Mikael Johansson om hösten: ”Vi har haft en bra stämning i laget hela tiden”
Efter en minst sagt turbulent inledning på säsongen har Frölunda nu julledigt – som ett slutspelslag. Mikael Johansson hjälper SF Frölunda att summera hösten och ser dessutom ljust på framtiden: - Vi har hittat en bättre trygghet i spelet och vi har ett bra ”go” i laget. Det känns riktigt bra, säger Mikael Johansson, 29, till SF Frölunda.
Julen närmar sig, snön ligger djup och utomhus är det svinkallt. Värmer gör dock Frölundas avslutning på höstsäsongen. Efter att man legat på kvalserieplats under i stort sett hela de två första månaderna av årets elitserie, inledde Frölunda för dryga månaden sedan en resa uppåt i tabellen. Nu, under juluppehållet, är man plötsligt ett slutspelslag.
Det var den 18 november, efter att Frölunda förlorat borta mot Södertälje med 5-2, som Frölundas General Manager Kent Norberg valde att kasta in handduken. Efter det har Frölunda vaknat upp från de döda. Man har börjat spela en bättre och stabilare hockey och med det har också segrarna börjat komma.
Varför man nu börjat vinna och hur ett lag kan gå från katastrof, till att bara månaden senare avsluta höstsäsongen med åtta vinster på sina tio sista matcher, har Frölundas före detta doldis, numer härförare, Mikael Johansson svårt att sätta fingret på:
- Väldigt svårt att säga varför det har vänt på rak arm. Efter matchen mot Södertälje hade vi ett möte där alla fick säga sitt och vi kom överens om att ta tag i situationen tillsammans. Efter det har vi gjort som vi sa och allt har fungerat bättre.
Är det några i laget som kliver fram lite extra i en sådan situation?
- De som drev på mest just då och som kanske höjer rösten lite extra är ju de som är härifrån.
Som?
- Det blir ju ”Pebben”, Niklas (Andersson), Joel (Lundqvist) och jag själv, bland annat. Tycker dock alla tagit sitt ansvar sedan dess och ingen är mer delaktig i att det har vänt än någon annan.
Känns det som att ni som kommer från Göteborg och som kanske förväntas skall leda laget har en större press på er än de andra?
- Nej, så känner i alla fall inte jag det. Alla måste ta sitt ansvar. Sedan är det kanske så, eftersom många av oss har familj, släkt och vänner här i stan. Just det har jag inte tänkt så mycket på.
Stämningen kring laget, i omklädningsrummet, på träningarna och utanför isen – har den varit bra hela tiden, eller är det stor skillnad nu när det går bra än mot då det gick betydligt sämre?
- Jag tycker vi har haft en bra stämning i laget hela tiden. Givetvis underlättar det när det går bra. Fler är med och skojar och så och det är alltid roligare då, men stämningen i och kring laget har det aldrig varit något fel på. Det har alltid varit kul att gå till jobbet.
Det känns utifrån som att ni är ett ”gött gäng”…
- Ja, det är vi absolut. Tycker vi har en bra stomme i laget med många från Göteborg och det bidrar gärna med en extra skön jargong och det drar sedan med de andra.
Hur tycker du det fungerat med ”Kenta” och ”Lillis”?
- De har trott på oss hela tiden, trots att det gick knackigt ett tag. Det känns riktigt bra.
Mikael själv, har under säsongen gått från att vara en ganska anonym grovjobbare i fjärdelinan, till att bli en av lagets viktigaste spelare. Han spelar just nu kanske sin bästa hockey någonsin och med resultaten ökar också förtroendet från tränarhåll:
- Det är bara roligt. Har ju blivit att jag fått spela en hel del det senaste. Vi har ju haft en del skador och så, säger han ödmjukt..
Blev ganska hårt matchande mot slutet, med fem matcher på åtta dagar. Skönt att få vila kroppen lite nu?
- Ja, det var en hel del matcher där på kort tid, men jag tycker vi gjorde det bra. Det är ju matcher man vill spela och resultaten får vi vara nöjda med, men visst är det skönt med lite vila nu.
Även om resultaten gick vägen såg ni lite sega ut i de två avslutande hemmamatcherna (MoDo och Linköping). Kändes det lite så?
- Ja, lite kanske. Delvis var det ju det med att vi hade spelat väldigt mycket och sedan hade vi ganska många spelare borta och vissa fick mer speltid än vanligt. Det kan ta ut sin rätt tillslut, när man har ett tufft spelschema, men jag tycker som sagt vi gjorde det riktigt bra.
