Krönika: Analys av inledningen
Äntligen en vinst på bortaplan och lite tur som saknas tidigare. Först ett skott i målramen av Mora, vilket ger Frölunda en kontring där Plüss och Kariya avgör matchen. Kommer vändningen efter den dåliga inledningen nu?
Frölundas inledning på säsongen är något som går till historien med tanke på vad man presterat. Ynka två vinster på elva matcher och bara tio poäng har man skrapat ihop. Man har inte imponerat defensivt eller offensivt. Defensiven har blivit bättre de senaste matcherna när Joel Gistedt varit målvakt. Joel har spridit ett lugn och försvaret känns stabilt. Tommy Salo har nu börjat träna igen efter sin skada men får en tuff konkurrens med Gistedt då han verkligen har tagit sin chans. Man valde också att låna ut Jere Myllyniemi, dock oklart till vilken klubb.
Backarna har haft svårigheter i uppspelsfasen, man blir lite stirriga och det slutar med att man slår icingpuckar. Det finns tydliga tendenser att man saknar självförtroende och det kanske är så att Frölundas spelare inte är vana att hamna i dessa situationer. Tomi Pettinen har inte varit en lyckad värvning. Det går alldeles för sakta och han har stora problem med positionsspelet på stor rink. Just nu är han också bänkad, vilket känns helt rätt. Man gick ner på backar efter ett tag och nu har detta gett utdelning. Man släpper inte in mycket mål, vilket är ett framgångsrecept och nyckeln för att avancera i tabellen.
Framåt har man verkligen inte övertygat. Anfallsspelet har varit riktigt klent och jag vet inte när jag senast så Frölunda spela så dåligt i anfallszonen. Man slarvar i passningar, man åker och dräller med pucken, man viker ner sig runt om sargerna. Den negativa faktorn är också här självförtroendet. Nyförvärven har inte imponerat. Johan Ryno har inte spelat förtroendeingivande, han bör nog få några matcher i J20-laget för att komma tillbaka till ett vägvinnande spel igen. Steve Kariya var hittills under säsongen varit osynlig - förutom i går mot Mora. Då visade han vad Frölunda har misslyckats med hittills av säsongen, utnyttja hans snabbhet. När Kariya spelar med Martin Plüss får man den speeden som man tidigare saknat.
Frölunda har mycket att förbättra om man ska uppnå de mål man har med denna säsong. Powerplayspelet är bedrövligt. Tempot sjunker som en sten när man är en man mer. Ofta väljer man de svåra passen istället för skott från blålinjen. Nu har man tränat ihop två olika powerplaykedjor för att få bättre fart på spelet, återstår att se om det ger utdelning. Boxplayspelet har inte heller varit bra men i matchen mot Mora tog man ett steg i rätt riktning. Man spelade med hög press och stressade fram Mora till misstag.
Frölunda behöver en spelskicklig back, en spelare som in uppbyggnadsfasen kan styra spelet. Frölunda ledningen ska inte ha storhetsvansinne nu och värva spelare hit och dit. Man måste värva med hjärna. Mats Ahdrian sa tidigare i veckan att man inte letar förstärkningar, utan att man istället försöker få hem spelare som förra säsongen spelade i Frölunda och nu spelar i AHL på andra sidan Atlanten. De aktuella spelarna skulle då vara Joel Lundqvist, Johnny Oduya och Magnus Kahnberg.
Timrå fortsätter att imponera och man spelar utan press med tanke på att man ligger så bra till. Timrå är väldigt beroende av första kedjan med Riku Hahl, Timo Pärssinen och Jonathan Hedström. Deras inledning på säsongen har varit strålande och frågan är hur länge man kan lita på en kedja? HV71 och Linköping har börjat klättra i den haltande tabellen, Linköping är starka på hemmaplan, men har inte presterat på bortais. HV71 har stora problem med defensiven, dröjer nog inte länge innan man förstärker målvaktsposten. Snart landar storstjärnan Jan Hrdina som får en otacksam uppgift att komma till ett lag som inte imponerat.
Årets elitserie blir jämnare än någonsin. Nu gäller det att inse att varje match är viktig. Frölunda kommer att klättra i tabellen, frågan är bara hur högt?
