Inför Frölunda - Luleå
Säsongen har inletts på absolut bästa tänkbara vis för Frölunda och redan nu vågar jag sticka ut hakan en aning och säga att satsningen på nygamla indianer som gjorts till den här säsongen fallit väl ut. Visst krävs naturligtvis ytterligare kött på benen för att kunna kalla det ”facit”, men försäsongen bådade gott, årets två första elitseriematcher har även de gett positiva signaler. Möjligheterna till en rolig säsong, även sett ur ett poängmässigt perspektiv, finns alltså.
För morgondagens motstånd står Luleå och det är alltid en trevlig ”match up” som gör att de flesta taggar till lite extra. Detta bottnar ju såklart i den fantastiska finalserie som utspelades våren 1996 och det är inte bara vi som har våra sympatier hos något av de två lagen utan även neutrala tyckare brukar ranka just den matchserien som en av de bästa någonsin.
Rivaliteten har visserligen avtagit något efter att lagen inte drabbats samman på just den nivån senare, men det sägs ju att gammal kärlek aldrig rostar. Det torde då också även gälla gammal hatkärlek, inte sant?
Inför årets säsong är det många som tippat Luleå i toppen av tabellen och tas föregående års prestation tillsammans med årets nyförvärv i beaktande kan jag inte annat än ge grönt ljus för det tipset. Dock är inte idrotten alltid så förutsägbar och det är inte omöjligt att verkligheten hunnit ikapp Luleå något. Förra året klev Jonas Rönnqvist in som huvudansvarig tränare och det gjorde han med den äran. Laget spelade frejdigt och hade en enorm intensitet i sitt sätt att spela, både med och utan puck. Det jag ställer mig något frågande till ovan var därmed om Rönnqvists taktik var ett nyhetens behag snarare än någon långsiktig framgångsformel.
Jag tror svaret på den teorin var nekande då bokslut görs efter årets säsong. Laget har några absolut toppspelare i Niclas Wallin, Johan Harju och bröderna Abbott inte minst. Rönnqvist som tränare är mycket krävande och kommer inte låta några spelare ligga på latsidan samtidigt som de belönas med istid. Dessutom har man alldeles nyligen tagit sig upp ur några års ”dvala” där man inte på något vis hotat övriga lag om SM-titeln. Denna optimism som därför genomsyrar föreningen i nuläget kan därför hjälpa till att bära laget en bit på vägen.
Det är som Ni förstår av den inledande texten en mycket svår match Frölunda står inför imorgon. Hemmaplansfördelen i all ära, men faktum är att Luleå inte skrämts alltför mycket av att ha kommit till ”storstaden” under de senaste säsongerna. Även om det var några år sedan nu sitter 0-6-förlusten hösten 2007 som en ständig nagel i ögat som är sådär irriterande svår att få bort.
Frölunda har som sagt inlett säsongen absolut felfritt. Två segrar på lika många matcher och endast ett insläppt mål imponerar. Laget har fått jobba relativt ostört under försäsongen sett ur ett skadeperspektiv och under serieupptakten har man haft samtliga spelare redo för spel, sånär som på Dusan Umicevic. Många har dessutom sett pigga ut och det verkar som att ”dragkedjan” är tillbaks för att stanna.
I gårdagens seger mot Modo fick återigen Frederik Andersen förtroendet mellan stolparna och det var något oväntat då tanken är att han och Magnus Hellberg skall dela på målvaktssysslan helt och hållet såhär i inledningen av säsongen. Till morgondagens match är jag emellertid övertygad om att nyss nämnde Hellberg återfinns på isen och om Andersen kan agera lika bra båsvakt som målvakt då har Frölunda-spelarna en behaglig afton framför sig i det avseendet att man inte någon gång kommer behöva klättra över sargen utan lugnt och fint kan äntra (eller avträda) isen genom den öppna båsdörren.
Luleå spelade igår 2-2 mot Växjö, som ju Frölunda som bekant avfärdade i tisdagens ”tjuvstart”. Straffläggningen vanns sedan av Växjö, men kring detta lägger vi ingen vikt då det inte finns några stryklag i årets serie och lagen kommer troligen plocka poäng av varandra utan någon som helst logik. Luleå får tillbaks Topi Jaakola till morgondagens match och enligt rapporterna kommer Sebastian Meijer ställas åt sidan till följd av finländarens medverkan. Målet vaktas med största sannolikhet av David Rautio och där hoppas jag att Frölunda skall ha ett litet övertag då jag ser vår målvaktsuppsättning som den något vassare.
Inga tunga avbräck för något av lagen således och man kommer kunna mäta sina krafter utifrån bästa möjliga förutsättningar. Jag tror det självförtroende Frölunda byggt upp hittills blir avgörande och en jämn, men ändock, rättvis 3-2-seger är vad jag ser framför mig. Sätt dock inga pengar på resultatet och håll det emot mig om det skulle spricka då jag har en tendens att tippa med hjärtat många gånger, snarare än med organet några decimeter högre upp – hjärnan.
Matchstart är 18.30 och den går även att se framför ”dumburken”. Canal+ Extra 1 är det då som gäller.
Nu strider vi för tre poäng…
