Ungern – den nygamla hockeynationen

Ungern var på väg att växa sig till en relativt stark hockeynation men liksom för så många andra europeiska länder satte politisk kaos och det andra världskriget käppar i hjulet. Efter kriget skulle det ta decennier innan hockeyrörelsen fick ett ordentligt fäste på nytt – men frågan är om Ungern någonsin kommer att kunna mäta sig med världens toppnationer på allvar igen?

Ungern, ett land som till ytan bara är något större än Götaland ligger i det centraleuropeiska inlandet. Det är kanske inget land som vi i Sverige i första hand symboliserar med sporten ishockey. Men Ungern med sina stora slätter och låga åsar har ett kontinentalt klimat med en del minusgrader under vinterhalvåret, vilket i sig kan göra det desto mer naturligare att tänka att landet ändock har en lång historik av issporter.

Liksom Sverige och i många andra europeiska länder började Ungerns hockeyhistoria med bandysporten. Det första organiserade bandylaget i Ungern kom redan på slutet på 1800-talet och 1907 spelades den första officiella bandymatchen. Ungrarna blev också riktigt bra på sporten. Laget BKE Budapest kom att dominera bandyn i Europa och de vann ofta större internationella turneringar som bland annat i Prag och St. Moritz 1914.

Bandyn som en publiksport fick snabbt konkurrens av ishockeyn som under 1900-talets början snabbt bredde ut sig över Europa. Och liksom så många andra europeiska länder var det britterna som tog ishockeyn även till Ungern. På den här tiden var både bandy och ishockey en sport för den ungerska överklassen, och ingenting som vanligt folk sysslade med.

John Dunlop tog ishockeyn till Ungern

Den engelske hockeypionjären John Dunlop hade redan 1923 en framträdande roll i laget Oxford Blues som på den tiden ansågs vara en av Europas bästa hockeylag. Oxford dominerade de kontinentala turneringarna mot lag från Frankrike, Tyskland, Schweiz och Belgien. Dessa turneringar hölls oftast under julhelgerna då de naturliga isförhållandena på kontinenten var som allra bäst bäst.

Dunlop kom till Ungern och introducerade sporten för ungrarna 1925. Han lärde dem spelet och reglerna och de ungerska bandyspelarna, i likhet med Sverige, ska ha blivit frälsta av den nya ”kanadensiska” hockeyn. Den 26 december samma år spelades den allra första ishockeymatchen i Ungern, och det var just den stora bandyklubben BKE Budapest som fick presentera Ungern mot ett annat klubblag från Vien.

Året därpå, alltså år 1926, byggdes den allra första hockeyrinken i Ungern och redan 1927 gick Ungern med i det internationella hockeyförbundet, alltså dagens IIHF. Ungerns första landslag spelade sin första riktiga match den 24 januari 1927 mot Österrike. Matchen slutade 6–0 till österrikarna. Senare samma år deltog Ungern i det europeiska mästerskapet i Vien men kom allra sist.

Men de tidiga internationella motgångarna hindrade inte de ungerska hockeypionjärerna och Ungern från att fortsätta utvecklas. Inte för att de någonsin vunnit något, men de hade en rad skickliga ungdomar och kunde ändock hota de allra största hockeynationerna.

Det "glada" 30-talet och oavgjort mot Kanada

Går det att tänka Ungern, ishockey och en storhetstid? Knappast. Men rent historiskt var 30-talet Ungerns gladaste tid sett till hockeysammanhang: Inte nog med att den inhemska ungerska hockeyn växte till sig både vad gäller mängden utövare och antal åskådare som kom för att se matcherna. Det var ofta som de inhemska klubbarna hade flera tusentals i publiken som hejade på dem och det stegrande hockeyintresset om att prägla det ungerska landslaget som aldrig i historien varit så bra som de var under 30-talet.

I vinter-OS 1936 kom Ungern på en sjunde placering, och under världsmästerskapet 1937 fick ungrarna se sig som femma – det bästa resultatet någonsin för det ungerska landslaget. Under världsmästerskapet 1938 spelade man till och med oavgjort mot Kanada med 1–1. Den matchen ses än idag som den största prestation i den ungerska ishockeyns historia.

