Guld? Tyvärr, det kniper Färjestad
"Det finns en viss risk att spelarna nu känner sig mätta och det är förmodligen något av det absolut värsta som kan inträffa ett hockeylag."
Det sägs att en film inte är riktigt bra förrän andra gången man har sett den. Att en bra bok verkligen är bra först då man har orkat läsa varenda liten bokstav i den två gånger. Det är först då det framgår hur bra regissören/författaren verkligen lyckats med sitt alster.
Liknande exempel går också att göra med sport. Eller rättare sagt med Frölunda.
För det är nu laget verkligen ska visa vad de går för. Nu när Göteborg äntligen fått sitt guld, när fansen inte längre behöver sitta och undra hur det känns att stå där i Scandinavium med armarna uppsträckta mot taket och vråla SM-guld. När allt det är gjort, det är då det ska bevisas. Att spelarna har hungern och motivationen att vinna igen, för andra året i rad.
Det är inte så lätt som det låter. Varför inte tänker ni? Jo det ska jag nu försöka beskriva.
För det första ska jag nämna att som regerande mästare inger man stor respekt från vilken elitseriespelare som helst. Förvisso
bra men det finns tyvärr en stor nackdel med detta - alla vill slå Frölunda i år. Detta kommer att medföra att samtliga seriematcher kommer att bli
betydligt tuffare än annars, för att inte tala om slutspelet…
Sommarens största diskussionsämne i Frölundakretsar har varit vem av målvakterna som får stanna. Förra säsongen stod ju som bekant två riktiga världsmålvakter mellan stolparna – Henrik Lundqvist och Fredrik Norrena. Detta ledde till att Frölunda hade något som kan liknas vid två förstamålvakter. Ingen av dessa båda herrar var dock särskilt sugna på att fortsätta så vilket ledde till att Norrena skrev på för Elitseriekonkurrenten Linköping. Detta lämnar nu Henrik Lundqvist som ensam förstemålvakt. Egentligen bör detta inte innebära så värst mycket problem, alla är rörande överens om att Henke står i en klass för sig. Men kom ihåg att han fortfarande är relativt ung och dessutom saknas uppbackningen han fick när de lite sämre dagarna gjorde sig påminda. Så förlusten av Norrena är ändå en klar försvagning i mina ögon.
Sen har vi motivationen att lägga till. Det finns envis risk att spelarna nu känner sig mätta och det är förmodligen något av det absolut värsta som kan inträffa ett hockeylag. Dock har vi en av Sveriges bästa tränare, Conny Evensson i båset. En man klart kapabel att förhindra detta.
Powerplayspelet är en annan sak som man bör bli lite bekymrad av. Förra säsongen fungerade det som bekant inte nått vidare, speciellt inte under slutspelet. Nu är dessutom vår kanske främste powerplayspelare borta, Magnus Johansson. Han kommer att saknas enormt mycket och frågan är vem som kliver fram istället? Det blir ett problem som Frölunda måste ta hand om, ju fortare desto bättre.
Till sist kan väl sägas att Frölundas nuvarande trupp är aningen svagare än Frölunda anno 2002/2003. Viktiga och rutinerade spelare såsom Patrick Carnbäck, Mikael Andersson, Fredrik Norrena och Magnus Johansson har ju som bekant lämnat laget utav lite olika anledningar och ersättarna, som nästan alla är unga och oerfarna, väcker knappast lika mycket respekt någonstans. Dock ska sägas att lite yngre spelare späder på den ovan nämnda motivationen.
I min bok skriver jag gärna in SM-guld till Frölunda även kommande säsong. Fast jag tvivlar lite smått på om det verkligen går vägen. Färjestad ser som vanligt ruskigt starka ut, och bör ha blivit åtminstone lite taggade efter deras minst sagt förnedrande SM-final förra säsongen.
Men det är klart, när allt kommer till kritan är det tillfälligheter som avgör samt dagsform, lite tur och vinnarskalle. Egentligen allt som krävs för att lyfta bucklan. Och vad jag tror, vad jag tänker och hur mycket det än svider att säga det så kommer inte Frölunda ha det.
Final? Jo, visst.
Guld? Tyvärr, det kniper Färjestad.
