Söndagskrönikan: Jag ser redan fram emot nästa säsong
Så tog det roliga slut. Till slut. Påbörjan av en imponerande upphämtning, med vinsten borta i Läkerol Arena, räckte inte riktigt till när Frölunda föll på hemmais i match nummer sex. På det stora hela en klart godkänd insats av "Nya Frölunda". Det enda som svider lite är jag fick känslan av att Frölunda gav Brynäs chansen att vinna i Scandinavium. 3-1 efter två lysande perioder. För att citera Wikegård: "Då skall matchen stängas".
För vi hade ju gävleiterna i ett grepp.
Om inte så hårt och stabilt som vi hade velat.
Men ändå.
En mycket god chans att vaska fram en avgörande match.
Nu går det inte att vrida tillbaka klockan och spela om period tre. Även om många säkert hade velat det. För att rätta till de punkter som gjorde att Brynäs gavs chansen att komma in i matchen och sedemera avgöra i sudden death.
Många har pratat om den missade straffen av Fredrik Pettersson. Som början av en rad felaktiga beslut i tredje perioden. Det kan man diskutera. Det vi kan vara överens om är att straffen är inte bra. För låg fart fram mot Svedberg och Freddan verkar inte ha bestämt sig för hur han skall agera. Måhända vaggades han in och drogs med av stämningen i Scandinavium när 10 000+ åskådare hoppades på ett avgörande mål.
Göra något extra.
Showa lite.
Sänga matchen.
Bli matchvinnare.
Diverese experter tyckte att straffskytten borde varit Magnus Kahnberg. Det är möjligt att det varit ett klokare val. Dock ingen garanti för mål. Och sanningen är att det är ganska sällan det blir mål på straff. Med detta i åtanke är det därför ganska hårt att säga att den missade straffen bidrog till att Frölunda tappade matchen. Ibland blir det mål på straff, men oftast står målvakten som segrare med en räddning.
Nä, det är istället Frölundas kollektiva agerande i den tredje perioden som innebar att Brynäs fick en gratischans att reducera, kvittera och avgöra. Man slutade spela. Blev osäkra. Rädda. Lämnade över ansvaret till kollegan. Som inte tog det ansvaret. Ett istäcke la sig över laget och Kenta hade ingen braskamin i båset att tina upp dem med.
Olyckliga beslut som gav utvisningar (med eller utan domarens hjälp. Den diskussionen orkar jag, än en gång, inte ge mig in i), som Brynäs givetvis utnyttjade.
Och finns det en kille som Jakob Silfverberg i motståndarlaget. Elitseriens bästa spelare och en given VM-spelare, då kan precis vad som helst hända. Än en gång blev han tungan på vågen och spelade en avgörande roll. Brynäs skall givetvis ha mycket cred för att de lyckades komma tillbaka in i matchen. Länge såg de ut som att "äh, vi har ju en chans till". Men med hjälp av Frölundas passivitet så lyckades de gripa de halmstråt som fanns kvar. Det är bra jobbat.
Och skall sanningen fram så tror jag, även om Frölundas hade lyckats vinna match sex, att det hade blivit oerhört jäkla svårt att vinna mot Brynäs.
Ännu en gång.
På bortais.
I Läkerol Arena.
Lagen är väldigt jämna, men ska vi hitta några skillnader mellan Frölunda och Brynäs, så har Brynäs en högre fart och några fler spelare med högre individuella skills. Våra backar är dessutom lite trögare och får det svårt när deras snabbskrinnande forwards stormar in i anfallszon. Och givetvis, givetvis, har Brynäs ett väl insmort, och väloljat powerplay som kan avgöra vilken match som helst. Det har inte vi. Än.
Frölunda är dock på god väg att bygga upp något intressant och förhoppningsvis, långlivat. Får vi bara behålla laget till nästa säsong (med ett eller två undantag), kommer vi bli ännu bättre. Och framförallt mer samspelta. Det är lätt att det glöms bort att detta lag är mer eller mindre HELT NYTT!. Det tar några år innan alla hittar sina roller, att få ihop producerande kedjor. Och inte att förglömma: Bygga en trygg och trivsam stämning i laget, på och utanför is.
Så med andra ord skall Kenta Johansson och hans entourage runtomkring få sig en välförtjänt ryggdunk när säsongen summeras. De har fått ihop det bra. Och bättre kommer det bli
###
Jag vet inte om ni håller med mig, men när kvartsfinalserien nu är avslutad och semifinalerna väntar, så känns det lite...ja nästan lite urvattnat. Som om luften gått ur en lite. Jag försöker vara så objektiv som möjligt (ok Frölunda är utslagna, det spelar säkert in en del). Men det känns som om intresset är större inför kvartsfinalerna än vad de är inför semifinalerna. På någon konstig vänster.
Hursomhelst! Det är fyra lag kvar. Skellefteå, AIK, Färjestad och Brynäs. Hjärnan säger att det blir Skellefteå mot Färjestad i final. Dock tror jag att både AIK och Brynäs har en god chans att skrälla. AIK:s prestation med att förra året slå ut HV71 i kvartsfinal. Och i år göra "mos" av seriesuveränen Luleå är bara väldigt imponerande. De kan mycket väl slå ut Skellefteå av bara farten. Seriens bästa kollektiv och seriens bästa målvakt kan man komma oerhört långt på. Kanske rent av final.