Lagbanner
Krönika: Plötsligt är allt så mycket bättre
Riku Hahl, en underskattad pjäs i ett just nu väldigt väl fungerade Frölunda.

Krönika: Plötsligt är allt så mycket bättre

Frölunda avgjorde kvällens måstematch mot Luleå hemma i Scandinavium med sex (!) sekunder kvar att spela av matchen. Det var nog fler än bara jag på läktaren som inte trodde sina ögon. Målet är det hittills viktigaste för säsongen och Frölunda ser alltmer ut som ett lag. Ett lag som kan gå väldigt långt i ett slutspel.

Att Stephan ”Lillis” Lundhs intåg i Frölundas bås skulle betyda så mycket som det uppenbarligen gjort trodde jag inte. En snabb injektion, en ny röst som kunde ge extra energi i matchen mot Skellefteå och kanske också mot MoDo borta. Med facit i hand, så ser vi att det blev mer än så. Hela Frölunda har förändrats.

Med Riku Hahl och Ville Mäntymaa tillbaka i laget, så har Frölunda nu för första gången på säsongen hittat riktigt fungerande kedjor. Samtliga backar har lyft sig flera snäpp och framåt, så har man hittat i alla fall tre linor som kommer att betyda väldigt mycket mot slutspurten och i ett eventuellt slutspel.

Om detta har med ”Lillis” intåg, eller att man bara för första gången för säsongen har ett friskt lag (men undantag för Andreas Karlsson) kan jag inte svara på. Frölunda har i alla fall hittat rätt. Det syns redan nu. Tydligt.

Det fullständigt lyser om vissa spelare sedan vinsten mot Skellefteå. Tomi Kallio, Christian Bäckman, Niklas Andersson, ”Pebben” Axelsson, Riku Hahl och många fler, har redan börjat spela bättre. Har redan börjat bidraga med mer än vad man hittills har gjort under den grundserie som vi snart spelat färdigt.

Matchen mot Färjestad var en av säsongens hittills bästa. Det var även matchen mot Linköping. I alla fall om man ser till lagets bortainsatser. Den tydligt uppåtpekande formkurva man hade inför morgondagens match, fick mig att tro på en ganska så klar seger idag, mot ett Luleå helt ut slag.

Luleå imponerade dock. Man spelade bättre försvarsspel än vad jag trodde att man skulle göra och Frölunda fick svårt att komma till riktigt heta lägen. Man fick ta skott från jobbiga vinklar och när man väl kom igenom, så mötte man ett rejält och offervilligt försvar. Detta gjorde matchen till en av årets tuffaste.

Att Frölunda varit förföljda av oflyt, motgångar, skador och allt annat tråkigt som man inte hoppades på före säsongen, har väl knappast undgått någon. Ulf Dahlén har pratat om att flytet kommer, ”för det förtjänar man”.

Han är en klok man vår käre Ulf Dahlén. Nu har det nämligen kommit, i samband med att laget börjat kämpa mer, spela bättre och att alla nu kan tänka sig att offra en hörntand. Mot Färjestad fick Frölunda två så kallade flytmål. Det avgjorde matchen, som man dock förtjänade att vinna. Som man egentligen också vann utan vidare problem.

Idag vet jag inte om man hade flyt. Två puckar i stolpen och det mesta kändes genom hela matchen som om det gick emot. Man fortsatte dock att kämpa. Den moral detta lag visar upp nu i match efter match får en att bli helt varm i hjärtat. Då förtjänar man kanske också att avgöra en match med sex sekunder kvar då och då.

Dagens vinst var så viktig, så viktig. MoDo ligger fortfarande fyra poäng efter och Timrå halkade ännu längre ner, efter att man ”bara” fått 1-1 hemma mot Södertälje. Frölunda är nu på sjundeplatsen, då man tack vare dagens vinst ligger före Luleå på grund av målskillnad. Det måste ändå kännas oerhört skönt för Frölunda att gå till ett 18 dagar långt uppehåll, utan att ligga längst ner av de åtta första.

Frölunda ser som sagt bara bättre och bättre ut. Man har börjat hitta rätt och flera spelare har lyft sig flera snäpp. Man spelar med hjärta och en glädje som inte synts till på hela säsongen. Om det började vända vid ”Lillis” intåg, så kan Christian Bäckmans 2-1-mål med endast sekunder kvar av kvällens match mot Luleå varit vändningen.

Frölunda ser ut som ett topplag. Ett topplag på sjunde plats av tolv. I ett slutspel skulle man inte vara uträknade, men näst intill. Frölunda har nu i flera matcher visat hur bra man kan spela och att man kan mer än skaka de riktiga topplagen. Det gör att man ser ljust på framtiden.

Nu känns det också roligt att hålla på Frölunda igen.

Sex sekunder kvar… Skall man bli religiös nu?

Niclas NorlindhNiclas_Norlindh@hotmail.com2010-02-09 00:52:00
Author

Fler artiklar om Frölunda

Mellan hopp och förtvivlan