Tankar inför superallsvenskan
Om en vecka börjar superallsvenskan. Nina Arnewing, ordförande i Hammarby Hockeys supporterklubb Bamsingarna, har skrivit ned några funderingar inför seriestarten.
Dagen efter julafton började jag skriva ner förväntningar och förhoppningar inför Superallsvenskan, men som allt annat överskuggades allt av den fruktansvärda katastrof som drabbade oss och hela Sydostasien.
Det känns därför svårt att framhålla sport som något viktigt just nu. Hela landet har stannat av, och de flesta av oss har varit så fyllda av detta att vi inte klarat av att se framåt. Ändå måste jag säga att jag längtar efter seriestarten, den kommer som en räddare för mina trasiga nerver. Jag behöver mina vänner på läktaren, mitt lag och min vardag. Jag behöver den hjälp att skingra tankarna som allt detta kommer att skänka mig.
Vad kan vi då förvänta oss av vår lag i Superallsvenskan? Det som talar för oss i år är den starka avslutning laget gjorde före jul. Trots den den evinnerliga svårigheten att göra mål tog vi oss till SA av egen kraft. Nu gäller det att inleda SA på samma sätt som vi avslutade SHA.
En av orsakerna till att laget fick en nytändning berodde på två sköna killar från "over there". De kom in i laget och visade genom sitt raka spel att det går att göra mål - och det gjorde de. Jag fick för egen del träffa killarna efter sista hemmafighten och överlämnade några saker till såväl Taylor Pyatt, Jamal Mayers och Johan "Liket" Lindström. De fick lite Hammarbygrejer inklusive var sin Bajenbira väl kyld. Killarna hade trivts bra i laget och både Pyatt och Mayers kunde tänka sig att komma tillbaka om det inte blev något spel i NHL. Nu ser det ut som om lockouten håller i sig, varför vi förhoppningsvis får glädja oss åt att även framdeles ha dessa trevliga - och framför allt - skjutglada killar i laget.
Hammarby har under hela säsongen visat upp ett starkt försvarsspel, och detta mycket tack vare vår unge målvakt Heino-Lindbergh, en kille många inte trodde skulle palla trycket, men tji fick de.
Under uppehållet har vi förstärkt ytterligare med en stor back, 23-årige Kristian "The Rock" Kudrock, som är 198 lång och väger 105 kilo. Redan efter första träningen fick jag höra hur glada en del spelare var över att han spelar i vårt lag: enligt deras vittnesmål är han tung, stark och ser "galen" ut på isen. För egen del älskar jag stora galna backar, det är inte utan att man saknar Elias Abrahamsson. Nu får vi se om "The Rock" kan leva upp till Elias rykte som en spelare som skrämde skiten ur motståndarna och därför blev så älskad av oss läktarbamsingar.
Det lag vi har i dag ska kunna ta oss till den efterlängtade 1-6 platsen som behövs för kvalspel, men det återstår ytterligare en chans att fylla på med spelare, då transferfönstret öppnar en gång till den 24 januari. Först vid månadsskiftet januari/februari vet vi vilket manskap som skall göra vårens försök att nå elitserien. Visst skulle det sitta bra med ytterligare en målskytt och någon stabil back, men det finns ingen anledning till oro med dagens lag.
Det behov som just nu är störst inför Superallsvenskan är att återfå publiken. Den "sjunde" spelaren har inte visat sig under grundserien, och nu måste vi mobilisera oss inför den så viktiga SA. Våra motståndare ska inte känna sig välkomna på Hovet, deras supportrar ska inte höras och vi ska lyfta fram vårt lag till de prestationer de är kapabla till med vårt stöd. Vi har tappat så otroligt mycket i både status och publik under de senaste säsongerna på alla plan, att det nu verkligen är det dags att visa oss från den starka sidan. Då kan laget gå hur långt som helst, det är jag övertygad om. Hammarby mot elitserien, du hänger väl med?