 1990 åter drog på sig Hammarbytröjan. Två framgångsrika säsonger följde innan han 1992 värvades till Djurgårdens IF. Skopac fick spela 20 elitseriematcher för Östermalmslaget, men blev sedan utlånad till Danderyd/Täby HC.
Hösten 1993 var Skopac tillbaka på nytt i Hammarby. Redan i hemmapremiären mot IFK Österåker den 26 september gjorde Skopac sitt första mål för säsongen. Mål gjorde han också i den historiska matchen mot AIK den 8 november då Hammarby vann med hela 5-1 och därmed tangerade klubbens genom tiderna största segerresultat mot Solnaklubben. Under säsongen som helhet producerade Skopac inte mindre än 42 mål. Vid sidan av Mariusz Czerkawskis sanslösa 55 mål (!) under spelåret 1992/93 är det faktiskt det högsta antalet mål en Hammarbyspelare har producerat under en enskild säsong.
Tyngre gick det för Skopac året efter då han spelade för AIK. Inte ett enda mål lyckades han göra under de 22 elitseriematcher han spelade för Solnaklubben. Året därpå - när Hammarby under John Petersons färla drog igång sin så kallade Bamsingsatsning - var Skopac tillbaka för en fjärde (!) sejour i Hammarby. Det blev visserligen ett tungt Hammarbyår, men Skopacs 22 mål räckte i alla fall till en tredje skytteligaseger.
Efter den misslyckade John Peterson-satsningen skrev Skopac på för Huddinge IK. Därmed blev han den andre spelaren efter Stefan "Myran" Gustavson som fullbordade en Grand slam genom att ha representerat samtliga de fyra stora Stockholmsklubbarna Hammarby, Djurgården, AIK och Huddinge. År 2004 blev Daniel Rafner den tredje spelaren som lyckades med bravaden. Totalt gjorde Tony Skopac 118 mål för Hammarby Hockey, vilket placerar honom på nionde plats i klubbens interna skytteliga genom alla tider. De två första gjorde han i seriepremiären hemma mot Nacka HK den 5 oktober 1988, och det sista slog han in i play off I hemma mot Timrå IK den 8 mars 1996.
En annan kanadensisk kultlirare från 1990-talet är Randy Maxwell. Han spelade universitetshockey i North Dakota i början av 1980-talet, och hamnade så småningom i finska Savonlinna. År 1988 dök han upp i det svenska division två-laget Karlskrona IK, där han under tre säsonger producerade mål och poäng i mängder. Allra bäst gick det säsongen 89/90 då han gjorde 69 poäng på 35 matcher! Fullt lika bra gick det till en början inte i Hammarby, men under den första säsongen (1991/92) gjorde han i alla fall 27 poäng på 26 matcher. Premiärmålet för Hammarby gjorde Maxwell i en match vi annars helst glömmer: hemmamatchen mot Huddinge den 16 oktober 1991 som "Björkängstigrarna" vann med hela 11-5. Roligare var då hans matchavgörande 6-4-mål i Globen den 24 mars 1993, ett mål som definitivt förpassade AIK ner i division ett och som förde Hammarby till kvalserien för första gången sedan 1986. I likhet med Skopac lämnade Maxwell Hammarby efter John Peterson-året. Fortsättning blev det i danska ligan, först ett år i Frederikshavn och sedan åtta säsonger i Rungsted Cobras. Karriären avslutade Maxwell vid 40 års ålder så sent som förra året (2003/04). I Hammarbys skytteliga genom tiderna återfinns Maxwell på 33:e plats med sina 65 mål.
Fortsättning följer.