Just detta med tuffa skador, framförallt bland er centrar, har ju lett till att du fått komma fram ut doldisrollen lite. Hur känns det att få ökat förtroende och klart mer speltid än innan? Jobbigt, eller bara roligt?
- Nej, det är bara roligt. Som sagt, så spelar man ju hockey för att man tycker om det och när man då får mer speltid och större förtroende från tränaren är det bara kul. Man tänker inte ens på att det kan vara jobbigt.
221 matcher på raken nu – det imponerar.
- Haha, ja det låter som ganska mycket. Jag har haft tur och klarat mig bra från skador.
Den 7 december, borta mot Södertälje, spelade du nästan en halvtimma. Måste ha varit rekord?
- Haha, ja det blev så i den matchen. Både Riku och Robin fick ju utgå så det var nästan bara jag kvar. Men i just de täta och viktiga matcherna tänker man knappt på att man är trött. Man bara kör på.
Trots att Mikael, som kom tillbaka till Frölunda inför säsongen 07/08, fortfarande har sina främsta kvaliteter i det defensiva spelet, har det under årets säsong även lossnat lite i offensiven för 29-åringen. Nu, efter 31 spelade matcher, har han redan slått sitt gamla poängrekord på en säsong i elitserien och ”doldisen” ligger på en femteplats i lagets interna poängliga med sina 16 (6+10) poäng såhär långt.
- Ja, visst har det fungerat bra, men så länge vi vinner är det mindre viktigt vem som gör målen, säger "Mike" allvarligt.
Mikael är – som säkert alla Frölundasupportrar vet – inte den som framhåller sig själv och på frågan om det är någon detalj som varit viktigare än de andra i ”vändningen”, framhåller han backspelet:
- På den senare tiden har backarna spelat otroligt bra. Det har gett en trygghet till hela laget och förbättrat hela vårt spel. Sedan Skrbek kom in tycker jag det spridit sig ett lugn där bak. Alla ser tryggare ut och just Skrbek har varit fantastiskt bra. Tycker även att Bäckman var otroligt bra och lugn under de matcherna han spelade. Det liksom gav ett lugn som smittat av sig på hela laget och det har följt med oss sedan dess.
Nu under de sista dagarna inför jul kör Frölunda frivilliga ispass – något ”Mike” håller sig ifrån.
- Nej, jag håller igång vid sidan av isen istället. Känner att det kan vara skönt att rensa hjärnan lite och få lite vila från hockeyn, säger han.
Det kan du förtjäna.
- Haha, jag hoppas det. Känner man sig fräsch när allvaret drar igång igen är det lättare att tagga igång också.
Ja och det är inte alltför långt kvar tills det drar igång igen. På söndag (annandag jul) väntar en stentuff bortamatch i Karlstad. Där har Frölunda dock tagit sex poäng av sex möjliga under årets säsong.
- Vi har spelat riktigt bra mot dem (Färjestad) i år. Det skall vi fortsätta med. Det är bara att åka upp och köra.
Men nu spelas matchen inte inne i Löfbergs Lila Arena – utan på parkeringen utanför. På frågan om det känns lika speciellt nu, som det gjorde inför ”Rekordmatchen” för dryga året sedan, är ”Mike” dock säker på sin sak:
- Nej, det kan jag inte säga att det gör. För det första är det en bortamatch och vi har inte hört snacket kring det lika mycket i år. Det har nog Färjestadspelarna fått höra istället. Vi skall bara åka dit och vinna, sedan skiter jag i hur det ser ut.
Frölunda ligger på en sjundeplats i elitserien – fantastiskt bra om man tänker tillbaka på hur läget var i klubben för dryga månaden sedan. Dock inte lika bra om man tänker på hur det lät före säsongen startade.
- Det känns i alla fall som att vi är på rätt väg nu. Vi har hittat en bättre trygghet i spelet och vi har ett bra ”go” i laget, säger han.
Nu återstår det att se om Frölunda kan behålla stabiliteten i sitt spel – den som gjort laget så framgångsrikt den senaste tiden. Det lär också bli avgörande för om Frölunda fortsätter sin resa uppåt i tabellen. Sänker man lägstanivån igen och börjar slappna av, är man snabbt inne i den mardröm man redan varit i igen.
Innan vi börjar oroa oss över det, skall vi dock passa på att önska er alla en god jul.
God jul önskar vi naturligtvis även Mikael Johansson.
- Detsamma, detsamma, svarar den 29-årige Kålleredskillen, som nu inte längre kan betraktas som någon doldis – vare sig han vill det eller ej.
