Redaktionens favoriter del 2
För ett par veckor sedan så påbörjade vi Redaktionens favoriter där vi på SvenskaFans Frölunda berättar vilka som är våra favoriter i Frölunda. Nu kommer den andra och sista delen.
För er som missade första delen eller vill läsa den igen så hittar du Redaktionens favoriter del 1 här.
Philip Glücksman:
Victor Olofsson
När jag såg Olofsson i MODO tyckte jag han var deras bästa spelare. Fjolåret var lite tungt men det starkaste minnet från förra årets Frölunda är ändå hans sudden death avgörande mot Skellefteå i kvartsfinalen. Det är just det som jag gillar, att han har den där lilla extra nivån i framförallt avsluten. Om man får kalla det för ett speciell attribut/egenskap så är det den jag värderar högst hos en forward. Att kunna avgöra matcher när de är som jämnast. Även Artturi Lehkonen och Tomi Kallio har/hade den egenskapen. Jag hoppas verkligen Olofsson får vara kvar ett år till.
Christian Ruuttu
Låter kanske konstigt med tanke på vad jag skrev ovan men Christian Ruuttu är en sådan profil jag tycker Frölunda saknar, även hela SHL saknar för den delen. En riktigt bra offensiv spelare med en enorm attityd. Att han var en riktigt bra hockeyspelare glömmer många, för han hade ändå 38p (13+25) på 32 matcher den enda säsongen i Frölunda och SHL. I NHL snittade han 0,7p/match vilket är ett väldigt bra betyg. Numera är han Director of European Scouting för Los Angeles Kings vilket också vitnar om att han har och hade ett bra öga för spelet.
Christian Olsson:
Carl Grundström
Grundström är en ettrig och grinig norrlänning som är en vinnare ut i fingerspetsarna. Hade Frölunda mött honom som motståndare så hade jag tyckt väldigt illa om Grundström. Han är den typen man älskar att ha i sitt egna lag, men ingen man vill ha som motståndare. Det är hans inställning som har gjort att han blivit min favorit i dagens Frölunda.
Antti-Jussi Niemi
Även här har vi en spelare som hade en fantastisk inställning och en spelartyp som jag saknar i Frölunda. Han kunde spela väldigt fult och ibland på gränsen. Om någon motståndare blev förbannad på honom och försökte starta ett slagsmål så var han väldigt smart att dra sig undan. Det har retat många, men jag älskade att se honom i Frölunda.
