- -
Cagliari - Chievo 2-2
Efter en svängig avslutning lyckades Cagliari till slut stiga av St Elias gräsmatta med en poäng som nästan kändes som seger. Massimo Gobbi räddade moralen och den otroliga sviten på hemmaplan.
Oj vad nära det var att det till slut skedde - att Cagliari förlorar på St Elia mot ett annat lag än AC Milan. Slutresultatet 2-2 var egentligen inte mer än rättvis, men med tanke på omständigheterna känns det som en vinst för Cagliari, särskild med tanke på det hjälp som laget fick av Treviso, vars poäng borta mot Empoli kan komma att betyda oerhört mycket i slutändan. 1-0 efter 85 minuter vändes snabbt till 1-2 och läget var nattsvart inför fortsättningen. Men Cagliari visade att man helt enkelt vägrar att förlora på hemmaplan, och i den absolut sista minuten av övertid tryckte Gobbi in kvitteringen.
Matchen som helhet var annars inte välspelad. Fram tills den sista kvarten hände det knappt någonting i konstruktiv väg.
Matchens första riktiga målchans kom efter knappa halvtimmen när Chievos skyttekung Pellissier kom fri med Chimenti med blåstes felaktigt av för offside innan han tryckte in bollen. Abeijon lyckades avhäva offsiden, knappt men klart, så där var det många hemmalagssupportrar som pustade ut, även om signalen kom tidigt.
Bara några minuter senare kom Cagliaris ledningsmål. En snygg anfallsidé - Conti till Abeijon som skarvade med Suazo som address - såg ut att blockeras av Chievoförsvaret, men D'Annas rensning blev misslyckat och hamnade hos Suazo som med yttersida tryckte bollen upp i nättaket.
Två minuter innan halvtid hade Chievo en farlighet när alla av någon anledning väntade på offsideavblåsning. Bollen hamnade hos Semioli strax till höger av målet i snäv vinkel. Men Chimenti kunde avvärja.
I andra havlek blev Cagliaris anfallsspel konstigt nog bättre än första trots att det alltså var Chievo som jagade kvittering. Men man kom aldrig fram till riktiga avslut, och Chievos passningsspel var minst sagt bedrövlig, så det var fortfarande en hopplös match.
I den 61a minuten hade Pellissier - klart farligast i Chievo - ett skottläge som blockerades av Ferri. 5 minuter därefter hade Cagliari ett snyggt anfall med en känslig inspel av Suazo in i straffområdet som av någon anledning blåstes av innan rödblått avslut.
Strax därefter kom den första olyckan för Cagliari. Bega tvingades fälla Pellissier mitt under en kontring av Chievo, fick helt korrekt sin andra varning och steg av plan utan större protester. Det tåls att påpeka att domare Farina var duktig idag, med tanke på hur sällan det har varit fallet att domare och Cagliari kommit överrens på senare tid.
Sonetti hade innan utvisning skickat Capone till sidlinjen för uppvärmning. En bollskicklig offensiv spelare kändes rätt i ett läge där man spelade avvaktande fotboll som ändå inrymde en hel del anfallsvilja. Men med 10 man valde gamlingen att satsa på tokförsvar vilket kanske inte var så galet. Esposito fick kliva av direkt och in kom Pisano. Lite senare skulle även Suazo kliva av för kämpen Conticchio.
En kvart på slutet hade Chievo ett hypervasst läge. Chimenti tvingades att släppa retur på Semiolis hårda markskott utanför straffområdet, på vilket den inbytte Obinna hann före framför Agostini men sköt över öppet mål.
Ännu en inhoppare, Gemiti, var framme på sin vänsterkant 10 minuter senare och slog det inlägg som hittade den tredje inhopparen Tiribocchi fri framför mål. Han gjorde inget misstag och 1-1 var ett faktum.
Denna kalldusch följdes av fortsatt offensiv spel från Chievo och ett alldeles uselt upprädande från Cagliaris sida. 1 poäng med 10 man på plan, utan någon egentlig anfallsvapen, var helt acceptabelt. Problemet var bara att spelarna inte ens förmådde att hålla i bollen och spela av de resterande 7-8 minuterna (tilläggstid inkluderat). Chievo tilläts att fortsätta hålla i taktpinnen, och när baklängesmålet kom var vändningen anmärkningsvärd på pappret, men ganska väntad i praktiken. Semioli slog hörnan, och Pellissier fick äntligen göra sitt mål via nick.
4 tilläggsminuter återstod, och där stod Cagliari i totalt kollaps, både mentalt och fysiskt. Därtill saknades både Esposito och Suazo. Langella, den ende anfallaren på plan, hade spenderat den sista kvarten åt att ständigt springa och störa Chievos anfallsbyggnad om och om igen. Hans krafter räckte inte till. Det fanns absolut ingenting som talade för att Cagliari ens skulle komma nära en otrolig kvittering. Det enda som fanns var statistiken, och till slut verkade det som att det var just det som blev avgörande. Oavsett om man ska peka på högre makter, tur eller moral i laget, så skulle det bara inte hända att Cagliari för första gången sedan återkomsten till Serie A, sommaren 2004, skulle förlora mot hemma mot ett annat lag än Milan.
Så hamnade en chansboll i straffområdet hos Gobbi via en studs, och mittfältaren höll sig kall, sköt in kvitteringen på halvvolley, och skapade eufori på Cagliaris bänk och St Elias läktare.
Nog blev man ännu lyckligare när man sedan fick veta att Treviso helt otippat tagit poäng borta mot Empoli. Visserligen räddade Riganó en poäng till de blå på övertid, men det är slutresultatet som räknas, och dessutom missade Almiron en straff i ett tidigare skede som hade gett laget mer tid att även göra ett segermål. En poäng hemma mot Chievo är inte mer än det som man "budgeterat" inför fortsättningen, medan Empolis borttappade poäng mot Treviso är sånt som man bara inte har råd med i jakten på nytt kontrakt.
Empolis toscanska grannar Livorno får ta emot ett moralstärkt Cagliari nästa söndag. Dock saknas inte bara Bega utan även Agostini som drog på sig en varning idag och är därmed avstängd i nästa match. Sonetti får hålla tummarna för att Bizera kommer tillbaka tills dess. Då är i alla fall ett problem löst.