En bra start att bygga vidare på
Efter fyra raka segrar i CHL, blandat med stabila resultat i träningsmatcherna så har Frölunda, två veckor in i SHL med råge motsvarat de höga förväntningarna, även om en del finns att jobba med. Segern mot Rögle i premiären och den tunga bortasegern mot Luleå har i veckan följts upp med seger efter straffar borta mot Malmö (5-4) i en svängig historia och sedan ytterligare en suddenvinst mot Färjestad i en fartfylld, högintensiv match där Frölunda till slut vann med 4-3 efter förlängning.
Det fartfyllda kreativa Frölunda som vi ofta såg fjol, men som hade problem när det blev tuffare och tätare har adderat ett mer rakare spel som kan visa sig mycket vägvinnande framöver. Man har också lyckats hitta vägar att vinna matcher då inte spelet fungerat till fullo, även det givetvis en styrka. Spelet i egen zon har blivit något enklare, spelarna kan nu slå en icing eller spela efter sarg när det behövs för att få bort pressen istället för att spela fast sig och dra på sig baklängesmål vilket inte sällan var fallet fjol. En annan konsekvens det mer enkla spelet gett är att laget nu vänder spelet snabbare och kan hålla uppe tempot vilket ställer till enorma problem för motståndarna.
Nyckeln här är balansen, när det sevärda, kreativa men också ett hårt arbetande Frölunda kan balansera en konstruktiv, tempostark ishockey där man själva styr var matchen ska hamna, med att ibland "våga" spela enkelt för att situationen kräver det, då blir det här årets Frölunda oerhört svårslagna. När det blir för naivt, lite onödigt svårt och övermod i offensiven så straffar det sig, vilket vi såg mot såväl Malmö som Färjestad, även om det då alltså slutade väl.
Försvarsmässigt har laget en del att jobba med när det kommer till noggrannhet och fokus. Det är bara att följa efter lagkapten Lundqvists enorma hemjobb under gårdagens förlängning, där han på ren vilja hinner ikapp Färjestadsspelarna och förhindrar ett baklängesmål, en aktion som får en att rysa i hela kroppen av välbehag.
Ett något sämre försvarsspel, har också fått till följd att målvakterna under veckan sett något svajiga ut, vilket förhoppningsvis släpper när försvarsspelet sätter sig. Så länge verkar ju offensiven i dagsläget rädda upp det mesta, vilket gör laget mindre sårbara i egen del av banan, en konsekvens vi inte var särskilt bortskämda med ifjol. Att laget producerar såpass här bra utan sin tilltänkta offensiva förstecenter i Mattias Janmark är för mig överraskande men imponerande, bredden på offensiven känns i dagsläget enorm.
Vi är bara i början av SHL men det känns som att årets lag lärt sig av tidigare år, naiviteten finns fortfarande där ibland, men inte lika ofta, och så är det ju bara September också. Kan laget fortsätta utveckla sitt spel så som vi sett hittills så är vi nämligen bara i början av en lång säsong.
Med den känslan lämnar jag in min första krönika, på återseende.
//Douglas