Sandor Miklos – Världens yngsta målskytt i VM

En viktig spelare under den här tiden var Sandor Miklos. En center som också var en av ungrarnas absolut skickligaste poänggörare. Miklos deltog i totalt sju världsmästerskap, men det som gör honom speciell är hans rekord i att vara världens yngsta målskytt genom alla tider i ett hockey-VM:

Det var under VM-1931 i Polen, den 1 februari, som den blott 15-årige Miklos blev målskytt mot Tjeckoslovakien. Han blev Ungerns ende målskytt då tjeckoslovakerna vann den matchen med 4–1.

Övrigt var det här mästerskapet inget att skryta med för Ungerns del som istället för att slåss om medaljer hamnade i en så kallad "tröstrunda" tillsammans med länder som Storbritannien, Fankrike och Rumänien. Dessa nationer fick sedan spela en egen serie där Ungern ändock gick obesegrade mot samtliga tre nationer och slutade därför totalt officiellt på en sjätte placering i det mästerskapet.

Hircsak återställde ishockeyn efter andra världskriget

Den ungerska hockeyrörelsen var på god väg att utvecklas till något stort men under slutet av 30-talet och början på 40-talet fick det ett abrupt slut: Under andra världskriget upphörde den ungerska ishockeyn näst intill helt och hållet. Ungern tillhörde axelmakterna och var direkt påverkade av kriget. Med politisk instabilitet i landet, samt att både Hitler och Stalin såg Ungern som ett viktigt politiskt mål gjorde att Ungern förvandlades till en krigsskådeplats. Av förklarliga skäl blev det allt svårare att bedriva ishockeyverksamhet i landet. Under 1943 fick flera matcher avbrytas eller avstyras helt på grund av kvällsförbudet som då rådde och 1944 upphörde man spelet helt och hållet.

En viktig profil som hade en stor betydande roll i återställande av hockeyrinken i Budapest, och ishockeyn i stort i Ungern var den ungerska målvakten Istvan Hircsak. Redan under 30-talet var han en stor hockeyprofil i landet. Inte nog med att han vann det ungerska mästerskapet totalt elva gånger, han ansågs vara en av Europas absolut bästa målvakter och ses än idag som en av de största spelarna någonsin i Ungern.

Tack vare honom kunde de ungerska mästerskapen återställas till 1946, om än i väldigt blygsamma former, och 1947 fick han också den Ungerska republikens förtjänstmedalj för sina insatser. Han är också invald i den ungerska ishockeyns Hall of Fame.

Det skulle ta över tio år efter andra världskriget för den ungerska ishockeyn som en folkrörelse att återhämta sig och börja utvecklas på nytt. Den blev dock aldrig som den en gång var.

Den ungerska krisen påverkade världsmästerskapet – då Sverige vann

Efter andra världskriget var Ungern ett sargat land. Egentligen så vann Oberoende småbrukspartiet valet 1945, och kommunisterna fick endast 17 procent av rösterna. Men kommunisterna hade den sovjetiska ockupationsmaktens stöd och styrde Ungern i praktiken.

Kommunistpartiet styrde landet efter sovjetisk mönster med stöd av Sovjetunionen. Våldskapitalet i Ungern stod ut även i Östeuropa och den ungerska säkerhetspolisen blev den mest avskydda i hela den så kallade järnridån (Östeuropa under sovjetisk kontroll). Regimens motståndare fängslades eller avrättades.

Men under 50-talet så började saker och ting förändras och det verkade som om den kommunistiska centralledningen i landet långsamt började att tappa greppet om landet. De sovjetiska styrkorna var samtidigt på väg att dra sig ur Ungern helt och 1956 började det som i efterhand kallas för den ungerska krisen, eller Ungernrevolten.

