Zimmerman reflekterar: C´è solo l´Inter!!!
"Den Italienska fotbollen fångade mitt intresse långt senare. Djorkaeff var den som lockade mig till Inter med de blåsvarta tröjorna. Och då enbart Inter".
Det är blått. Det är svart. Det är vackert. Jag gillar verkligen årets hemmatröja. Blåfärgen lyser och det känns så estetiskt korrekt. Jag längtar till tisdag 23.00. Då skall jag se Inter kicka Bluagrana än längre ner i fördärvet. Elva krigare på rad, stolta att bära den vackra tröjan. Jag ryser redan nu.
Egentligen tycker jag att det är rätt löjligt att ”hata” Milan som svensk Interisti. Det är en sak om man har bott där ett tag och fått känna på rivaliteten IRL. Då är det ok. Men annars tycker jag att resten som sitter framför sin TV och dator och ”hatar” rivalerna på 500 mils avstånd… är lite sorgliga. Visst. Du må ”ogilla” och ”tycka illa om dem”. Men det är inte samma sak som att verkligen hata ett lag.
Jag minns en gång när jag var i en klädaffär. Det låg några halsdukar på ett bord i diverse olika färger. Fred Perry var märket. Helt plötsligt låg en rödsvart framför mig. Jag tittade på den och fylldes med upprörda känslor. Jag tog upp den en sekund för att snabbt lägga ner den igen. Det var ju enbart en halsduk som råkade vara rödsvart, men herregud vad äcklad jag blev av den! Jävligt löjligt egentligen.
Det är lite samma sak med Juventus. Kläder som är vita och svarta tilltalar inte mig alls. Därmed inte sagt att jag köper blåsvarta kläder. Ni fattar. Det är helt enkelt något ruskigt tråkigt över Juventus. Det är en lagmaskin som bara vinner, vinner och vinner. Spelar ingen roll om ett lag leder med 10 poäng med tre omgångar kvar. På något sätt så kommer Juventus alltid vara där och sno titeln… typ. Deras hemmatröjor är så ruskigt tråkiga. Fängelsekunder hela högen. Finns inget alls tilltalande över det! Dock så har de snygga bortatröjor som designern skall ha cred för.
* * *
C´è solo l´Inter! Det känns som att jag kan Inters hymn utantill snart. Medskribenten Sköld tjatar om den hela tiden.
* * *
Själv är jag uppvuxen med Tipsextra och hela den kulturen. Farsan var chef på ett av Svenskaspels kontor och därmed var man invigd i hela ”Stryktipsprocessen”. Engelska ligan har därmed varit mitt största intresse sedan barnsben. Den Italienska fotbollen fångade mitt intresse långt senare. Djorkaeff var den som lockade mig till Inter med de blåsvarta tröjorna. Och då enbart Inter.
Jag ger blanka fan i hur det går för Gli Azzurri. Visst gläds jag med de individuella framgångarna, men jag gråter inte tårar – som vissa bekanta gör – över misslyckanden för det italienska landslaget. Det skulle inte heller falla mig in att bevittna, låt säga Lazio – Parma på Canal+, om jag ägde en dekoder. C´è solo l´Inter!
Ikväll möter vi Chievo i en otroligt viktig drabbning. Tar vi med oss tre poäng från ”Bentegodi” så kommer det att kännas mycket skönt ikväll när det vankas sittning. Annars tror jag ölen kommer att kännas sådär stela och osmakliga som dom bara kan göra ibland. Kanske öppnar ni en öl till maten? Får jag föreslå att ni går in på Inter.it och letar er fram till Inters egen matchradio? Direktören för Inter Channel har en fantastisk röst och ett otroligt engagemang som inte lämnar någon oberörd. 18.00 är tiden. Men minuterna innan vill jag att ni hör något annat från högtalarna.
”E vero, ci sono cosi piu importante di calciatori e di cantanti, ma dimmma cosa c´è di meglio....Di una continua sofferenza, per arrivare alla vittoria, e poi non rompermi coglioni...Per me C´è solo l´Inter!!!”
