Frölundabloggen: Kahnberg hade skapat drag kring Frölunda
Här bloggar Niclas Norlindh om svensk hockey i allmänhet och om Frölunda i synnerhet.
Värvningen av Jari Tolsa kan enligt mig bara betyda en sak – att Frölunda nu satsar på att återförena dragkedjan. Annars ser jag faktiskt inte riktigt poängen i att ta hem Jari. Visst, han är en ”go gubbe”, en laglojal spelare och så, men sedan Tolsa lämnade Frölunda, har hans karriär stått ganska stilla.
Magnus Kahnberg har aldrig blivit sig själv igen efter det att dragkedjan splittrades. Han visade viss klass nu i slutspelet, men annars har han varit alldeles för dålig i Brynäs. Den sista tredjedelen i dragkedjan, Joel Lundqvist, är faktiskt den som klarat sig klart bäst utan sina forna radarpartners.
Tidigare säsonger har Frölunda ofta stoltserat med spektakulära värvningar. Nu går man in på ett helt nytt spår – och skulle Lundqvist – Kahnberg – Tolsa återförenas, samtidigt som bröderna Axelsson gör motståndarna vansinniga i en tredjelina, är Frölundas ledord till den kommande säsongen kort och gott: ”hjärta”.
Att återförna dragkedjan kan bli ett genidrag på många sätt. Jag är tämligen övertygad om att det hade höjt hemvändarna Kahnberg och Tolsa avsevärt, samtidigt som det skulle skapa tryck kring hockeyn i Göteborg igen. Folk vill se hjärta och passion – och det är precis vad Frölunda bygger för nu.
Det ska dock tilläggas att Kahnberg inte är klar för Frölunda ännu. Magnus vill hem, men Frölunda har inte hört av sig på ett tag. Sådant där kan dock gå snabbt och som jag skrev tidigare, så kan jag inte riktigt förstå vad poängen med värvningen av Tolsa är om inte Kahnberg är på väg in.
Jag får gåshud av tanken på att se dragkedjan spela tillsammans igen. På ett sätt hade det varit mer spektakulärt än fem nya skyttekungar från Finland.
Framförallt hade det varit tusen gånger så spännande.
Om vi räknar in Kahnberg i laget, så är det framförallt en riktig förstacenter jag saknar – han som ska höja Koivisto och Pyörälä (eller Umicevic?). Jag hoppas att Frölunda ser att den där riktiga spetsen trots allt behövs och gärna lägger en del krut på att få hit en offensiv kanadensare.
Den spelartypen gör en sällan besviken.
