Krönika från Ängelholmsresan
Bamsingarnas andra superallsvenska bortaresa gick till Ängelholm. Tyvärr slutade matchen med förlust. Hammarbyredaktionens P-J "Pidjen" Nyberg har skrivit en resekrönika.
Tidigt på morgonen, klockan var tio över sju, plockade Tibbe upp mig för vidare transport till Gullmarsplan, där vi skulle möta resten av hockeyresenärerna. Totalt blev vi tio stycken (varav nio åkte från Stockholm) som slöt upp till Bamsingarnas andra superallsvenska bortaresa.
Denna gång var destinationen Skåne, Ängelholm och ishallen därstädes, där vi skulle bevittna matchen mellan Rögle och Bajen. Två grönvita lag med andra ord!
De flesta såg ganska sömndruckna ut när vi möter dem. Bara vår chaufför TonyiBåset såg ovanligt pigg ut. Denna
gång kom vi i väg utan större problem, vilket annars ofta hört till vanligheterna vid andra resor. Några försökte sova, men gav snart upp eftersom musiken strömmade ur högtalarna medan andra satt och pratade.
Efter en timmes resa hördes ett bekant ljud från baksätet: ljudet av en flaska som öppnades. Inte vilken flaska som helst, utan en Bajen Fans-öl. Nu fanns det ingen chans i världen att sova.
Mange är den enda som har med sig frukost i fast form, vilken han snabbt satte i sig för att kunna fortsätta med dryckerna. Det första riktiga stoppet skedde vid Visingsö, där några snabbt är inne och köper hamburgare på McDonalds.
För oss andra väntade mat och öl på Saloon nere i Ängelholm. Innan vi kom fram plockar vi upp Jens i Ljungby. Han hade bara några dagar tidigare varit uppe i Stockholm och sett matchen mot Skellefteå. Imponerande!
Väl på plats i den skånska staden uppstår ett litet problem. Hur skulle vi lokalisera puben? Problemet var ganska enkelt att lösa med tanke på att staden trots allt är ganska liten - det var bara att köra mot centrum. Väl inne på Saloon mötte vi flera Skånebajare, som anlänt före oss. Till vår glädje hittade vi även några andra från Stockholm, nämligen fyra killar som stannat kvar i Skåne efter att tidigare under helgen ha ägnat sig åt helt andra saker.
Maten var inte den bästa på puben: sönderkokt pasta med någon slags oxfilé-sörja. Tur då att det fanns öl att skölja ner den med. Rögles ordförande hann med att önska lycka till och halsade oss välkomna. Inne på arenan var det utsålt, lapp på luckan! Det berodde mest på att Rögles förlorade son, Kenny Jönsson, var tillbaka. Jag blev imponerad av publiken och inramningen - inte alls som på många andra orter. "Bondestämpeln" lyste faktiskt med sin frånvaro. De behövde ingen maskot som sprang runt och försökte få i gång publiken, det lyckades de väldigt bra med själva. Det var knappt heller någon musik som störde klackarna.
Rögle har en väldigt bra klack med egna sånger och de höll i gång hela matchen, och ävenn efter att slutsignalen gått och resultattavlan visade 3-1 till hemmalaget fortsatte de att sjunga. Imponerande! Det fanns heller inga fjantiga cheerleaders. På det stora hela var det således väldigt bra, men dock kom det obligatoriska "Hela hallen!". Tyvärr fanns det dessutom idioter som kastade burkar, snus, med mera på oss bortasupportrar: är det något som är legitimt att göra utanför Stockholm? Det slutade med att vi fick polisbevakning, och jag undrar om det var för vår skull eller för idioternas?
Att det sedan dök upp en man iförd en Skellefteåtröja fattar jag inte alls: varför har man på sig en tröja med ett lag som inte ens finns på isen? För att provocera eller vad? Jag tycker det är sjukt att ha på sig något sådant, men det verkar vara något man gör på landsbygden.
Vi gjorde Bajen Fans-tjänsten att sälja souvenirer till skåningarna. Jag hoppas på att vi får tjänsten återbördad!
Matchen har ni säkert redan läst om lite över allt, i tidningar, på nätet och så vidare. Det enda jag tänker skriva är att Kenny Jönsson kommer att få en staty rest över sig när han lägger skridskorna på hyllan. Om han spelar minst lika bra i fortsättningen kommer han att föra Rögle långt.
En hemresa efter en förlust är alltid extra jobbig. Jag försökte sova så mycket som möjligt ,men det är inte det lättaste i en bil som skakade så fort vi körde snabbare än 100 km/h eller när man sitter och lyssnar på vad ishallarna i Sverige heter. En sen middag på Smålandsrasta hann vi med innan jag försökte somna om. Problemet är att det aldrig blir någon riktig sömn, utan snarare en sorts dvala man sjunker in i. Till slut, vid halv två, fick jag äntligen krypa ner i min egen säng.
Bajen har haft en svår start på superallsvenskan med matcher mot bland annat två av favoriterna. På onsdag tar vi nya tag och kör över Nyköping!
Alla ni som inte köpt biljetter till matcherna än - gör det!
Alla till Hovet!