Gunnarsson: Något skaver - vad är vägen framåt?
Det var ingen vacker insats av SSK mot Västervik. Överlag skapar man tillräckligt för att vinna matchen men det är ändå inte i närheten av en tillräckligt bra nivå för att vara det topplag som man har ambitionen att vara. En bedrövlig inledning, billiga mål och avsaknad av desperation. Då förlorar man matcher. Lägstanivån i det här laget är på tok för dålig. Snart är en fjärdedel av serien spelad och något måste ske.
Virrigt värre direkt i matchen mot Västervik. Efter ett dåligt samspel mellan Filiph Engsund och Olli Vainio i eget sarghörn snor Västervik åt sig pucken. Samtliga stirrar puck, Robin Carlsson blir fri centralt och sätter pucken mellan benen på Thomas Sholl. En puck jag tror att han vill ha tillbaka.
Spelet i första perioden är inte bra. SSK kommer inte in med fart genom mittzonen och har svårt att hantera Västerviks kontringar. Det är virrigt i egen zon när man väl är där, det känns inte som att spelarna har hundra procent koll på sin uppgift. Offensivt var det otroligt slött. Visst, SSK hade några målchanser i den första perioden. Albin Carlson och Dominic Turgeon hade klockrena lägen i skottsektorn, Emil Alba var inte allt för långt bort från att styra in en puck när han bröt sig in på kassen och Ludwig Blomstrand hade ett friläge. Dock var det aldrig några längre anfall, för mycket utsida och väldigt stillastående. Ett dåligt passningsspel och dåliga ingångar drog ned farten en hel del. Det blev för bekvämt för hemmalaget att försvara sig. Västervik gjorde 2-0 i slutet på perioden på en kontring och det var inte mycket till backcheck att skryta om där, det jag reagerade på nästan starkast dock är hur man reagerade på det målet. Direkt efter kändes det smått panikartat i laget och det dröjde inte länge innan man drog på sig en solklar utvisning för sex man på banan. Motgångar kommer i alla matcher men vill man kriga i toppen måste man kunna hantera det. Det gjorde vi inte mot Mora, inte mot Kalmar, inte mot Almtuna, inte mot DIF och inte under fredagens match. Självklart kommer det stunder där motståndarlagen får momentum på grund av gjorda mål men man måste kunna ta sig ur det. Istället vittnar det här laget om att ha en otroligt låg lägstanivå.
I period två och tre var spelet bättre. SSK förde matchen, hade tre ramträffar och Edvin Olofsson gjorde några väldigt bra räddningar. Däremot är jag ändå långt ifrån nöjd med hur det såg ut. Det kändes som att SSK, med det material man har, borde med mer hetta och desperation ha kunnat skölja över Västervik. Sedan är det inte okej att vi sätter oss i sådana här situationer för ofta. Någon gång ibland händer det att man inte är med från start, så är det för alla fjorton lag men det har hänt alldeles för ofta. 3-0 underläge mot Kalmar. 2-0 underläge mot Västervik. En av de sämre öppningsakterna någonsin mot Mora. Det är oroväckande, låter tjatig men det måste bli bättre.
Julius Bergman reducerade till 2-1 efter en fin passning av Marcus Eriksson. 3-1 kom i tredje på en kontring efter att Marcus Eriksson tappar pucken vid offensiv blå efter en platsväxling. 3-2 kommer lite slumpartat och SSK hade bud på 3-3 men det ville sig inte.
Det blir mer kortfattat än vanligt, jag tror att alla som såg matchen kände samma sak. Något skaver i det här laget. Potentialen finns och man skapar tillräckligt mycket målchanser för att vinna den här matchen. Det är dock ändå långt ifrån den nivå vi supportrar och laget själva vill hålla. Backsidan behöver förstärkning, målvaktsspelet behöver komma upp flera nivåer och jag skulle inte klaga på mer konkurrens på forwardssidan (som vi kanske har fått nu?), så länge det inte påverkar våra chanser att förstärka övriga lagdelar ur ett ekonomiskt perspektiv. Det första man tänker när man tittar på Stelio Mattheos (som presenterades som ny forward direkt efter matchen igår) EP-profil är: “Panikvärvning.” Skulle ljuga om jag påstod något annat. Hoppas dock såklart innerligt att jag har fel och att han kan höja nivån på forwardssidan ett snäpp.
Fler spelare behöver dock komma in, jag hoppas att klubben inte är rädd för att be om hjälp ifall man har något som man verkligen tror kan göra skillnad. Dock behöver en hel del förväntade toppspelare steppa upp. Annars kommer två eller tre nyförvärv inte göra allt för stor skillnad.
Något skaver och gör det svårt för grabbarna att vara konsekventa och hålla en bra nivå över tid. Är det brist på ödmjukhet inför utmaningen? Tränarproblem? Dålig karaktär på de nya individerna? En kombination av allt? Ingen som vet till hundra procents säkerhet förutom de inblandade. Ingen av ledarna är dock “untouchable” och jag hoppas att de så snabbt som möjligt rannsakar sig själva och rättar till de fel som uppenbarligen existerar.
Tack för att ni tog er tid.