Det är än idag kontroversiellt kring vad exakt som utlöste upproret. Vissa betraktar den som en antistalinistisk en socialistisk rådsrevolution, medan andra ser det som den nationella frigörelsen från Sovjetunionen. Men kortfattad så gav plötsligt den ungerska armén vapen till upprorsmakarna – och då bestämde sig Sovjetunionen för att agera. 2000 sovjetiska stridsvagnar välde in i Ungern och sovjetiska styrkor ockuperade landet. Ungrarna bad om hjälp till västmakterna som bara kunde se på när revolten blev nedslagen på bara några månader och Ungern stod åter igen under Sovjetisk kontroll.

Den ungerska krisen kom dock att påverka ishockeyns världsmästerskap 1957. Det var det sista världsmästerskapet som skulle spelas på naturis, och det första som skulle hållas i Sovjetunionen. Men som en följd av sovjets ockupation av Ungern bojkottade både USA och Kanada turneringen, tätt följd av såväl Norge, Västtyskland, Italien och Schweiz.

På grund av detta blev sovjet stora favoriter inför mästerskapet – men det var svenskarna som imponerade allra mest. Sverige tog sitt andra VM-guld 1957. Sovjetunionen hade dock inte den svenska nationalsången klar för medaljceremonin. Som kompensation bestämde sig svenskarna för att sjunga hymnen genom arenans högtalarsystem – men det var få spelare som kunde nationalsången, så de bestämde sig för att spela ett litet spratt på ryssarna – och sjöng istället ”Helan går”.

Erste Ligan – en mindre internationell liga

Sedan 1939 hette den ungerska hockeyligan Országos Bainokság I, på svenska kan vi slarvigt översätta det till det nationella mästerskapet, och internationellt betecknades ligan OB I. OB-ligan finns kvar än idag och är Ungerns högsta nationella liga.

Men 2008 gjordes en satsning för att stärka ishockeyn i regionen. Tillsammans med klubbar från både Ungern och Rumänien bildade man en internationell toppliga. Ligan sponsrades av en ungersk koncern kallad MOL group, varpå ligan fick namnet MOL Liga.

2017 drog sig MOL-koncernen ur ligan, varpå Erste Bank gick in som sponsorer – och idag kallas ligan för Erste Ligan.

Till en början bestod ligan av sex lag från Ungern och fyra lag från Rumänien. Genom åren har ligan förändrats och idag har den ungerska ishockeyn tagit över ännu mer med sju lag medan rumänerna endast har tre klubbar kvar.

Ungersk hockey växer i motvind

Det moderna Ungern har haft det svårt att etablera sig bland de större hockeymakterna i världen. 2009 var första gången som Ungern kvalade sig uppåt till riktiga hockey-VM sedan 1939 men det slutade ganska snabbt med en nedgradering. Sedan dess har det ungerska landslaget haft många år i det så kallade ”B-VM” med några få undantag som man lyckats kvalat sig uppåt på nytt, som exempelvis VM 2016.

I år är Ungern de ”gamla nykomlingarna” i världsmästerskapet. Mycket tack vare att länder som Ryssland och Belarus inte får ställa upp i VM utifrån kriget i Ukraina.

Landslaget präglar den inhemska hockeyns status och mående. Än idag har vi inte sett någon ungerskfödd hockeyspelare i NHL, även om tre har blivit draftade: Tamäs Gröschl av Edmonton 1999, Levente Szuper av Calgary 2000 och János Vas av Dallas 2002. Ungern saknar idag det som många av de andra mindre nationerna har: en pionjär som öppnar dörren till toppligorna, och som lyckas etablera sig världstoppen. Det finns alltså en bit kvar att vandra för den ungerska hockeyutvecklingen.

Det finns idag cirka 9000 registrerade hockeyspelare i Ungern med en befolkning på cirka 10 miljoner människor. Jämför man med Sverige som bara är några fler i befolkningsmängden är det lätt att begripa hur pass litet Ungern är som en hockeynation. Det lär dröja bra länge innan vi ser ett Ungern etablera sig på riktigt i de stora världsturneringarna.

Frågan är om vi någonsin får det?

---

LÄS ÄVEN

Ukraina – En hockeyrörelse i krigets lågor