Frölundabloggen: Ta tillbaka själen
I Frölundakretsar går debatten varm kring vad som hänt med publiken och stämningen i Scandinavium. Man säger att Frölunda sålt sin själ. Och det är så klart helt rätt. Men det hände inte nyligen utan för många års sedan. När ledningen lade till Indians som namn visade man att pengar var betydligt viktigare än själen. I takt med det försvann också stämningen. Jag har bara hört positiva saker om den otroliga atmosfären i arenan under åttiotalet, själv är det något jag aldrig upplevt tyvärr. Under guldåren var det ett evigt klappande och nu är det värre än så.
Frölundas nuvarande ledning måste undra hur kunde stämningen under åttiotalet vara så fantastisk? Det fanns ju inga klappor, inga "goa gubbar", ingen DJ, ingen techno och inga "häftiga" ljuseffekter. Bara människor som tillsammans stöttade sitt lag på det sätt de själva valde.
Hur ska vi få tillbaka stämningen då? Det är ingen enkel fråga men vi kan ju börja med att låta publiken stå för det ljudmässiga. Frölunda borde ta ett steg tillbaka och ge fansen de rätta förutsättningarna. Strunta i musik under spelavbrotten. Vare sig det är Rock'n roll eller techno. Och nej, en elorgel är ingen bra idé. Kort sagt så ska det inte kännas som ett enda sort jippo på matcherna. Strunta i att försöka efterapa den nordamerikanska läktarkulturen. Det fungerar bevisligen inte i Sverige.
Det Frölundas ledning borde göra, istället för att försöka konstruera stämningen själva är att sänka priserna så att alla kan få chansen att gå på hockeyn. De mest högljudda fansen är ju yngre män med mindre plånböcker. Det viktigaste av allt är dock att ta tillbaka själen. Just nu är Frölunda plastklubben nummer ett i svensk idrott. Det måste förändras. Första steget är att byta tillbaka namnet till Västra Frölunda IF. Det låter så otroligt mycket bättre. Byt logga till den från rekordmatchen, låt dock gärna den grönvita skölden stå för sig själv utan VF:et. Det är dags att värna om historien. Frölunda är en gammal klubb med anor. Vårt lag grundades 1944, inte 1984. Var stolta över det.
