SSK tappade sin ledning - nu väntar tuffaste veckan
Vi känner igen ett mönster när vi ser ett. Så är den mänskliga hjärnan uppbyggd. När vi ser ett mönster så vill vi bryta det innan det är för sent.
Just det tog AIK tränare till vara på när han mitt i SSK pressen tog en timeout för att få stopp på blödningen. SSK hade startat den tredje perioden med en total ishockey och fick snabbt utdelning. När Liljewall styrde in 3-1 till hemmalaget så trodde nog de flesta att det var spiken i kistan. SSK fortsatte att trycka på då de själva vet att en tvåmålsledning i ishockey är skör. Speciellt när SSK spelar. Man har även lägen att göra 4-1 vilket hade varit en uppförsbacke som inte AIK skulle ha mäktat med. SSK ledde skotten i den tredje perioden med hela 7-0 innan AIK tog sin timeout.
Efter den timeouten så begår både försvaret ett monumentalt misstag och lämnat oceaner av plats framför Sholl och reduceringen var ett faktum. Bytet efter så låter vi AIK fortsätta trumma på och de lägger alla puckar mot mål då de ser hur skakigt det blivit i SSK försvaret. På 49 sekunder har AIK vänt på steken och kvitterat matchen. Blev jag förvånad. Nej, inte ett dugg. Det kändes så i kroppen fast vi ledde matchen. AIK kommer att komma ikapp. Kalla mig Saida eller vad ni vill men anade att detta kunde ske.
Tog Bogren en timeout i det läget. Nej, såklart han inte gjorde. Kanske tänkte han att han sparar den till slutet när AIK tagit ledningen i matchen. Spelet böljade efter kvitteringen och matchen blev öppnare och båda lagen hade chanser att ta alla tre poängen.
SSK får ett gyllene läge att ta två poäng när man i förlängningen får spela fyra mot tre i två minuter.
Hade jag varit Bogren hade jag tagit ut målvakten i det läget och gått för fem mot tre.
Det skapades några halvchanser under dessa minuter men ingen som var tillräckligt het. AIK har ett väldigt bra boxplay spel måste jag erkänna. De sätter bra press och spelar klokt.
Matchen går till straffar och där vet vi hur det kommer att sluta. Det känns som vi inte har den rätta kylan när det gäller straffar. Vi har under matchen haft flera frilägen men kommer knappt till skott när situationerna uppstår. Det är sådan press på spelarna att prestera och då håller man i klubban för hårt och avsluten blir statiska. Alla tre SSK straffarna är för dåliga. Hoppas att vår nya Kanadick är bra på det, det brukar transatlantiska hockeyspelare vara.
Att ha 15 poäng på 11 matcher med det här laget är för dåligt. Något är fel. Visst skapar vi chanser och vinner allt som oftast skotten i överlägsen stil. Men vad hjälper det när poängen inte trillar in.
Skiter fullkomligt i att allt ser bra ut på papper och att den underliggande statistiken talar för att lagets prestation kommer så småningom leda till poäng. Vi får inga poäng av att ha bra siffror. Gör som fjärde kedjan. Gå in och kör 100 % i varje byte och vinn dina kamper i varje byte. Nu är det flera spelare som åker och glider i mittzon och gör det bekvämt för sig själva. Dags att rannsaka sig själva och se sig själv i spegeln. Gör jag mitt bästa för laget? Vad kan jag förbättra?
Läste i LT att Malmström tränar extra för att ta en plats i laget. Det borde flera göra för att visa att de vill de här. Snart så går det inte att gömma sig, utan det kommer en dag när du plötsligt sitter på läktaren och ser när Egon Polin tagit plats i laget och är där för att stanna.
Nu väntar en av de tuffaste veckorna för SSK. Man möter först Brynäs hemma och sedan Björklöven borta. Är det någon gång SSK kan ska överraska mig så är det läge att göra det nu. Tar man poäng mot dessa lag så visar man att man har med toppen att göra. Hockey är den enda sport där man inte på förhand kan veta vem som kommer att vinna en match. Allt handlar om inställning. Hoppas att flera tar efter från vår fjärdekedja och tar på sig blåstället.
Är det bara jag som stör mig på att tränarna har fina kostymer i båset. Södertälje är en arbetarstad och vi ska vara de jobbigaste laget att möta. På med blåstället även i båset. Att vara tränare är ingen kostymsport. Det skickar fel signaler enligt mig.
Fredagshockey är kanske det roligaste för många av oss. Men för SSK har fredagar varit en enda lång förlustdag. Verkligen en black friday.
Vi har haft fem fredagsmatcher och vi har förlorat samtliga. Är spelarna för bekväma och tänker på vad vad de ska göra under sin lediga helg?
-Fredag 22/9 Förlust i premiären borta mot Mora
-Fredag 29/9 Förlust hemma mot Västerås i hemmapremiären
-Fredag 6/10 Förlust hemma mot Kalmar
-Fredag 20/10 Förlust borta mot Västervik
-Fredag 27/10 Förslust hemma mot AIK
”Winning i a habit”
