Oförmåga att göra mål gav en poäng till Timrå
Kvällens match mellan Frölunda och Timrå var aldrig speciellt jämn, ändå gick den till straffar.
Efter tidningarnas hysterier kring Frölunda den senaste veckan tog nog många det som en självklarhet att tre poäng skulle bärgas hemma i Göteborg. Det trodde nog iallafall många av de 11 228 personer som kom till Scandinavium i kväll. Men det gick inte riktigt så lätt som många trott.
Frölundakillarna satte full fart redan från början. Man spelade snabbt, koncentrerat och effektivt: Magnus Kahnberg kunde göra sitt fjärde mål för säsongen när han slog in returen på en skott av Oscar Ackeström efter en och en halv minut. Frölunda fortsatte hålla spelet uppe bra, men ändå kunde Timrå kontra in 1-1 tre minuter senare. Om målet är det inte mycket att säga, en pass i sidled tvärs över målgården till Markus Matthiasson som bara hade att sätta dit klubban. Fredrik Norrenas agerande i Frölundamålet går dock att diskutera, för mig såg det ut som om han hade vuxit fast i sin högerstolpe. VF lät sig inte nedslås av målet utan drog upp tempot igen, och hann även med att göra 2-1 efter ett fint samarbete mellan Mattias Luukkonen, Kimmo Eronen och målskytten Peter Ström.
I inledningen av andra perioden låg Frölunda på för att få in ett 3-1 mål, kanske lite för mycket. Till följd slarv i den egna zonen kunde Timrås Patrik Wallenberg stöta in kvitteringspucken bakom Norrena, 2-2. Efter målet hade Frölunda två lägen i 5 mot 4 att ta ledningen igen. Trots ganska dåligt spel med en man mer på banan kunde nye poängkungen Niklas Andersson slå in 3-2. Om Frölunda var bättre än Timrå i första perioden så var det ingenting i jämförelse med den andra. Göteborgarna vann skotten med 16-4 och hade flera lägen att sätta dit pucken. Men okoncentration och till viss del otur med avsluten höll spänningen i matchen uppe.
– Vi borde väl ha gjort något mer mål på alla våra chanser men som matchen gestaltade sig är jag ändå nöjd, säger Conny Evensson.
Tredje perioden blev lite mer avslagen och för första gången fick Timrå chansen att föra spelet. Norrlänningarnas tredje kvittering för kvällen kunde Robert Carlsson sätta dit på kontring efter en snygg skottfint som helt lurade Norrena i mål. Målet kom som en direkt följd av att för många spelare följde med i anfallet, och att backen Oscar Ackeström lämnade sin plats. Jag säger inte alls att detta är fel sätt att spela så, men gör man det så måste man ha någon som kan täcka upp bakåt. I slutet av tredje perioden lyckades den för kvällen helt misslyckade domaren Ulf Rönnmark hitta tre tveksamma utvisningar. Okej att man tar många utvisningar, men då skall man i alla fall vara konsekvent. Om det inte är fasthållning när en Timråspelare trycker ner en Frölundaspelare under tiotals sekunder mot isen så att denna inte kan resa sig så tycker jag att man skall avskaffa regeln. De flesta trodde väl till en början att domare Rönnmark skulle ha en hög ribba för kvällen, men den gällde tydligen bara för Timrå.
Såhär säger tränare Conny Evensson till FrolundaIndians.com om de många Frölundautvisningarna:
– Märkligt med tanke på att det kändes som om de klättrade på våra spelare.
Med fem minuter kvar av ordinarie speltid fick Timrå en helt rättdömd straff, men som tur är så var Norrena med i svängarna och kunde slå bort pucken med klubban. Slutminuterna av tredje och början av förlängningen var en enda lång Frölundapress, dock utan resultat.
I straffläggningen som följde räddade Norrena två straffar samtidigt som Alexander Steen och Magnus Kahnberg satte sina. En poäng till Timrå och två till VF, ganska rättvist när allting kommer omkring.
