Krönika: Nu börjar det på riktigt
Ikväll tog Frölunda sin andra trepoängare i rad och är äntligen på trygg mark ovanför kvalstrecket. Men det är ingenting att vara nöjd med. Laget har nu bara återupprättat följderna av den tröga inledningen. Nu börjar det på riktigt.
Det är tur att serien är så jämn. Frölunda kunde ha varit rejält avhängda och fått en mycket längre och jobbigare resa att ta sig upp över strecket efter sina tappade poäng i de första matcherna. Svensk hockey är för tillfället inne i en ny era. Rögle och Skellefteå slåss om serieledarposistionen och endast tretton poäng skiljer mellan jumbon Södertälje och skåningarna i topp. Men nu har vi kommit en bra bit in på säsongen och lagen börjar drabbas av skadebekymmer, resultat börjar sätta sig i huvudet på spelarna och pressen kommer att öka på flera håll. Det är med andra ord bara en tidsfråga innan vi kan urskilja toppen från botten, och Frölunda har nu försatt sig i en trygg position inför detta, redo att sikta mot toppen.
För övrigt var matchen på hovet ikväll en tillställning med ren, fartfylld och målrik hockey. Det var mycket i Frölunda som påminde om tiden innan allt snack om kris och alla desperata tränarbyten. Laget kom ut med självförtroende och det var egentligen aldrig någon större tvekan om att det här skulle gå vägen. När det första Kahnberg gör är en lång skön dragning följt av ett upp-snurr så bara vet man och inte ens Djurgårdens försökt till upphämtning i slutet kan få en att tvivla.
I tre av de sex målen är det svårt att avgöra vem som egentligen är sist på pucken. Kanske beskriver det Frölundas situation den senaste tiden; det spelar ingen roll vem som gör vad, bara det görs. Att Frölunda nu är ovanför strecket är helt och hållet en laginsats.
Slutligen kan jag efter Mäntyläs mål inte låta bli att nynna refrängen på Gösta Linderholms gamla hit, fast med ett ordbyte naturligtvis; Rulla in en puck och låt den rulla…
Glöm inte att rösta på matchens bästa Frölunda spelare längst ner på vår löpsedel-sida.
