Niklas Andersson: "Talangen och kapaciteten finns i laget"
Frölunda ligger elva i tabellen, men någon kris är det inte på tal om. Åtminstone inte om man frågar Niklas Andersson.
- Det tar tag att spela ihop det nya materialet. Vi i laget har inte haft några höga målsättningar med tanke på spelarrotationen, utan det är snarare andra som har tippat oss högre upp i tabellen, säger Niklas Andersson till SvenskaFans.com.
| Namn: | Niklas Andersson |
| Född: | 20.05.1971 |
| Längd: | 176 centimeter |
| Vikt: | 80 kilo |
| Moderklubb: | Ytterby HK |
| Position: | Forward |
Övrigt: Har tio fulla A-lagssäsonger i Frölunda, men har också provat på spel i Nordamerika. IHL, AHL och NHL är ligor Niklas har spelat i och han har sammanlagt 165 spelade matcher i NHL, med 82 poäng som resultat på sin meritlista.
Du lämnade Frölunda för spel i Nordamerika efter säsongen 90/91. Du kom tillbaka ganska precis tio år senare till samma Frölunda. Hur har spelet i Nordamerika utvecklat dig som spelare? Tjänade du på att åka över rent utvecklingsmässigt?
- Jag tycker att jag utvecklades mycket, både som spelare och människa. Det var ett äventyr, och jag fick ju hela tiden nya kontrakt så några rätt borde jag ha gjort. Alla mot- och medgångar har stärkt och utvecklat mig som människa.
Du har varit Frölunda trogen under hela din elitseriekarriär. Har du aldrig under dessa år funderat på att byta klubb? Jag kan tänka mig att du inte saknat förfrågningar.
- Nej, det har aldrig varit riktigt aktuellt. Jag har alltid fått förnyat förtroende av Frölunda och det har egentligen aldrig varit någon tvekan då att jag skulle stanna. Jag har ju både familj och vänner i staden och jag är ju dessutom uppväxt här.
Hur många ytterligare säsonger känner du att du kan eller har lust att spela?
- I dagsläget har jag ett år kvar på kontraktet och efter det får vi se. Det beror ju på flera olika faktorer, om jag får ett kontraktsförslag att ta ställning till, hur kroppen känns och så vidare. Jag vet att när kroppen drabbas av skador och känns sliten och man har känningar lite varstans, blir det hela mycket jobbigare. Sedan måste man ju tycka det är kul med till exempel barmarksträning och all annan träning. Vi får helt enkelt se.
Efter din spelarkarriär ligger det en tränarsyssla och lurar i vassen, eller har du helt andra idéer?
- I dagsläget har jag inga sådana ambitioner. Kanske vill jag syssla med något som är relaterat till ishockeyn, kanske vill jag göra något helt annat. Men någon tränarkarriär känns det i dagsläget inte som att jag kommer ge mig in på.
Säsongen har ju inte inletts på bästa vis för Frölunda och egentligen har detta ämne enligt mig diskuterats färdigt i andra medier – men det skulle ändå vara ett tjänstefel av mig att inte fråga dig: Vad är det som skiljer årets upplaga av Frölunda gentemot till exempel fjolårets? Vad är det som gör att ni ligger där ni ligger?
- Med tanke på att nio gubbar försvann under säsongsuppehållet är det inte så konstigt att vi ligger där vi ligger. Det tar tag att spela ihop det nya materialet. Vi i laget har inte haft några höga målsättningar med tanke på spelarrotationen, utan det är snarare andra som har tippat oss högre upp i tabellen. Alla framgångar ligger säkert bakom till viss del - NHL-klubbar som rycker i spelare och så vidare. Talangen och kapaciteten finns i laget, det gäller bara att få ihop det.
När du ser tillbaka på din karriär: Vilket är det starkaste och kanske bästa minnet du har så här långt?
- Naturligtvis är det svårt att jämföra alla olika minnen, men det finns ett par som är riktigt sköna. Första A-lagsmatchen med Frölunda i Frölundaborg. Första NHL-matchen var givetvis speciell. Att spela i landslaget var naturligtvis också speciellt.
- Men det kanske största minnet är kanske det första SM-guldet med Frölunda. Det hade varit en dröm hela livet, speciellt då jag kommer från Göteborg. Det var något speciellt.
Jag är själv inte frölundait och vet inte speciellt mycket om dig utöver att du är en väldigt duktig ishockeyspelare. Kan du berätta lite om dig själv, vad gillar du att göra vid sidan av ishockeyn till exempel?
- En svår fråga det där, att utvärdera sig själv. Är väl rätt lugn utanför ishockey, har ju en familj och två barn att ta hand om. Två pojkar, där den ena spelar ishockey, så mycket tid går ju åt till familjen. Jag är väldigt seriös med ishockeyn under säsongen, men när man kommer hem är det alltid skönt och lätt att koppla bort ishockeyn och hålla på med familjen. Det är en av många positiva saker med familj och barn.
Du har fungerat väldigt bra i en kedja med Jonas Jonsson och Tomi Kallio. Är det den bästa kedja du spelat i under din karriär?
- Ja, det får jag lov att säga. Det är två mycket skickliga spelare. Jag har spelat i en kedja med Carnbäck och Berndtsson också som var mycket duktiga, men det har fungerat bäst med Kallio och Jonsson. Vi har ju spelat så många matcher tillsammans, så vi känner ju varandra rätt väl.
Innan match - laddar du upp på något speciellt vis?
- Nej, det gör jag väl inte. Jag har inga speciella ritualer, men man går väl och småladdar och tänker en hel del på det dagen innan och på matchdagen koncentrerar man sig mycket på den kommande matchen. Man har ju familjen också att tänka på och det tar ju upp en del tid.
Något lag du gillar lite extra att möta i Elitserien?
- Det kan jag väl inte säga att jag har, men matcherna mot Färjestad brukar vara trevliga. Mycket fart, kamp och överlag bra ishockey. Det är så ishockey skall liras tycker jag; med bra fart och hårt spel.
Om du fick addera valfri spelare från ett valfritt elitserielag - vem skulle det vara?
- Det skulle vara Magnus Johansson i Linköping, som tidigare spelat i Frölunda.
Fem snabba
Vad är roligast, Elitserien eller AHL?
- Lika roliga.
Bästa ishockeyspelaren i världen?
- Nicklas Lidström.
Ser helst på TV?
- Det skulle vara inredningsprogram.
Dricker helst till maten?
- Vanligt vatten.
Favoritarena i Sverige, utöver Scandinavium?
- Löfbergs Lila Arena.
Robert Salmelasalmelarobert@gmail.com2006-10-14 05:10:00
