Brescia-Benevento 1-0: Undviker vi nedflyttning till Lega Pro?
Nerverna på helspänn i Brescia denna vår.
"You only call me when you're feeling depressed?" sjöng Morrissey på 90-talet. Med de här Brescia-artiklarna är det tvärtom: Vi hör bara av oss när vi är upprymda, det vill säga när Brescia har vunnit.
Med andra ord har det varit väldigt tyst här denna säsong, som rent sportsligt kan bli den värsta i Brescias moderna historia.
ÄNTLIGEN SEGER
Idag besegrades topplaget Benevento hemma på Stadio Rigamonti, inför den sedvanligt trogna åskådarskaran på sju-åtta tusen. Lika sedvanligt har jag följt lagets alla matcher, även om jag inte dokumenterat dem för SvenskaFans. Det svenska allmännintresset för ett bottenlags öden och äventyr i den italienska andra divisionen är begränsat. Men när nu säsongen lider mot sitt slut (med betoningen på lider) får utsattheten en större relevans. Nu handlar det om Brescias vara eller icke vara.
Det återstår sex omgångar och läget förbättrades väsentligt i och med dagens tre poäng. Dock har jag känt en viss spirrande optimism under de senaste sex matcherna - de sex matcher som Brescia styrts av en ny ledare: den Brescia-födde forne spelaren Gigi Cagni, med tio år och närmare 300 matcher i vår tröja.
RÄTT ATT SPARKA BROCCHI
Milan-profilen Brocchi (som värvades inför den här säsongen) kändes aldrig rätt för mig, jag har svårt för personer som utsänder arrogans och alltför stor självsäkerhet. Cagni däremot har ålderdomens ödmjukhet i sitt sätt, en naturlig, avslappnad och vis man som varit med sen catenaccio-systemets införande på 60-talet.
Det är också något av den fotbollsfilosofin Cagni alltjämt anammar - och som Brescia behöver. Ett fokus på defensiven, huvudambitionen är att inte släppa in mål, att spela enkelt efter sina resurser. Alla för en, mycket löpande och hjärta.
Cagni inledde med fyra raka kryss. Brescia stabiliserades efter Brocchis mer anspråksfulla - men tyvärr misslyckade - försök till "vacker" possession-fotboll. Förra veckan förlorade vi mot ligaledarna Spal (ännu en nykomling som verkar gå rakt upp till Serie A, precis som exempelvis Hellas Verona, Carpi och Frosinone gjort på senare tid).
CARACCIOLO - VÅR RÄDDARE
Häromnatten drömde jag om vår lagkapten Andrea Caracciolo igen. Blanda annat påminde jag honom om hur eftersökt han var av brittiska klubbar för några år sen, och han sken upp när vi talade om Rangers. Det var nära men blev aldrig av, och därför blev Caracciolo istället Brescias främste målgörare genom tiderna (kanske kan han nå 200-gränsen innan han lägger av), och dessutom hela Serie B:s bäste målskytt i historien.
Brescia är för övrigt den klubb som gjort flest säsonger av alla italienska lag i Serie B. Denna vår handlar det om att hänga kvar i serien. En degradering till Lega Pro skulle skapa en helt oviss framtid. Ekonomin är ansträngd för de flesta klubbar i Italien, det är inget nytt, men skillnaden mellan första och andra divisionen är enorm (lagen som når promotion till Serie A degraderas oftast omgående, det hände även Brescia senast det begav sig, 2011).
Och att då hamna i den tredje divisionen, det kan bli en total knockout, inte minst ekonomiskt.
Med sex omgångar kvar återfinns Brescia nu på 18:e plats. Serien består av 22 lag: Lag 20, 21 och 22 åker ur direkt. Lag 18 och 19 spelar "Play Out" - vinnaren i detta dubbelmöte räddar kontraktet. Med Cagni och Caracciolo som fanbärare kommer det att lyckas.
